Daniel Ellsberg: Värdig mottagare av Palme-priset. Men inte bästa valet!

4
1643

DN rapporterar, liksom andra media, att Daniel Ellsberg får Palme-priset. ”Daniel Ellsberg är visselblåsarnas grand old man. Mest känd för att ha kopierat och läckt de så kallade Pentagondokumenten 1971: 7 000 sidor hemligstämplat försvarsmaterial som visade att den amerikanska regeringen grovt vilselett allmänheten om utsikterna i Vietnamkriget.” …”Ellsberg var en ung försvarsanalytiker och läckte dokumenten till New York Times, Washington Post och 17 amerikanska regionaltidningar. Skandalen bidrog till president Richard Nixons avgång och USA:s tillbakadragande ur Vietnamkriget.
Ellsberg riskerade 115 års fängelse. Han undkom straff genom vad han kallar ett mirakel.”
DN: Daniel Ellsberg får årets Palmepris

Jag har själv hört Daniel Ellsberg berätta om detta, då ha var i Stockholm för några år sedan.

Daniel Ellsberg

Miraklet var en stark opinion för yttrandefrihet och mot Vietnamkriget.
Och Ellsberg undrade då varför ingen annan av de hundratals tjänstemän som kände till saken framträdde. Detsamma kan man säga då man tänker på Edvard Snowden, Chelsea Manning och Julian Assange i våra dagar.

DN ”Prispengarna, omkring en miljon kronor, vill han investera i översättningar till europeiska språk av sin senaste bok ”The Doomsday Machine. Confessions of a Nuclear War Planner”.”

I boken ”The Doomsday Machine. Confessions of a Nuclear War Planner” avslöjar Ellsberg USAs krigsplan för en kärnvapenkonflikt med Ryssland på 1960-talet.

I sin roll vid Pentagon ställde Ellsberg enligt uppgift en viktig fråga till den behöriga myndigheten om planen. Uppenbarligen avsågs att ”utplåna” de allra flesta städerna i Kina och Sovjetunionen. Så han frågade: ”Om dessa planer… genomförs som planerat… hur många människor kommer då att dö i Sovjetunionen och Kina?”

Svaret kom ganska snabbt, enligt Ellsberg:

De hade ett svar, och de gav det utan ursäkter… Svaret var i form av ett diagram… där siffran stiger under sex månader eftersom radioaktivt nedfall skulle öka antalet döda…
Svaret var 325 miljoner människor om vi (USA) slog till först

Ytterligare 100 miljoner skulle dödas i de angripna nationerna [Sovjet-allierade länder i Östeuropa]… i flygattacker mot dess flygbaser… Och sedan ytterligare 100 miljoner i angränsande områden… som Afghanistan, Österrike, Finland, Japan… av radioaktivt nedfall.

Visselblåsaren hörde också vad den förväntade dödsssiffran skulle bli för USA:s allierade i Europa:

Och utan att någon ytterligare kärnstridsspets från vår attack landar i Västeuropa, skulle 100 miljoner av våra allierade dödas av radioaktivt nedfall från Östeuropa och Sovjetunionen, beroende på åt vilket håll vinden blåser…

Men detta blir alltså 600 miljoner, eller motsvarande 100 Förintelser.

Samtidigt sa Ellsberg att Sovjetunionen då hade förmåga att ”utplåna” Västeuropa, vilket man troligen skulle göra vid en amerikansk attack.

Det skulle blir ännu värre.
USA inkluderade emellertid inte hur många ytterligare dödsfall som skulle bli resultatet av de bränder som orsakas av atombomber. De tar inte med i beräkningen hur många människor som skulle dö på grund av röken, som skulle orsaka en ”atomvinter”. Ellsberg säger att röken, som skulle blockera mycket av solen och förstöra alla skördar, skulle pågå ett decennium eller mer.

Och planerna finns fortfarande kvar. Ellsberg: USA planerade att döda 600 miljoner människor

Finns ännu lämpligare pristagare?

Jag tycker att det hade varit ännu bättre att ge Palme-priset – och Nobels fredspris- till någon/några av de senaste årens stora visselblåsare som Chelsea Manning, Edvard Snowden, och särskilt till Julian Assange. Särskilt till Assange, som i praktiken sitter som fånge på Ecuadors ambassad utan möjlighet att kommunicera med omvärlden och med stor risk för att utlämnas till USA för strängt fängelsestraff. Manning har efter några år i fängelse benådats av Obama hösten 2016. Visselblåsar-förföljaren Obama förkortar Chelsea Mannings straff. Edwaard Snowden är i säkerhet i Ryssland. Har under 2018 skrivit flera artiklar om och deltagit i olika manifestationer till stöd för Assange. Försvara yttrandefriheten! Fri lejd och frihet åt Julian Assange! Sergels torg kl 16/12 kl.14-16

Julian Assange - Foto: Ricardo Pati, Cancilleria del Ecuador. Llicens: CCBY-SA2.0, Wikimedia-Commons
Julian Assange – Foto: Ricardo Pati, Cancilleria del Ecuador. Llicens: CCBY-SA2.0, Wikimedia-Commons

Assange borde ha fått priset – och bör få det nästa år av främst två skäl:
1). Han är i ett mycket utsatt läge personligen. Det behövs en stark opinion för honom, och ett Palme-pris kan bidra till detta.
2) Assanges organisation Wikileaks är fortfarande aktiv, medan Ellsberg, Manning och Snowden inte längre verkar som visselblåsare (efter vad jag vet).

Föregående artikelSvenska svar till Integrity Initiative och Atlantic Council (Swedish responses to Integrity Initiative and Atlantic Council)
Nästa artikelAnnorlundalandet Belgien och politikens “röda djävlar”
Anders Romelsjö (red)
Anders Romelsjö är redaktören för Global Politics. Han drev tidigare under sex år bloggen Jinge.se som nu främst är ett arkiv med tusentals artiklar. Aktivist i den antiimperialistiska rörelsen på 1970-talet. Han har en bakgrund som läkare och professor med inriktning på forskning om alkohol, droger och folkhälsa.

4 KOMMENTARER

  1. Daniel Ellsberg är en rätt pristagare …
    1. för att han gjorde så att USA drog sig ut ur Vietnam
    2. för att han gjorde så att Nixon föll
    3. för att han visste vad han gjorde
    3. och att han inte gömde sig utan, som en man, infann sig vid rättegången mot honom. Bra gjort! Och mycket modigt!
    Och han var en outsider, journalist och ingen anställd inom en myndighet.
    Grattis Daniel Ellsberg!

    • Tack vare att han var anställd av på Rand Corporation kom han i kontakt med dokumenten i ”Pentagon Papers”. Han berättade för mig och andra att flera hundra anställda kände till detta, men de andra gjorde inget.

      Det var de stora protesterna i USA och i andra länder, samt framgångarna för den breda enhetsfronten FNL som fick US att dra sig ur Vietnam, men ”Pentagon Papers” bidrog.
      Han var aldrig i Assanges utsatta situation som isolerad utan kontakt med omvärlden.

  2. Ellsbergs insats var viktig, men kanske mest för historiker och politiska observatörer, allmänheten fäste varken då eller nu speciellt stor vikt vid politikers lögnaktighet, som de betraktar som en konstant, större eller mindre.
    Frågan är om USA:s avveckling av kriget inte hade synnerligen banala orsaker: ”The Draft”, allmän värnplikt rådde och krigets kostnader kunde endast delvis övervältras på de fattigare folklagren. Övre medelklassens barn befann sig i den reella riskzonen. Kriget började även kosta för mycket pengar, vilket bl.a. ledde till att dollarn frikopplades från guldet och inflationen sköt fart i USA. Eget skinn och egna pengar, det är den krassa verkligheten. Även de starka protesterna byggde mer på detta än på krigets olaglighet och orättvisor.
    Som Anders säger var Ellsberg anställd vid Rand som jobbade för Pentagon och han rapporterade vid vissa tillfällen direkt till Robert McNamara. Han var därför en insider av renaste märke och tog stor personlig risk även om det gick honom tämligen väl. Men ett farväl till en ombonad karriär blev det omgående. Ellsbergs utgångsläge var ju att han trodde på myten om behovet att gå in i Vietnam där han tom. gick omkring med k-pist under armen. Tills han successivt lärde sig mer – som insider – med tillgång till hemligstämplad information.
    Slutligen är det kanske bäst att låta bli jämförelser av olika epokers sanningssägare – tider och omständigheter förändras.

  3. Julian Assange kan inte få Palmepriset av den anledningen att Sverige i högsta grad är delansvarigt för den orimliga situation han befinner sig i. Och dessutom är socialdemokraterna insyltade. Snowden kan inte få priset för att hans gärning är fortsatt aktuell och hans frihet och liv skyddas av Ryssland.

    Om jag inte minns fel rapporterade Ellsberg förutom till McNamara, även till Kissinger. Han hade fått uppdraget att presentera en rad scenarier för Vietnamkrigets fortsättning. Kissinger hade läst papperen och bad Ellsberg kliva på: ”Jag har tagit del av rapporten, det jag saknar är ett segerscenario”. Ellsberg: ”Det finns inget”.

KOMMENTERA

Please enter your comment!
Please enter your name here