Effekter av internationella sanktioner på dödlighet i olika åldrar

Denna artikel ”Effekter av internationella sanktioner på åldersspecifik dödlighet: en tvärnationell paneldataanalys” av Francisco Rodríguez, Silvio Rendón, Mark Weisbrot har publicerats i den mycket ansedda medicinska tidskriften The Lancet

Paneldata, även kallat longitudinella data, består av observationer av samma enheter (personer) under flera tidsperioder, vilket möjliggör en mer omfattande statistisk analys.

Bakgrund

Tidigare forskning har visat att det finns ett samband mellan införandet av sanktioner och försämrade hälsoförhållanden i de berörda länderna. Det är dock fortfarande oklart vilken kausalitet som råder i detta samband. Ingen studie har ännu undersökt sanktionernas effekter på åldersspecifika dödstal i paneldata från olika länder med hjälp av metoder som är utformade för att identifiera kausalitet i observationsdata.

Metoder

I denna gränsöverskridande paneldataanalys har vi analyserat sanktionernas effekt på hälsan med hjälp av ett paneldataset över åldersspecifika dödstal och sanktioner för 152 länder mellan 1971 och 2021. Vi tillämpar en rad metoder som är utformade för att identifiera orsakssamband i observationsdata, däribland entropibalansering, Granger-kausalitet, händelsestudier och instrumentvariabler.

Resultat

Våra resultat visade ett signifikant kausalt samband mellan sanktioner och ökad dödlighet.

Vi fann de starkaste effekterna för ensidiga, ekonomiska och amerikanska sanktioner, medan vi inte fann några statistiska bevis för en effekt av FN-sanktioner.

Dödlighetseffekterna varierade från 8,4 logpunkter (95 % CI 3,9–13,0) för barn under 5 år till 2,4 logpunkter (0,9–4,0) för personer i åldern 60–80 år. Vi uppskattade att ensidiga sanktioner var förknippade med 564 258 dödsfall per år (95 % CI 367 838–760 677), vilket är jämförbart med den globala dödligheten i samband med väpnade konflikter.

Tolkning

Sanktioner har betydande negativa effekter på folkhälsan, med ett dödstal som är liknande det för krig. Våra resultat understryker behovet av att ompröva sanktioner som ett utrikespolitiskt verktyg, vilket belyser vikten av att utöva återhållsamhet i deras användning och allvarligt överväga insatser för att reformera deras utformning.

_____________________________________________

Mer om bakgrund och studien.

Internationella sanktioner är restriktioner på internationella transaktioner som införs av regeringar i syfte att uppnå utrikespolitiska mål. Huruvida sanktioner påverkar hälsotillståndet i målländerna och om dessa effekter är tillräckligt starka för att orsaka ett betydande antal dödsfall är några av de mest omtvistade frågorna i dagens tänkande om ekonomisk statsförvaltning.

Diskussionerna under 1990-talet om effekterna av sanktionerna mot Irak på barnadödligheten hade stor inverkan på den politiska debatten och var en av de viktigaste drivkrafterna bakom den efterföljande omformuleringen av sanktionerna mot Saddam Husseins regering.^1,2

Sanktioner kan leda till minskningar i kvantitet och kvalitet på den offentliga hälso- och sjukvården till följd av sanktionsinducerade minskningar av de offentliga intäkterna;³ minskad tillgång till nödvändiga importvaror till följd av sanktionsinducerade minskningar av valutainkomsterna, vilket begränsar tillgången till medicinska förnödenheter, livsmedel och andra viktiga varor; ⁴ och begränsningar för humanitära organisationer genom faktiska eller upplevda sanktionsinducerade hinder som hindrar deras förmåga att verka effektivt i målländerna.⁵ Oron för de humanitära effekterna av konventionella övergripande sanktionssystem har genom åren lett till ett flertal reforminitiativ.^6,7

Trots dessa initiativ har användningen av ekonomiska sanktioner ökat avsevärt under de senaste decennierna.

Enligt beräkningar gjorda med hjälp av Global Sanctions Database (GSDB) var 25 % av alla länder föremål för någon form av sanktioner från antingen USA, EU eller FN under perioden 2010–22, jämfört med i genomsnitt endast 8 % under 1960-talet.^{8 9} Denna ökning drivs av tillväxten av sanktioner som har det påstådda målet att avsluta krig, skydda mänskliga rättigheter eller främja demokrati.¹⁰

Vi ville undersöka sanktionernas inverkan på dödligheten i målländerna med hjälp av ett tvärnationellt paneldataset med åldersspecifika dödstal och sanktionshändelser för 152 länder mellan 1971 och 2021.

Datakällor

Våra sanktionsindikatorer kommer från GSDB, den mest omfattande och uppdaterade globala datauppsättningen om sanktioner som hittills har sammanställts. Vi fokuserar på sanktioner som införts av tre länder eller organisationer som kan förväntas ha betydande effekter: USA, EU och FN. Vi förväntar oss att europeiska och amerikanska sanktioner har betydande effekter med tanke på storleken på deras ekonomier och det faktum att de flesta världshandels- och finansiella transaktioner genomförs i amerikanska dollar eller euro.¹¹

Vi skiljer mellan ekonomiska sanktioner, som är sådana som begränsar handel eller finansiella transaktioner, och icke-ekonomiska sanktioner, som är sådana som rör vapenhandel, militärt bistånd, resor eller andra frågor. Vi skiljer också mellan sanktioner som införs ensidigt av USA eller EU och sanktioner som införs samtidigt med ett multilateralt FN-sanktionssystem mot samma mål.

Relaterat

USA sprider elände och sanktioner mot en tredjedel av mänskligheten.
FN-expert uppmanar att illegala sanktioner mot Syrien hävs.
Efter tre år av amerikanska sanktioner… Kina och Huawei överlever och dominerar 5G runt om i världen.
Syriens territoriella integritet kränks av både Turkiet och USA – medan Sverige tiger och dödar med sanktioner.
Sanktionerna och energipolitiken innebär en katastrof för den europeiska bilindustrin.
Är ensidiga sanktioner tillåtna?
DN Insändare: FN: Venezuela har liten narkotikahandel, men drabbas hårt av olagliga sanktioner.
Överste Jacques Baud och Nathalie Yamb sanktionerade på grund av fakta om kriget i Ukraina. Del 1.

Bli gärna månadsgivare!

Du kan också donera med Swish till 070-4888823.