EU-kommissionens plan för lån av ”ryska tillgångar” till Ukraina slutar i nederlag

1

Moon of Alabama, den 24 oktober 2025

För en månad sedan diskuterade jag en ny, galen plan där EU skulle konfiskera ryska statliga pengar parkerade i Belgien.

De ryska pengarna skulle användas för att finansiera ett EU-”skadeståndslån” till Ukraina som bara skulle behöva betalas tillbaka när Ryssland betalade krigsskadestånd till Ukraina. Det var åtminstone det officiella uttalandet som visade sig vara ett uppenbart falskt citat.

En annan galen idé om hur man stjäl Rysslands tillgångar: Få EU:s skattebetalare att betala för det

En granskning av detaljerna lämnade många frågor som ingen hade besvarat:

Varför skulle detta system, som [Tysklands förbundskansler] Merz säger, ”kräva budgetgarantier från medlemsstaterna”? Betyder det inte att skattebetalarna i dessa medlemsstater så småningom kommer att behöva betala det? Vems pengar är i riskzonen när Ryssland vinner sin rättstvist? Vem betalar om något går fel?

Ryssland kommer naturligtvis aldrig att betala skadestånd till Ukraina. Lånet skulle inte heller användas till reparationer eller återuppbyggnad av saker i Ukraina. Istället skulle pengarna användas för att köpa vapen från Europa för att fortsätta kriget i ytterligare två år.

Red.: Jag kan mycket väl tänka mig att Ryssland betalar en del för återuppbyggnad av Ukraina om man anser att man vunnit kriget.

Hela idén var en bluff.

Merz eller andra sa det inte direkt, men i slutändan skulle det uppenbarligen vara EU:s skattebetalare som fick betala för ”lånet”.

Tidigare i veckan bekräftade (arkiverat) en kolumn i Financial Times min tolkning av avtalet:

Denna vecka kommer EU-ledarna att diskutera ett ”skadeståndslån” till Ukraina, kopplat till Rysslands skyldighet att betala för den förödelse som president Vladimir Putin har orsakat.

Omkring 140 miljarder euro skulle lånas ut till Kiev och endast återbetalas från eventuella skadestånd från Moskva. Utan dem skulle EU som långivare inte få tillbaka sina pengar. EU skulle självt finansiera lånet genom att kräva att Euroclear, den belgiska värdepappersförvararen där de flesta av Rysslands hårdvalutareserver är blockerade, lånar ut kontanter som byggts upp i takt med att sanktionerade ryska investeringar har förfallit. I gengäld skulle Bryssel betala vad som motsvarar ett skuldebrev, med stöd av medlemsstaterna och senare nästa EU-budget.

Planen lider av motsägelser. Förslaget berör faktiskt inte Rysslands tillgångar, trots försök att framställa det som att Moskva får betala. Faktum är att det uttryckligen utesluter att Rysslands rättsliga anspråk ändras. Det är bara ett privat finansinstitut i EU (Euroclear) som kommer att vara starkt satt under press här – även om andra G7-länder letar efter sätt att ansluta sig, och Bryssel antyder att fler europeiska banker med vissa ryska tillgångar skulle kunna läggas till.

 

Men varje ny börda kommer endast att falla på de europeiska skattebetalarna. Om Ryssland aldrig betalar skadestånd, efterskänker EU Ukrainas lån men måste fortfarande axla sin egen skyldighet för att finansiera det.

Att finansiera de 140 miljarderna dollar skulle innebära ytterligare press på EU-ländernas redan överbelastade budgetar. EU-ledarna ville inte erkänna det utan försökte undvika frågan genom att pressa Belgien att bära risken. Men summan i fråga överstiger den belgiska regeringens årliga utgifter.

Belgiens premiärminister Bart De Wever avvisade bedrägeriet och ställde upp villkor:

För det första vill Belgien ha en fullständig delning av den juridiska risken mellan EU:s medlemsstater. De Wever varnade för att Belgien kan ställas inför ”gigantiska stämningar” med tanke på Euroclears roll, och sa att alla beslut måste säkerställa att bördan inte bärs av en enda jurisdiktion. ”Om ni vill göra detta måste vi göra det tillsammans”, sa han.

För det andra söker Belgien uttryckliga garantier för att om medel någonsin skulle behöva återlämnas – till exempel efter en tvist eller en förlikning – skulle varje medlemsland bidra till eventuella återbetalningar. Premiärministern sa att konsekvenserna ”inte får hamna helt och hållet på Belgien” eftersom tillgångarna är bokförda via en belgiskbaserad finansmarknadsinfrastruktur.

För det tredje efterlyste han parallella åtgärder från andra jurisdiktioner där ryska statliga tillgångar är frysta. Belgien, sa han, är medvetet om ”stora summor” som finns i andra länder och vill ha samordnade åtgärder så att genomförandet inte koncentreras till en enda plats. ”Om vi ​​går vidare med detta, låt oss agera tillsammans”, tillade han.

Den tredje punkten var en avtalsdödare eftersom USA redan hade avböjt att delta i planen.

All ytterligare diskussion var meningslös och igår lades hela idén, som först föreslogs av EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen, ner (arkiverad):

Det verkar som att andra länder, inte bara Belgien, har insett risken:

Robert Fico

[Slovakiens premiärminister] Robert Fico begär att ”Europeiska kommissionen föreslår andra alternativ för att finansiera Ukraina under de kommande två åren” och hävdar att hans förslag accepterades. ”Oavsett vilket beslut som fattas vill jag att vi ska vara helt tydliga med detta i Slovakien. Regeringen jag leder kommer aldrig, jag betonar, aldrig, att underteckna någon lånegaranti för Ukraina för militära utgifter. Vi kommer inte heller att avsätta en enda cent från vår statsbudget för detta ändamål”, förtydligade Fico. Enligt honom är Slovakien redo att hjälpa Ukraina, men endast humanitärt.

Premiärministern anser att det är ett misstag att initiativet att använda frysta ryska tillgångar för ett lån till Ukraina offentliggjordes innan Europeiska kommissionen gav svar på alla möjliga angivna risker. Planen ”kan möta verkligheten och sluta i misslyckande vid nästa Europeiska råd i december, då ett beslut ska fattas”, tillade han.

Med det uttalandet slutade den fullständigt dumma idén med ytterligare en örfil i ansiktet på Ursula von der Leyen.

Den ukrainska presidenten hävdar att han behöver 140 miljarder dollar för att finansiera kriget under de kommande två åren. EU:s försök att stjäla ryska tillgångar för detta ändamål har misslyckats. Det är osannolikt att man kommer att finna en enhällig omröstning för någon lösning som kommer att stödja ett lån av den storleken.

Vilket för oss närmare den punkt där Ukraina och väst måste ansöka om fred eftersom de får slut på pengar.

Relaterat
EU vill stjäla ryska pengar och ge dem till Ukraina. Hur ska det gå till?

Bli gärna månadsgivare!

Du kan också donera med Swish till 070-4888823.

Föregående artikelUtan kommunismen och Sovjetunionen skulle den unipolära världsordningen ha varit verklighet för länge sedan?
Nästa artikel”Fredspresidenten” föredrar att skapa många fiender
Global Politics
Globalpolitics.se är en partipolitiskt obunden, vänsterorienterad och oberoende analyserande debatt- och nyhetstidning med inslag av undersökande journalistik.

1 KOMMENTAR

  1. Cirka 10,000 ukrozionazi soldater i Kuyansk och Krasnoarmeysk är omringade av Rysslands militär. President Vladimir Putin informerades om detta vid hans besök av en rysk kommandopost på söndag (idag alltså).

    According to Kremlin spokesman Dmitry Peskov, Putin held a meeting with Chief of the General Staff Valery Gerasimov and senior military commanders, during which he was briefed on the situation along the line of contact.

    “It was noted that up to 5,000 Ukrainian troops are encircled in the Kupyansk direction and around 5,500 in the Krasnoarmeysk direction,” Peskov said.

    Hur kommer russofob allehand spinna om detta? Hemelektronik? Ryssland kan inte kriga? Har dålig med vapen? 😂

KOMMENTERA

Please enter your comment!
Please enter your name here