Egypten och Syrien på väg att knyta närmare band?

3
654

Tidningen Al-Araby Al-Jadeed som utges av ”Syrian Documentation Center” skriver Arrangements to coordinate contact between the Syrian and Egyptian presidents in the upcoming days

Arrangemang för att samordna kontakten mellan de syriska och egyptiska presidenterna är på gång.

Tidningen ”Al-Araby Al-Jadeed” publicerade, enligt egyptiska källor, uppgifter om att ett första samtal planeras mellan Syriens president Bashar al-Assad och den egyptiska presidenten Abdelfattah al-Sisi. under de närmaste dagarna.

Tidningen påpekade att Egyptens initiativ faller inom ramen för dess planer på att utöka sin roll i Syrien särskilt eftersom flera egyptiska initiativ nyligen har tagits fram för att hålla jämna steg med Turkiet och tillsammans nå en lösning som skulle avsluta Syrien -kriget.

Tidningens källor avslöjade också att under det senaste mötet mellan Egypten och Turkiet presenterade Kairos säkerhetsdelegation en rad krav relaterade till Turkiets roll i Syrien. ,

Under den senaste tiden perioden uppstod ett tydligt närmande i relationerna mellan Syrien och Egypten, särskilt med samtalen om den diskuterade gasledningen hölls för transport av gas och el från Egypten till Libanon genom Syrien och Jordanien.

Egypten har gjort flera försök under de senaste 2 åren att vara ”medlare” och att lägga fram initiativ och avtal som syftar till att återställa stabiliteten till Syrien.

Bland indikationerna som bekräftar Egyptens tendens att återställa och stärka sina förbindelser med Syrien, är att arrangemangen för ett första möte mellan presidenterna i de två länderna kommer mindre än en månad efter ett möte, som också var det första av sitt slag, mellan den syriska utrikesministern ”Faisal al-Miqdad” och hans egyptiska motsvarighet ”Sameh Shoukry” vid sidan av FN: s generalförsamling i New York, där mötet vid den tiden visade ett tydligt närmande mellan de 2 parter och en gemensam avsikt att samarbeta för att lösa problemen i de två länderna.

Historiskt har det funnits nära band mellan Egypten och Syrien. De två länderna var medlemmar i federationen Förenade Arabrepubliken från 1958 till 1961. Egypten har ca. 102 miljoner invånare (nr 15 i världen), nästan fem gånger fler än vad Syrien hade år 2012, och landet har en armé på 438 500 soldater. Mätt efter BNP (köpkraftsjusterat) ligger Egypten på plats 21 i världen, inte särskilt långt efter Australien.

En slags normalisering av förbindelserna mellan Egypten och Syrien kommer därför att ha stor strategisk betydelse särskilt för Syrien.

Pål Steigan har innan publicerat en artikel med liknande innehåll här.

Föregående artikelVilka länder har störst ansvar för uppvärmningen av jorden?
Nästa artikelRegeringens fruktansvärda hyckleri om folkrätt. Varför fördöms inte USA:s angrepp och stöd till terrorister?
Globalpolitics.se är en partipolitiskt obunden, vänsterorienterad och oberoende analyserande debatt- och nyhetstidning med inslag av undersökande journalistik.

3 KOMMENTARER

  1. Närmandet är logiskt och naturligt. Båda länderna har, och har haft, avsevärda och hotfulla problem med att religiösa krafter vill omvandla länderna till reaktionära teokratier, och så kan inte dessa länder utvecklas för framtiden.

    Nu börjar de här länderna se gemensamma mål och förena sina erfarenheter och krafter för att kunna utvecklas säkerhetsmässigt och ekonomiskt. Båda länderna tillhör ju historiskt den förra vågen i den gemensamma arabiska socialistiska rörelsen och känner varandra väl.

  2. Det är som Johan de Naucler säger, att båda länderna kan sammanföras i deras problem med religiösa krafter. Båda länderna har haft stora problem med muslimska brödraskapet.
    I år så förbjöd dessutom Al-Azhar, muslimer att bli medlemmar i muslimska brödraskapet. Detta har en stor betydelse både i Egypten och omvärlden. Al-Azhar är den högsta auktoriteten när det gäller tolkning av sunnimuslimskt tänkande och muslimsk rättsvetenskap i Egypten. Detta har stor tyngd både i och utanför Egyptens gränser.
    Muslimska brödraskapet är den grupp av upprorsmakare som Syrien haft ett långvarigt problem med och den grupp som utländska krafter tidigt kunde samarbeta med.
    Inte förvånande att det är länder som Qatar och Turkiet som stödjer muslimska brödraskapet.
    Magda Gad skrev på sin twitter 2019:
    ”Varför Sverige av alla länder har tagit Muslimska brödraskapet om ryggen, gett dem fristäder och även haft en minister som är representant för dem i regeringen med ansvar för Försvarshögskolan ,kvarstår som en stor gåta.”
    Militären i Egypten slog hårt ned på dem, Vilket många i Syrien tycker att Assad borde gjort, ett kraftigt nedslag tidigare och stoppat dem. Assad hade släppt ut många av dem från fängelset där hans far hade stoppat in dem p.g.a. de terrordåd de utfört i Syrien.
    Muslimska brödraskapet utförde på 1980-talet en stor massaker på en sekulär regering, genom ett bombdåd på militärhögskolan som dödade över 100-tals kadetter. Sedan utförde de stora bombdåd som dödade flera 100 personer i Damascus. I sina försök att införa en islamisk stat i Syrien fick de även hjälp av Saddam Hussein. Man kan ju lätt föreställa sig hämnden, då kamraterna på militärhögskolan skulle ut i samhället och jaga de ansvariga för bombdåden då hundratals av deras vänner dog en våldsam död.
    USA (Blinken), Israel och Qatar har haft möte om sanktionerna mot Syrien och bestämde att de skall vara kvar tills det blir en politisk förändring av makten i Syrien, och det är USA som skall acceptera den lösningen.
    Pappan till Assad: Hafez al-Assad har en yngre bror Rifaat al-Assad som återkommit efter landsflykt från Syrien sedan han 1984 försökte göra en kupp mot sin bror Hafez al-Assad.
    Vad kan det innebära?

    • Västvärlden hade fullständig panik på 1960- och 70-talen då den arabiska socialismen i Nära och Mellersta östern var stark. Länderna vände sig också till Sovjetunionen och den vida Alliansfria världsrörelse (med herrar som Tito och Castro i spetsen) för att få stöd att bygga upp nya, starka samhällen.

      Västvärlden satt där med sina obrukbara vänner som släpade sina vita kaftaner efter sig dagarna i ända, d.v.s. herrarna med oljetornen som man inte kunde göra sig av med. Västvärlden rörde sig framåt endast med saudisk olja.

      Efter Nassers oväntade död i Egypten 1970 gjorde väst snart ett riktigt kap: man fick efterträdaren Saddath att ty sig till CIA. Men det gick inte som man tänkt sig: president Saddath sköts som bekant ned offentligt på sitt podium under en militärparad -av herrar i det muslimska brödraskapet som infiltrerat den egyptiska militären.

      ”Väst” lärde inte läxan -som vanligt när amerikanarna sätter dagordningen- och hittills har man när det passat och passar mellan Medelhavet och Indien ibland slagit sig ned med islamistiska våldsverkare alltifrån myteriet och det reaktionära upproret i Afghanistan 1980 till att låta sig besegras och förnedras av dem: septemberflygningarna i september 2001 i Amerika liksom när amerikanarna drevs ut ur Afghanistan i augusti 2021.

      I politiken kan man säga: ”visa mig dina allierade och vi kan säga vem du egentligen är innerst inne”.

      För ”västs” del mellan Medelhavet och Indien är denna insikt och utsikt i princip aldrig smickrande vacker. Lägger man sig ned och värmer sig med våldsverkare och fanatiker får man stå upp och räkna de egna likhögarna.

      ”Väst” med sin kommissarie Clouseau-liknande ledning i Washington lär sig nämligen aldrig skillnaden vad som ger segrar respektive nederlag.

KOMMENTERA

Please enter your comment!
Please enter your name here