En venezuelanskliknande oljeblockad mot Iran. Skulle det göra det möjligt för USA att ”söndra och härska”?

Av Andrew Korybko 16 februari Andrew Korybko’s Newsletter

De kaskadliknande konsekvenserna av en sådan blockad, som i slutändan kanske inte kommer att genomföras på grund av den höga risken för krig med Iran, skulle samtidigt kunna försvaga Ryssland, Indien och Kina.

Wall Street Journal rapporterade att Trump 2.0 överväger att införa en venezuelanskliknande oljeblockad mot Iran. De har ännu inte gjort det på grund av oro för att Iran kan attackera USA:s regionala militära tillgångar och/eller beslagta Gulfallierades oljetankfartyg, där båda scenarierna destabiliserar den globala oljemarknaden och ökar risken för krig, så det kanske aldrig kommer att hända i slutändan. Om USA framgångsrikt skulle införa en sådan blockad skulle de dock kunna skickligt söndra och härska Ryssland, Indien och Kina (RIC).

”USA vill kopiera den venezuelanska modellen i Iran” genom att tvinga Iran att underordna sig självt och sin energiindustri till USA. ”Trumpdoktrinen”, som formas av biträdande krigsminister Elbridge Colbys ”förnekelsestrategi”, syftar till att neka strategiska resurser till USA:s rivaler. Följaktligen har landet ett intresse av att minska Kinas genomsnittliga import på 1,38 miljoner fat iransk olja per dag förra året, vilket skulle kunna drabba dess ekonomi hårt om den inte ersätts (och det kan bli svårt).

Denna export skulle sedan kunna omdirigeras till Indien, vilket gör det möjligt för Indien att mer än väl ersätta sin genomsnittliga import på 1 miljon fat per dag av rysk olja förra månaden, med intäkterna placerade på ett spärrkonto enligt det venezuelanska prejudikatet för att frigöras till Iran om landet ingår ett kärnkrafts- och missilavtal med USA.

Genom dessa medel skulle Indien kunna nollställa sin import av rysk olja samtidigt som USA:s roll i sin energisäkerhet höjs precis som Trump 2.0 vill, vilket i slutändan skulle orsaka otrolig skada för RIC (Russia-India-China allians).

Rysslands budgetintäkter från sådan försäljning skulle minskas och skulle realistiskt sett bara kunna ersättas delvis genom mer försäljning till Kina, även om det kanske inte är så enkelt som det låter. Storbritannien förbereder en kampanj för att beslagta Rysslands ”skuggflotta” i Engelska kanalen efter att ha blivit uppmuntrade av USA:s beslagtagande av en ryskflaggad oljetanker nära dess kust. Om Ryssland inte ålägger Storbritannien oacceptabla kostnader, och inte ålade USA några kostnader för att göra detta, kanske dess Östersjötankfartyg aldrig når Kina.

De från Svarta havet kanske inte heller når dit om Storbritannien allierar sig med Grekland och Cypern för att avskärma Rysslands ”skuggflotta” från den vektorn också. Export via rörledningar, som har begränsningar för hur mycket de kan skalas upp, skulle då vara det enda sättet att ersätta en del av Rysslands förlorade oljeexport till Indien med Kina, förutom relativt minimal tankerexport från Fjärran Östern.

Det resulterande ekonomiska trycket på Ryssland och Kina kan göra dem mottagliga för ojämna avtal med USA om Ukraina och handel.

När det gäller Indien har landet redan ingått ett delvis ojämnt avtal med USA gällande den informella motprestationen där landet går med på att nollställa sin import av rysk olja i utbyte mot deras handelsavtal, och USA:s växande inflytande över Indiens energisäkerhet kan begränsa dess hårt förvärvade strategiska autonomi. Detta kan sedan utnyttjas för att tvinga fram en minskning av Indiens köp av kinesiska varor och tjänster för att sätta mer press på Folkrepubliken att gå med på sitt eget ojämna handelsavtal med USA.

Detta värsta tänkbara scenario med USA:s splittrande och styrande RIC kan avvärjas genom att Iran avskräcker eller bryter en amerikansk blockad av sin olja, parallellt med att Ryssland gör detsamma mot en brittisk blockad mot sin ”skuggflotta”. Dessa alternativ kräver enorm politisk vilja eftersom de medför den potentiella kostnaden för ett hett krig som bryter ut mellan stormakter, så det är oklart om de kommer att genomföras, men likaså kan USA och Storbritannien i slutändan backa från sina möjliga blockader av samma anledning.

*

Andrew Korybko är en amerikansk Moskva-baserad politisk analytiker som specialiserar sig på förhållandet mellan den amerikanska strategin i Afro-Eurasien, Kinas globala vision om New Silk Road-anslutning, One Belt One Road, och hybridkrigföring.

Bli gärna månadsgivare!

Du kan också donera med Swish till 070-4888823.