Tal av Hans Öhrn, ordförande i Sveriges Fredsråd, vid Septemberupprorets manifestation vid Mynttorget, Stockholm, 9 september 2025.
Mina damer och herrar!
Så inledde Sveriges dåvarande utrikesminister Christian Günther sitt tal på ett stort fredsmöte i Konserthuset i Stockholm 1940 under devisen ‘“Mot det totala kriget — för fred och folkförsoning”. Mötet anordnades av 24 kvinnoföreningar som representerade över en halv miljon svenska kvinnor och hade fått mycket skarp kritik redan innan det inleddes.
Var det verkligen den rätta tidpunkten att sammankalla ett fredsmöte? Nu gällde det ju att samla hela svenska folket till beslut om enhet för att stärka vårt försvar och inte för att drömma om fred, skrek hysteriska kritiker.
Fredsvänner,
Nu är vi där igen. Fredsrörelsen och fredskrafterna är tillbakapressade och militarismen breder ut sig. Inte minst märks detta i språket: avspänning har ersatts av avskräckning, nedrustning av upprustning och kärnvapenfria zoner av röster för svenskbyggda kärnvapen. Det är kanske inte så konstigt med tanke på att män, mest män, inte sällan i uniform, dagligen för breda ut sig i TV och andra medier och förklara för oss hur effektiva deras vapen är och att ett stark försvar och mer vapen är det bästa skyddet mot krig. Underdåniga journalister nickar med och förstärker deras budskap genom fåniga och meningslösa följdfrågor.
Fredsvänner,
Militarismen är vår tids diskurs. Vi har ingen utrikesminister som talar på fredsmöten. Tvärtom, hon har tillsammans med övriga ledamöter i huset här bredvid beslutat om en gigantisk satsning på militär upprustning, en satsning som kommer att gå ut över såväl klimat som välfärd. Hon har tillsammans med andra ledamöter i huset här bredvid beslutat att ansluta Sverige till den aggressiva krigsalliansen Nato och sålt ut svensk territorium till USA, ett land som nästan alltid har befunnit sig i krig. Hon har tillsammans med sina kumpaner ställt Sverige på krigsfot.
Fredsvänner,
Det känns obehagligt, men jag måste ändå fråga mig, vad vill dessa ledamöter, vill de det totala kriget?
Det krig som ännu inte riktigt hade brutit ut när Günther talade på fredsmötet i konserthuset men som han starkt varnade för och beskrev i sitt tal på detta sätt:
“Det totala kriget, det är brinnande och sammanstörtade hem, mördade barn, gasförgiftade soldater. Ja, vi kan också räkna dit, blockader mot hela nationer, alltså direkt riktade mot civilbefolkningen och undervattenskriget mot den fredliga sjöfarten”.
På våra TV-skärmar kan vi nu dagligen se ett totalt krig som Günther knappast ens kunde föreställa sig – Gaza.
Ett krig som nu riskerar att sprida sig, med alla tillgängliga vapen och om det bryter ut, kommer att vara sjufalt värre, mycket värre.
Fredsfrågan, klimatfrågan och välfärden är i dag våra tre ödesfrågor.
Lyckas vi inte lösa den första – och bevara freden – bortfaller kanske de övriga. Då kommer det inte att finnas något klimat kvar att rädda och ingen som behöver välfärd.
Därför säger vi:
Nej till det totala kriget! Nej till alla krig! Aldrig mera krig!
Bli gärna månadsgivare!
Du kan också donera med Swish till 070-4888823.
Mycket bra!!
Ja varför ställer sig alla dessa politiker på krigets sida?
För de flesta av oss ”vanliga” människor verkar detta obegripligt!
Är detta en ”ny”, värre version av högerns ”den enda vägens politik”?
Oligarkdrömmar? Att få del av Rysslands enorma naturresurser?
Kompromatt. Det är den enda förklaringen.
Alla politiker som stödjer israel, krig, Natomedlemskap är komprometterade. Det svårt att förklara hur exempelvis Busch häver ur säger idioti efter idioti. Likaså varför Uffe och Pålle ”iron clad” ger stöd till folkmördare, ja varför alla riksdagsledamöter ställer sig bakom en främmande makts ledare vid namn Bebe ”Satanyahu”.
Ja och sedan jagar de barn med stora rubriker om fängelser för dessa, medan de själva anser sig ha rätt att mörda och ignorera internationella lagar.
Ingen har tydligen förstått den enkla uppfostringsprincipen att barn tar efter vuxna.
Det är enbart den kriminella fascismens princip att betrakta sig som överordnad lagar.
Att Sverige skulle ansluta sig till Värdlandsavtalet med Nato diskuterades aldrig någonsin offentligt, och inte heller diskuterades Natomedlemskapet, utan plötsligt var vi medlemmar i en militärallians.
Vi hade en bra försvarsdoktrin som löd ” Militär alliansfrihet i fred, neutralitet i krig”, den ersatts med något flummigt typ ”ändrade omvärldsläget”. Vårt försvar förändrades från ett invasionsförsvar, till ett insatsförsvar. Svenska soldater skulle ut och kriga var som helst i världen. Att det ändrade omvärldsläget beror på att Nato, vars största medlem är USA, är på plundringståg efter andra länders naturrikedomar, och stora vinster för ex krigsindustrin, och för världsherravälde, det låtsas man inte om.
Mikael Nyberg har skrivit en bra artikel om hur vårt försvar nedrustades med hjälp av Pentagonkonsulter.
https://mikaelnyberg.nu/2014/04/19/pentagonkonsulter-ledde-forsvaret-till-skroten/
Det är fullständigt horribelt att vårt fredliga land ska behöva riskera att dras in i ett krig, eller att våra unga medborgare ska behöva riskera att offra sina liv för en aggressiv krigsallians skull.
Mitt förslag är ”Alla ni som vill att vi ska kriga för Nato, åk ut och gör det själva! Lämna våra ungdomar och vårt land i FRED!”
”Inte minst märks detta i språket: avspänning har ersatts av avskräckning, nedrustning av upprustning och kärnvapenfria zoner av röster för svenskbyggda kärnvapen.”
Utnyttjandet av språket och retoriken. Det är något värt att uppmärksamma.
Därför det är bland det viktigaste makthavarna använder för att styra demokratin, eller folkviljan dit de vill ha den.
Jag har märkt i min vardag att folk i regel blir som papegojor och upprepar.
Det är bekvämt och man vill vara en av dem som tillhör samhällsgemenskapen.
Sedan finns det också dem som inte förmår tänka kritiskt, saknar intresse och kunnande och därför blir de mest lättpåverkade.
Något som Karl Marx påpekade redan på 1800-talet.
En riktig demokrati kräver engagemang för att fungera och om detta engagemang saknas faller hela Demokratins idé och blir värdelös som maktutövare från folket.
Att engagera ett begränsat antal räcker inte eftersom det är den stora massan som måste vara engagerad och det tror jag är närmast omöjligt idag när det blivit så mycket annat som lockar eller står till buds för människors intresse och engagemang.
Jag menar det är ett gott skäl till att inte rösta i en Demokrati som i huvudsak kidnappats av rika kapitalägare och giriga affärsmän.
Något annat alternativ till deras maktdominans i en fördold bakgrund ges inte väljarna.
Är du medlöpare eller motståndare?
Dialogen dog med Charlie Kirk.
Den 12 september 2025
Om det finns något att ta med sig från detta mord så är det att de konservativa måste resa sig från sina fåtöljer och sluta vara trevliga. Du kan inte prata med dem som hatar dig.
Av Sven R. LARSON
Följ oss på Telegram, Twitter och VK.
Kontakta oss: info@strategic-culture.su
Onsdagen den 10 september, på ett universitetsområde i Utah, hördes ett enda skott som kommer att eka genom amerikansk politik i åratal.
Kulan som dödligt skadade Charlie Kirk, en 31-årig konservativ aktivist, var en väckarklocka för konservativa överallt, inte bara i USA. Det var kanske vår sista väckarklocka: om vänstern kan mörda en ung man vars enda vapen i politiken var kvickhet, humor och en optimistisk syn på framtiden – vad finns det då kvar för oss att prata med dem om?
Om det fanns en man i amerikansk politik som stod för dialog och respekt så var det Charlie Kirk. Som talare och politisk utbildare reste han runt i Amerika för Turning Point USA, organisationen han var med och grundade, och besökte universitetsområden. Han talade om konservativa politiska idéer och principer, och han var noga med att engagera publiken – särskilt de som inte höll med honom – i fascinerande sessioner med frågor och svar.
Tack vare sin lågmälda stil, sin respekt för sina politiska motståndare och sitt obevekliga fokus på dialog blev Kirk en av de mest kända konservativa aktivisterna i Amerika. Han hade till och med byggt upp ett internationellt namn. Men mer än så, han var en symbol för den konservativa önskan att exponera unga, fertila sinnen för ett bredare perspektiv av åsikter än vad deras gymnasielärare och universitetsprofessorer gav.
Charlie Kirk var oerhört framgångsrik i det han gjorde. Han har krediterats för att vinna över tillräckligt många unga väljare för att Trump ska hjälpa till att tippa valet 2024 till Trumps fördel. Det var just därför han mördades.
FBI har haft personer av intresse i förvar, men i skrivande stund verkar de inte ha skytten. Det betyder dock inte att vi inte kan dra slutsatsen varför Charlie Kirk sköts. Han dog för sin mycket framgångsrika konservativa politiska aktivism. Den offentliga miljön, ämnet för evenemanget, och Kirks allmänt kända ideologiska böjelser tyder på ett politiskt mord, till och med ett terrordåd, som syftar till att så skräck och rädsla bland konservativa – och tysta dem.
I detta avseende liknar dagens mord i Utah mordförsöket på president Trump den 13 juli förra året (det andra mordförsöket på honom kom aldrig till den punkt där den presumtiva skytten kunde rikta in sig på Trump). I båda fallen försökte skytten tysta en framträdande offentlig person till höger om mitten just för att de var konservativa.
De konservativa måste dra rätt slutsatser, särskilt av Charlie Kirks död. Vi måste erkänna för oss själva, och erkänna tillsammans, att även om vi inte är i krig med vänstern, så är de i krig med oss.
Även om vi inte betraktar dem som våra fiender, anser de att vi är deras fiender. Även om vi bara tänker på vänstern som våra politiska motståndare, ser vänstern oss som sina personliga fiender. Deras ideologi föreskriver exakt detta förhållningssätt till politiken: från Lenins deklaration att kommunistpartiet är förkroppsligandet av arbetarklassen till Saul Alinskys Regler för radikaler, har vänstern lärt sig – generation efter generation – att konservativa inte är motståndare. De är fiender och bör behandlas som sådana.
Vi måste inse att vänstern per definition anser att vi är ovärdiga att ha en dialog med. Vi måste återgälda den punkten. Vi behöver inte, och bör inte vilja ha, en dialog med den hårda vänstern.
Många konservativa kommer intuitivt att förkasta denna idé. För dem är en dialog med era motståndare den enda vägen framåt i ett civiliserat samhälle – när allt kommer omkring, var det inte det som Charlie Kirk handlade om?
Ja, Charlie Kirk ville ha en dialog med sina motståndare. Men mordet på honom bevisar att de som han betraktade som sina ideologiska motståndare i själva verket var hans fiender.
Fiender kommer inte att tveka att använda våld. De anfaller, förstör och gör allt för att tysta alla som inte delar deras åsikter.
Fiender respekterar inte. De hatar, och de går i krig mot vem de än hatar.
Charlie Kirk upplevde detta hat under sina 13 år med Turning Point USA. Han såg den växa, sprida sig, hettas upp och komma närmare. När han vägrade låta sig tystas, och när han fortsatte att övertala unga amerikaner att inte okritiskt köpa vänsteridéer, tog hatet som brann i hans fiender till slut hans liv.
Det är ofta svårt för människor i Amerika, liksom i Europa, att acceptera att hatet kan brinna så hett i vår politik. Vi vet att hat kan döda, men de mest flagranta erfarenheterna som européer har haft av politiskt motiverat hat har varit med islamistiska terrorattacker med många dödsoffer.
Amerikaner är lite mer bekanta med politiskt hat. De två mordförsöken på president Trump var mycket ovanliga, men på något sätt inte bortom det tänkbara. Extremt hat har dödat presidenter och presidentkandidater tidigare, från John och Robert Kennedy till mordförsöket på president Reagan.
Samtidigt förväntade sig de flesta amerikaner inte att politiskt hat skulle ta livet av en man vars mest framträdande politiska karaktärsdrag var dialog. På något sätt var det otänkbart att det skulle finnas tillräckligt med hat mot konservativa för att ta livet av en man vars främsta vapen var hans skarpa sinne och kraftfulla men respektfulla retorik.
Och ändå har vi bevisen framför oss. Som andra redan har påpekat är vänstern i krig med de konservativa; De har gjort oss till sina fiender, och därför hatar de oss. Det är dags att vi slutar förneka detta – och här kommer den stora ironin med Charlie Kirks död: vi måste sluta försöka att respektfullt engagera oss med dem som anser sig vara våra motståndare.
Ja, den stora grymma ironin med mordet på Charlie Kirk, dialogernas mästare, är att vänstern har visat oss, både genom mordet och i sina reaktioner på det, att dialogens tid är förbi.
Vi måste sluta försöka ha en produktiv dialog med dem som hatar oss. Det kommer inte att leda oss någonstans och inte åstadkomma någonting. Det är dags att vi tar det hat som vänstern hyser mot oss konservativa på allvar, i Amerika såväl som i Europa. Detta innebär tre saker.
För det första måste vi ignorera retoriken från de mest ivriga hatarna. Det är meningslöst att prata med någon som inte tror att man har samma rättigheter som människa som han.
För det andra måste vi fördubbla våra ansträngningar för att nå dem som sitter på staketet, de som är öppna för att höra vad båda sidor av den ideologiska klyftan har att säga. Men när vi gör det måste vi obevekligt avslöja hatarna på andra sidan. Vi måste ständigt påminna dem som är öppna för dialog om att fanatikerna har gjort våld och hat till sin politiska metod. Vi måste ställa vårt civiliserade samhälle i kontrast till deras mardröm, som bygger på förtryck av oliktänkande, oavsett hur liten den är.
För det tredje måste vi presentera vår vision av konservatism, frihet och fred som den mycket skarpa kontrast den är till den ondskefulla förödelse som representeras av dem som kallar sig våra fiender. Vi måste ta varje tillfälle i akt att avslöja hatarna för vilka de är, vad de vill ha och vem som kommer att betala priset för deras destruktiva auktoritära styre.
Må Charlie Kirk vila i frid. Må vår Herre Jesus Kristus välsigna sin hustru och sina barn.
Och måtte vi konservativa äntligen vakna upp och förstå att konjaksdrivna fåtöljsamtal och försonande leenden till våra politiska fiender hör till det förflutna.
Ursprunglig artikel: europeanconservative.com
Min kommentar är, att ledarna i Nato inklusive hela ledargarnityret i EU är ett outtalat Naziprojekt, där dessa har och ser investeringsmöjligheter och ekonomisk avkastning i fortsatt krigande, så länge de inte själva drabbas.
Innan EU skulle bildades fans ett antal gamla nazi-vänner och faschistivrare som startade ”Romklubben” se (wikipedia). Följande säger demokratins dödgrävare:
”Demokrati är inte ett universalmedel. Den kan inte ordna allt och den är omedveten om sina egna begränsningar. Detta faktum måste tas itu med utan omvägar. Hur respektlöst det än må låta, är demokratin inte längre väl lämpad för de frågor som väntar. Komplexiteten och den tekniska karaktären på många av dagens problem tillåter inte alltid valda representanter att göra kompetenta beslut vid rätt tillfälle”
Min slutsats blir att, om inte den ekonomiska tillväxten längre kan tillåtas öka, pga energibrist när befolkningstillväxten ej kan bromsas, så avser man minska befolkningen genom krig och ta kontrollen över energi och råvaror-tillgångarna var dom än finns. Tex i (Ryssland)
Jag misstänker att ”krigshetsen” i EU är en uppladdning för det senare.
Om EU inte får billig energi, finns stor risk för undergång genom ekonomisk klapps. Av den anledningen hägrar kriget som en sista utväg hellre än dra skam över sin idiotiska EU-politik man fört som USA:s ”svansviftare”.