Asymmetriskt ekonomiskt krig: Iran utmanar amerikanska dollarn och kräver att oljan säljs i kinesiska yuan, i samband med att landet riktar sig mot amerikanska företag

 

Av Ben Norton 17 mars, men aktuell!

Som svar på Trumps anfallskrig använder Iran asymmetriska taktiker, riktar sig mot amerikanska företag och dollardominans, utmanar petrodollarsystemet och kräver oljeförsäljning i kinesiska yuan.

 

Iran har svarat på anfallskriget som USA och Israel inledde mot landet den 28 februari med hjälp av okonventionella taktiker.

Medan USA och Israel systematiskt mördar iranska tjänstemän och bombar skolor, sjukhus och bostadsområden, har Teheran försvarat sin suveränitet genom en kampanj av asymmetrisk ekonomisk krigföring, som inte bara drabbar amerikanska militärbaser i Västasien, utan också riktar sig mot stora amerikanska företag, och till och med utmanar dollardominansen.

Efter att ha stängt Hormuzsundet, den viktigaste knutpunkten för oljetransit på jorden, har Iran stört de globala energimarknaderna och direkt konfronterat petrodollarsystemet genom att kräva att fartyg som vill passera genom sundet måste sälja sin olja i Kinas valuta, renminbi (även känd som yuan), inte dollar.

På detta sätt har Iran visat att det är möjligt för ett medelstort land i det globala syd att motstå det amerikanska imperiet.

Irans asymmetriska krigföring

USA har den mäktigaste militärmakten på jorden. De spenderar cirka 1 biljon dollar på sina väpnade styrkor varje år, medan Irans försvarsbudget är mindre än 10 miljarder dollar – det vill säga bara 1 % av USA:s.

USA:s och Iran militärutgifter utgifter enligt Världsbanken. 

Med tanke på den tydliga skillnaden i konventionell militär styrka insåg Iran att de behövde engagera sig i asymmetrisk krigföring.

Iranska militärstrateger identifierade det amerikanska imperiets svaga punkter, och de har skickligt riktat in sig på dessa sårbarheter.

Omedelbart efter att Donald Trump-administrationen inlett detta anfallskrig, svarade Iran igen och attackerade de ungefär två dussin amerikanska militärbaserna som finns hos grannländerna i Västasien.

Teheran attackerade också en större CIA-station belägen inuti den amerikanska ambassaden i Saudiarabien, samt viktiga radarsystem och flera amerikanska flygvapens tankningsplan.

Iran har rätt att svara på den amerikansk-israeliska aggressionen, enligt internationell rätt. Artikel 51 i FN-stadgan garanterar en stats rätt till självförsvar.

Bild

USA-militärbaser Mellanöstern. Karta februari 2026, al jazeera.

Största oljeförsörjningskrisen i historien

Detta var dock bara början på Irans strategi för asymmetrisk krigföring.

Som svar på det amerikansk-israeliska anfallskriget stängde Teheran Hormuzsundet, som den amerikanska regeringens Energy Information Administration (EIA) har beskrivit som ”världens viktigaste oljetransitknutpunkt”.

Före detta krig passerade ungefär 20 % av den olja som handlades på den globala marknaden genom detta smala sund dagligen.

Sedan Trump-administrationen inledde detta självvalda krig har trafiken stannat av.

EIA Oljeproblem i Hormuzsundet

En talesperson för Irans islamiska revolutionsgarde (IRGC) sa att de inte kommer att tillåta ”en enda liter olja” att passera genom sundet förrän USA och Israel avslutar sitt anfallskrig.

”Ni kommer inte att kunna sänka oljepriset artificiellt. Förvänta er olja för 200 dollar per fat”, sa talespersonen, enligt Al Jazeera.

”Oljepriset beror på regional säkerhet, och ni är den främsta källan till osäkerhet i regionen”, tillade IRGC.

Detta krig mellan USA och Israel har skapat vad Internationella energiorganet (EIA) beskriver som ”den största försörjningsstörningen i den globala oljemarknadens historia”.

Oljepriset har skjutit i höjden från drygt 60 dollar per fat i januari 2026 till långt över 100 dollar.

 

Brentoljepris 18 mars 2026. 

Red.: Ungefär samma nivå 24 mars.

Iran utmanar petrodollarsystemet och kräver oljebetalningar i kinesiska yuan.

Men även om Iran har stängt Hormuzsundet gjorde de ett viktigt undantag. Teheran har sagt att kinesiska tankfartyg får passera utan hinder.

Detta har lett till att vissa fartyg påstår sig ha kommersiella kopplingar till Kina, även om det inte alltid är sant.

Dessutom berättade en iransk regeringstjänsteman för CNN att tankfartyg kan få tillstånd att gå genom Hormuzsundet om de går med på att sälja olja i Kinas valuta, renminbi (eller yuan), inte amerikanska dollar.

Detta är vad CNN rapporterade den 14 mars (kursivering tillagd):

Iran överväger att tillåta ett begränsat antal oljetankfartyg att passera genom Hormuzsundet, förutsatt att oljelasten handlas i kinesiska yuan, säger en högt uppsatt iransk tjänsteman till CNN.

Detta är en extremt viktig geopolitisk utveckling. Det är en direkt utmaning mot den amerikanska dollarns globala dominans.

Dollarn är det mäktigaste vapnet som det amerikanska imperiet har – mycket mäktigare än dess militär.

Det faktum att dollarn är den globala reservvalutan och att USA är det enda landet som har möjlighet att trycka den, ger det vad som kallas ett ”orimligt privilegium”.

USA kan ha gigantiska underskott gentemot resten av världen – kroniska bytesbalansunderskott på mer än 1 biljon dollar per år – och suga in varor och tjänster som produceras av utländska arbetare, och det möter inte den valutadepreciering och det inflationstryck som andra länder skulle drabbas av, eftersom det finns en artificiell efterfrågan på dollarn, med tanke på dess status som reservvaluta.

USA:s bytesbalansunderskott dollar 1999 2025

Detta orimliga privilegium hjälper också USA att hålla lånekostnaderna relativt låga, eftersom de dollar som skickas utomlands för att betala för import ofta återanvänds av utländska investerare till amerikanska statsobligationer och företagsobligationer, vilket minskar avkastning och räntor för både den offentliga och privata sektorn.

Utländska investerare använder på liknande sätt dessa överskottsdollar för att hjälpa till att blåsa upp enorma bubblor på den amerikanska aktiemarknaden, vilket ytterligare berikar rika aktieägare. (Omkring 90 % av de aktier som innehas av amerikanska investerare ägs av de rikaste 10 % av befolkningen.)

En av grundpelarna i dollardominansen är petrodollarsystemet. Sedan USA ingick ett historiskt avtal med den största oljeproducenten Saudiarabien 1974 har den stora majoriteten av den globala råoljan sålts i dollar.

Med andra ord, strax efter att USA:s president Richard Nixon frikopplade dollarn från guld 1971 ersattes guldstandarden med en de facto oljestandard.

Nästan alla länder på jorden måste importera olja, och det innebär att de behöver tillgång till dollar för att göra det. Och eftersom olja är den viktigaste globala råvaran prissätts de flesta andra råvarumarknader också i dollar.

Detta säkerställer en artificiell global efterfrågan som stärker dollarn och ger USA dess orimliga privilegium.

Avdollarisering

USA har utnyttjat sitt ”orimliga privilegium” för att beväpna dollarsystemet genom användning av olagliga ensidiga sanktioner.

USA har infört ensidiga sanktioner mot en tredjedel av alla länder på jorden, inklusive 60 % av låginkomstländerna.

Denna ökande beväpning av den globala reservvalutan har stimulerat fler och fler länder att söka finansiella alternativ.

Som svar på Washingtons olagliga sanktioner har Teheran drivit på för dedollarisering i åratal.

Kina köper den stora majoriteten av Irans oljeexport, och BBC rapporterade redan 2012 att Peking har betalat i yuan.

Iran antogs i BRICS 2024 och har förespråkat en ny valuta för internationell handel. (Även om vissa andra BRICS-medlemmar, nämligen Indien och Förenade Arabemiraten, lutar sig västvänligt och har motsatt sig sådana ansträngningar.)

Västliga sanktioner har också motiverat Ryssland, som konsekvent är bland världens tre största oljeproducenter, att driva på för dedollarisering.

Cirka 20 % av den globala oljehandeln skedde i andra valutor från och med 2023. Detta var en markant förändring jämfört med de senaste åren, men det innebar att 80 % fortfarande skedde i dollar.

Iran konfronterar nu detta system öppet och använder sitt geopolitiska inflytande över Hormuzsundet och den globala oljehandeln för att utmana petrodollarn.

Rädsla för global ekonomisk kris

Västerländsk finanspress har varnat för att detta krig som USA och Israel startade i Västasien skulle kunna utlösa en ”global ekonomisk kris”.

Detta beror på att olja är den viktigaste råvaran på jorden. Varje land är starkt beroende av petroleum, och praktiskt taget allt i en modern ekonomi är beroende av det. Lastbilarna, fartygen och flygplanen som används för att transportera mat och andra varor använder mycket olja.

Därför, i takt med att kostnaden för råolja stiger och stiger, kommer priserna på andra produkter också att stiga, vilket driver på inflationen.

Persiska viken är också en betydande producent av gödningsmedel och de kemikalier som används i gödningsmedel, vilket innebär att detta amerikansk-israeliska anfallskrig också skulle kunna orsaka en global livsmedelskris.

Allt detta var helt och hållet onödigt och möjligt att undvika. Men Donald Trump har försvarat sitt beslut att starta detta självvalda krig. Den amerikanska presidenten insisterade på sin webbplats Truth Social att oljeprischocken är ”ett mycket litet pris att betala”.

Stigande bensinpriser och inflation bara några månader före mellanårsvalet i november kommer verkligen att skada Trump och det republikanska partiet.

Det är därför Trump är så orolig och så desperat att hitta ett sätt att med våld öppna Hormuzsundet.

Trump skickade ytterligare 2 500 marinsoldater och ytterligare tre krigsfartyg till Västasien, rapporterade New York Times den 13 mars. Detta var utöver de mer än 50 000 amerikanska trupper som redan finns i regionen.

Trump har också hotat flera länder och krävt att de skickar sina egna krigsfartyg till Persiska viken för att försöka öppna sundet. De har dock i tysthet avböjt eftersom de är rädda för att bli ytterligare involverade i kriget.

Asymmetrisk ekonomisk krigföring: Iran riktar in sig på stora amerikanska företag i Västasien

USA:s finansminister Scott Bessent skröt om att Trump-administrationens ”maximala tryck”-kampanj av ekonomisk krigföring mot Iran syftade till att ”kollapsa” landets ekonomi genom att stänga av oljeexporten, neka landet hårdvaluta och underblåsa inflationen.

Bessent tog till och med åt sig äran för de extremt våldsamma protesterna och upploppen som destabiliserade Iran under veckorna inför det amerikansk-israeliska anfallskriget.

Teheran har sökt hämnd för allt detta genom att delta i sin egen typ av gerillakrigföring och därigenom gett det amerikanska imperiet en smak av sin egen medicin.

Efter att ha attackerat amerikanska militärbaser i Västasien och stängt Hormuzsundet meddelade den iranska militären att den kommer att rikta in sig på kontor för stora amerikanska företag i regionen.

Irans Islamiska revolutionsgarde (IRGC) publicerade en varning med adresserna till dessa företagskontor, rapporterade Drop Site News.

”Vi varnar den amerikanska regimen och uppmanar den att evakuera all amerikansk industri i regionen”, sade IRGC.

Bland företagen på listan fanns Lockheed Martin och Boeing, som är toppentreprenörer i Pentagon och viktiga delar av det militärindustriella komplexet.

Även Silicon Valley Big Tech-monopol, som Microsoft, Oracle och Amazon, nämndes.

Vidare nämnde IRGC amerikanska oljebolag som ExxonMobil och finansföretag som Citigroup, KKR och Bain & Company.

Ny högsta ledare Mojtaba Khamenei redogör för Irans strategi för att driva ut det amerikanska imperiet

Den iranska regeringen har varit ganska tydlig med sitt mål: den vill driva ut det amerikanska imperiet från Västasien.

Detta redogjordes för av Irans nya högsta ledare, Mojtaba Khamenei.

Mojtaba Khamenei är son till den tidigare högsta ledaren, Ali Khamenei, som dödades av USA och Israel den första dagen de inledde detta anfallskrig, den 28 februari.

I ett tal den 13 mars sa Mojtaba Khamenei: ”Jag råder ledarna i regionens länder att stänga ner dessa [amerikanska] baser så snart som möjligt, för de måste säkert ha insett vid det här laget att USA:s påståenden om att garantera säkerhet och fred inte har varit något annat än lögner”.

”Att stänga amerikanska baser i regionen kommer att göra det möjligt för dessa regeringar att stärka sina band med sitt eget folk, som i allmänhet är missnöjda med det förödmjukande beteendet som är förknippat med dessa baser”, tillade han.

Det är inte bara amerikanska militärbaser som Iran riktar in sig på, utan även vad Khamenei kallade ”finansiella baser”.

Han noterade att ”fienden i åratal har etablerat militära och finansiella baser i några av dessa länder för att säkra sin dominans över regionen”.

Detta var tydligen en hänvisning till kontoren för stora amerikanska företag, som beordrades att evakuera av IRGC.

”I vilket fall som helst kommer vi att få kompensation från fienden”, sa Khamenei. ”Om de vägrar kommer vi att ta det från deras tillgångar i den utsträckning vi anser lämpligt. Om det inte är möjligt kommer vi att förstöra en motsvarande mängd av deras tillgångar”.

 

Den högsta ledaren lovade likaså att hans land skulle ta ”hämnd” för de mer än 175 barn och lärare som dödades i en dubbelattack från amerikansk militär mot en flickskola i staden Minab i södra Iran den 28 februari.

Khamenei lovade likaså att hämnas för de familjemedlemmar som dog i Washingtons och Tel Avivs händer.

I sitt tal den 13 mars noterade Mojtaba Khamenei att, förutom hans far, dödade USA och Israel hans fru, hans syster och hennes barn, samt maken till en annan syster.

För att söka hämnd kommer Teheran att använda alla verktyg som står till dess förfogande, insisterade Khamenei.

”Stängningen av Hormuzsundet måste definitivt fortsätta att användas som påtryckningsmedel”, förklarade han.

”Studier har genomförts angående öppnandet av andra fronter där fienden har minimal erfarenhet och där den skulle vara mycket sårbar”, tillade han. ”Om kriget fortsätter kommer aktiveringen av sådana fronter att genomföras baserat på vissa intressen”.

Khamenei identifierade inte exakt vilka dessa ”andra fronter” är, eftersom Iran inte vill förlora överraskningsmomentet.

Det är dock helt klart att en potentiell front skulle vara Jemen.

Den norra delen av Jemen, där majoriteten av befolkningen bor, styrs av Ansarallah, även känd som Houthirörelsen.

Ansarallah är en inhemsk jemenitisk motståndsgrupp som är allierad med Iran och starkt stöder det palestinska folket i deras kamp mot israelisk bosättarkolonialism och folkmord.

Drop Site News rapporterade att Ansarallah är beredd att delta i en ”samordnad militär kampanj” med Iran, om Teheran anser det nödvändigt.

Den Ansrallah-ledda regeringen i norra Jemen skulle sannolikt försöka stoppa oljetrafiken i Röda havet.

 

Med tanke på stängningen av Hormuzsundet har Saudiarabien omdirigerat en del av sin oljeexport via pipeline till sin västra hamn i Yanbu vid Röda havet.

Jemen har förmågan att stänga ytterligare en viktig gränsöverskridande punkt, Bab al-Mandabsundet, där närmare 10 % av den globala sjötransporterade oljan transiteras varje dag.

MKB Bab al Mandabsundets olja

 

Detta är inte bara rent hypotetiskt. Med början i slutet av 2023 använde Ansarallah sin makt för att hota med att attackera fartyg i Röda havet och förklarade att det bara skulle upphöra när USA och Israel avslutade sitt folkmord i Gaza.

År 2025 inledde Trump-administrationen ytterligare ett krig mot Jemen i ett försök att med våld öppna Röda havet.

I maj 2025 tvingades USA att underteckna ett avtal om vapenvila med den Ansarallah-ledda regeringen i norra Jemen.

Jemen är det fattigaste landet i Västasien. Man kunde dock använda okonventionella taktiker för att bekämpa det amerikanska imperiet, som har den mäktigaste militära styrkan på jorden och en årlig budget på 1 biljon dollar.

Allt detta visar att Iran och Jemen har bemästrat konsten att föra ett asymmetriskt krig, och lånat taktiken från antikoloniala rörelser i det globala syd under 1900-talet, för att framgångsrikt motstå det aggressiva amerikanska imperiet.

Bli gärna månadsgivare!

Du kan också donera med Swish till 070-4888823.