Euro-lakejer som anpassar sig till Trump kommer att eskalera NATO:s konflikt med Ryssland

En artikel av Finian Cunningham för Strategic Culture, den 31 januari 2025

De europeiska lakejerna som anpassar sig Trump med hans storhetsvansinne kan göra konflikten med Ryssland mycket värre.

Det är en dålig kombination. En våldsam amerikansk president med territoriell expansion i tankarna och europeiska politiker utan ryggrad som är alltför angelägna om att fjäska för den amerikanska översittaren.

Blandat med denna giftiga brygd har vi också europeiska eliter som är så besatt av russofobi att de skulle hugga varandra i ryggen bara för att hålla proxykriget mot Ryssland på full gas.

Donald Trump, vars politik mer liknar en maffiafastighetsaffärs, vill lägga beslag på Grönland, Kanada, Panamakanalen och allt annat som faller honom i smaken. Han vill ”rensa ut” Gaza, utan tvekan för att sälja strandnära fastigheter till miljonärer.

Trump har förstärkt sin avsikt att annektera Grönland – med militärmakt om så behövs. Hans kommentarer har fått de danska ledarna att få panik, eftersom de fruktar att presidenten kan komma att beordra en militär invasion av det arktiska öterritoriet, som sedan århundraden tillbaka är Köpenhamns koloniala besittning.

Trump upprepade tidigare hot och sade förra helgen: ”Jag vet inte riktigt vad Danmark har för anspråk på det, men det skulle vara en mycket ovänlig handling om de inte tillät det att hända eftersom det är för att skydda den fria världen.” (Inte som USA:s gudagivna rätt till Hawaii, Guam och Puerto Rico, till exempel).

Lägg märke till hur Trump förskönar sina imperialistiska fastighetsintressen med dygden att ”skydda den fria världen”.

Danskarna befinner sig enligt uppgift i ”krisläge” över Trumps aggressiva hot om övertagande. Danmarks statsminister Mette Frederiksen åkte på tisdagen på en virvelvindsturné till de europeiska huvudstäderna för att uppbåda EU-solidaritet. Hon höll brådskande möten med Tysklands förbundskansler Olaf Scholz i Berlin, Frankrikes president Emmanuel Macron i Paris och Natos chef Mark Rutte i Bryssel – allt på en och samma dag.

Det är komiskt att höra europeiska obetydliga politiker tala modigt om att ”försvara Danmark” från amerikanska hot mot landets suveränitet och extraterritoriella gränser. De kommer inte att göra något sådant.

EU:s försvarskommissionär Andrius Kubilius tog mod till sig och sa: ”Vi är redo att försvara vårt medlemsland Danmark”, med hänvisning till EU:s försvarsfördrag – som inte är värda papperet de är tryckta på. Vem har ens hört talas om dem?

Den finske utrikesministern gick ännu längre och sade att en eventuell attack mot Grönland skulle omfattas av Natos kollektiva säkerhetspakt, artikel 5.

Det är en otroligt absurd situation. Trump ställer uppenbarligen USA och dess europeiska vasaller på krigsfot. Detta efter att i tre år ha hört europeiska politiker hysteriskt varna för påstådd rysk expansionism som hotar deras gränser. Nu kommer deras mest omedelbara hot från Natos ledande medlem, USA.

Trumps lust för Grönland har naturligtvis starka skäl. Territoriet utgör ungefär en femtedel av USA:s landmassa och är rikt på outnyttjad olja och dyrbara malmer. I och med att polarisarna smälter finns det fantastiska utsikter för borrning och sjöfartsrutter. USA har redan en liten militärbas på Grönland sedan andra världskriget – med ”tillstånd” från Danmark – och om Grönland skulle bli en integrerad del av USA skulle dess strategiska läge utgöra ett allvarligt missilhot mot Ryssland och Kina.

Trots alla fantasier om att kunna agera som i fornstora dar och dito övermod finns det liten eller ingen chans att de servila européerna kommer att göra något som innebär en militär konflikt med USA.

Trump, som är en fulländad översittare, vet att han kan gå på sina europeiska lakejer, ge dem otrevliga benämningar, slå dem lite – och de kommer alla att betala en fördubbling av militärutgifterna för amerikanska vapen – under förevändning att de ökar sina Nato-utgifter till 5 procent av BNP, vilket Trump kräver.

Vad som är mycket mer troligt är att de europeiska lakejerna kommer att göra en smutsig överenskommelse med Trump. Den uppgörelsen skulle innebära att Grönland överlåts till USA samtidigt som Trump får spela tufft med Ryssland om Ukraina.

Grönländarna – 57 000 människor som huvudsakligen är inuiter – kommer att bli lurade och Danmarks suveränitet och försvar kommer att förrådas av EU. Men vad gör det? Grönländarna har behandlats som rasligt underlägsna hantlangare i årtionden av Danmark, och den danska härskande klassen är så underdånig mot Washington att den inte kommer att protestera på allvar, mer än genom att gnälla och vrida sig.

Vad EU:s russofober (större delen av den europeiska politiska klassen) vill är att hålla igång Natos krig mot Ryssland genom ombud. Det har funnits en akut oro i Bryssel och andra europeiska huvudstäder för att Trump skulle förbereda sig för att sluta ett fredsavtal med Ryssland om Ukraina för att få slut på det treåriga kriget.

Det är anmärkningsvärt att EU:s utrikeskommissionär Kaja Kallas var mycket mer försiktig i sina kommentarer om Trumps ambitioner på Grönland. Hon förklarade inte att hon skulle försvara Danmarks och EU:s suveränitet. I stället uppmanade Kallas EU att vara ”mer transaktionsinriktat” i förhandlingarna med den nye amerikanske presidenten.

Det vill säga att göra ett avtal. Men vilken typ av överenskommelse?

Samma dag som den danska premiärministern turnerade runt i europeiska huvudstäder för att få solidaritetsförsäkringar hade Kallas, som är EU:s toppdiplomat, sitt första telefonsamtal med sin amerikanska kollega, utrikesminister Marco Rubio.

Anmärkningsvärt nog stod frågan om Grönlands och Danmarks suveränitet inte på dagordningen för Kallas och Rubio, enligt rapporter. Toppdiplomaterna talade om att utöva ”maximalt tryck” på Ryssland med fler ekonomiska sanktioner. På agendan stod också hur USA och EU skulle hantera den påstådda kinesiska aggressionen i Asien och Stillahavsområdet.

Det är häpnadsväckande. Trumpadministrationen agerar aggressivt mot Danmark och EU, och ändå tog EU:s toppdiplomat inte upp frågan med sin kollega.

Kallas, som i likhet med EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen är besatt av ryssfientlighet, kryper för Rubio. Hon kommenterade deras samtal med att det var ett ”bra samtal” och tillade ”Vi diskuterade globala frågor där EU och USA har samma intressen, inklusive Rysslands krig i Ukraina, Irans skadliga inflytande och utmaningarna från Kina. EU och USA är alltid starkare tillsammans. Jag ser fram emot att träffa dig snart.”

Med andra ord, för att parafrasera den tidigare ukrainska kuppspecialisten Victoria Nuland vid USA:s utrikesdepartement: ”Åt helvete med Grönland och Danmark!” (dvs. “Fuck Greenland and Denmark!”, ö.a.)

Rubio sade å sin sida att han välkomnade ”förlängningen av EU:s sanktioner mot Ryssland för dess krig mot Ukraina”. Han efterlyste också ”större transatlantisk enighet och att de europeiska länderna ska spendera mer på försvaret”, vilket innebär att köpa fler övervärderade amerikanska vapen till orimliga priser.

Euro News skrev i en ledare att telefonsamtalet mellan Kallas och Rubio skulle ”lugna de europeiska misstankarna” om att Trump-administrationen eftersträvar ett snabbt diplomatiskt slut på kriget i Ukraina.

Trump har börjat låta mindre ambitiös när det gäller att lösa konflikten i Ukraina än när han var ute på kampanj, nu när han är president. Hans medarbetare lägger fram dämpade förslag om vapenvila med europeiska fredsbevarande Nato-soldater på den ukrainska sidan – förslag som oroar Moskva eftersom de tyder på en brist på förståelse eller vilja till en mer substantiell lösning i form av ett stort säkerhetsavtal mellan Ryssland och Nato.

På grund av imperialistisk girighet, narcissism och lättheten att plocka lågt hängande frukt verkar Trump mer benägen att ta Grönland än att ta sig an en komplex förhandling med Ryssland. Och de europeiska lakejerna kommer att överge Grönland och de danska ”principerna” om det innebär att NATO:s aggressioner fortsätter att riktas mot Ryssland. Sammantaget är det en dålig kombination.

De europeiska lakejerna som anpassar sig till den storhetsvansinnige Trump kan göra konflikten med Ryssland mycket värre. Detta proxykrig testar Rysslands strategiska tålamod och riskerar att leda till ett fullskaligt krig, och de europeiska russofoberna är obevekliga när det gäller att provocera fram krig.