I boken Vägen till fred i Europa diskuterar den amerikanske nationalekonomen Jeffrey D. Sachs hur Europa kan bygga fred och välstånd för alla kontinentens invånare. Boken från Karneval Förlag är på 100 sidor, kostar 169 kronor och är mycket bra. Läs den!
- Han beskriver Västeuropas och Rysslands förgiftade relationer under 200 år: hur dessa gång på gång har lett till krig och förödelse och hur denna onda cirkel kan brytas.
- Han presenterar en plan för hur Ukrainakriget kan få ett avslut.
- Han ger förslag på hur en ny utrikes- och säkerhetspolitik för Europa kan utformas.
»Konsekvenserna av detta långvariga förakt för ryska säkerhetsintressen är nu synliga med brutal tydlighet. Kriget i Ukraina, den kollapsade kärnvapenkontrollen, Europas energi- och industrikriser, Europas nya kapprustning, EU:s politiska fragmentering och Europas förlust av strategisk autonomi utgör inga tillfälligheter. De utgör de ackumulerade kostnaderna för två århundraden av europeisk vägran att ta Rysslands säkerhetsintressen på allvar.« Jeffrey D. Sachs
Hur USA och Europa tvingade Ukraina till ett utdraget krig – och hur kriget kan stoppas
Av Jeffrey D. Sachs
Ur Vägen till fred i Europa
Kriget i Ukraina är kulmen på tre decenniers nedbrytning av den europeiska säkerhetsordningen. Det var långt ifrån oundvikligt eller förutbestämt, utan uppstod ur en systematisk nedmontering av de principer som låg till grund för uppgörelserna efter kalla kriget: neutralitet för stater positionerade mellan militärblocken, USA:s och Tysklands löften om att inte utvidga Nato österut till det forna Sovjetunionen och OSSE:s (Organisationen för säkerhet och samarbete i Europas) doktrin om att säkerheten måste vara odelbar – att ingen stat får stärka sin säkerhet på bekostnad av en annan.
I motsats till dominerande västerländska narrativ som beskriver Ryssland som den ensamme aggressorn, visar historisk dokumentation att flera amerikanska regeringar efter varandra, med stöd från EU vid viktiga ögonblick, pressade Ukraina att frångå sin konstitutionellt fastställda neutralitet och ge sig in i en geopolitisk konfrontation som många ukrainska ledare och medborgare länge hade försökt undvika. Vid flera tillfällen – 1990, 1994, 2008, 2014, 2015, 2021 och 2022, fram till idag – fanns tydliga diplomatiska lösningar som kunde ha garanterat Ukrainas suveränitet, skyddat den europeiska säkerheten och förhindrat krig. Varje gång avvisades de av väst.
En varaktig lösning på kriget i Ukraina kräver en återgång till de principer som präglade tiden efter kalla kriget: Ukrainas neutralitet, Europas odelbara säkerhet och reell diplomati mellan EU och Ryssland. Det är dags att sätta stopp för västvärldens dödliga geopolitiska nollsummespel med Ryssland.
Kriget i Ukraina är inte resultatet av något uråldrigt hat eller en plötslig aggressionshandling från Rysslands sida i februari 2022. Det var det förutsägbara – och upprepade gånger förutsedda – resultatet av en rad politiska beslut i USA och EU som upplöste Ukrainas neutralitet, avvisade diplomati gentemot Ryssland och innebar att Ukrainas säkerhet underordnades en misslyckad västlig geopolitisk strategi. Vägen till fred ligger i ett återupprättande av Ukrainas neutralitet och en återgång till diplomati mellan Europa och Ryssland.
Om Jeffrey D. Sachs
Jeffrey D. Sachs är nationalekonom och professor vid Columbia University. Han är även ordförande för FN:s nätverk för hållbara utvecklingslösningar och rådgivare i hållbarhetsfrågor till generalsekreterare António Guterres. Tidigare har han varit specialrådgivare till tre FN-generalsekreterare.
- New York Times har kallat Jeffrey D. Sachs för »förmodligen världens mest betydelsefulla nationalekonom«.
- Time Magazine har kallat honom »världens mest kände nationalekonom« och två gånger utnämnt honom till en av världens 100 mest inflytelserika opinionsbildare.
- Economist rankade i en undersökning Sachs som en av de tre mest inflytelserika nu levande nationalekonomerna.
Professor Sachs har utgivit bland annat följande böcker:
• Poland’s Jump to the Market Economy (1994)
• Development Economics (1997)
• Macroeconomics in the Global Economy (2003)
• The End of Poverty: Economic Possibilities for Our Time (2005)
• Common Wealth: Economics for a Crowded Planet (2008)
• The Price of Civilization: Reawakening American Virtue and Prosperity (2012)
• To Move the World: JFK’s Quest for Peace (2014)
• Building the New American Economy: Smart, Fair, and Sustainable (med Bernie Sanders, 2017)
• A New Foreign Policy: Beyond American Exceptionalism (2018)
• The Ages of Globalization: Geography, Technology, and Institutions (2020)
• Ethics in Action for Sustainable Development (2022)
Ungefär samtidigt har Karneval Förlag givit ut en bok av professor John Mearsheimer som också är mycket läsvärd.


I Europas dystra framtid försöker den amerikanske statsvetaren John J. Mearsheimer besvara några grundläggande frågor om Ukrainakriget.
• Vad är krigets orsaker?
• Vart är kriget på väg?
• Hur kommer kriget att sluta?
• Vad blir krigets konsekvenser – för Ukraina, Europa och den globala maktbalansen?
»Ukrainakriget har fått katastrofala konsekvenser för Ukraina. Det har förgiftat relationerna mellan Europa och Ryssland för överskådlig framtid. Det har gjort Europa till en farligare plats. Det har vållat allvarlig ekonomisk och politisk skada i Europa och svårt sargat de transatlantiska relationerna. Detta väcker oundvikligen frågan: Vem är ansvarig för detta krig? Denna fråga kommer inte att försvinna inom den närmaste tiden, utan kommer förmodligen att bli mer aktuell när skadorna blir mer uppenbara för fler människor.« John J. Mearsheimer
»Ett chockerande nederlag för Nato«
Av John J. Mearsheimer
Ur Europas dystra framtid
Låt mig nu gå över till konsekvenserna av Ukrainakriget inom Europa och till dess troliga effekter på de transatlantiska relationerna. För det första kan det inte nog betonas att en rysk seger i Ukraina – även om det blir en så ful seger som jag förväntar mig – vore ett chockerande nederlag för Europa. Eller något annorlunda formulerat: det vore ett chockerande nederlag för Nato, som har varit djupt involverat i Ukrainakonflikten sedan den bröt ut i februari 2014. Faktum är att alliansen har varit engagerad i att besegra Ryssland sedan konflikten utvecklades till ett fullskaligt krig i februari 2022.
Ett nederlag för Nato kommer att leda till anklagelser mellan medlemsstaterna och även inom många av dem. Vem som bär skulden för denna katastrof kommer att bli en mycket viktig fråga för Europas styrande eliter och det kommer säkert att finnas en stark benägenhet att skylla på andra och inte ta ansvar själv. Debatten om ”vem som förlorade Ukraina” kommer att föras i ett Europa som redan är politiskt splittrat, både mellan länder och inom dem. Utöver sådana politiska strider kommer vissa att ifrågasätta Natos framtid, eftersom alliansen misslyckades med att sätta stopp för Ryssland, det land som de flesta europeiska ledare uppfattar som ett dödligt hot. Det verkar nästan säkert att Nato kommer att bli mycket svagare efter att Ukrainakriget har avslutats än det var innan kriget började.
En försvagning av Nato kommer att få negativa återverkningar för EU, eftersom en stabil säkerhetsmiljö är avgörande för att EU ska blomstra, och Nato är nyckeln till stabilitet i Europa. Om vi lämnar hoten mot EU därhän har den stora minskningen av gas- och oljeflödet till Europa sedan kriget började allvarligt skadat Europas stora ekonomier och bromsat tillväxten i hela eurozonen. Det finns goda skäl att tro att den ekonomiska tillväxten i Europa långt ifrån kommer att återhämta sig helt från debaclet i Ukraina.
Ett nederlag för Nato i Ukraina kommer sannolikt också att leda till ett transatlantiskt skuldbeläggande, särskilt då Trumpadministrationen har vägrat stödja Kiev lika kraftfullt som Bidenadministrationen och i stället pressat européerna att ta på sig mer av bördan för att hålla Ukraina kvar i striden. När kriget slutligen utmynnar i en rysk seger kan Trump därför anklaga européerna för att inte ha tagit sitt ansvar, medan europeiska ledare kan anklaga Trump för att ha övergett Ukraina i dess yttersta nöd. Trumps relationer med Europa har naturligtvis länge varit konfliktfyllda, så dessa anklagelser kommer bara att förvärra en redan dålig situation.
Sedan har vi den avgörande frågan om huruvida USA kommer att minska sitt militära fotavtryck i Europa avsevärt eller kanske till och med dra tillbaka alla sina trupper därifrån. Som jag tidigare betonade har den historiska övergången från unipolaritet till multipolaritet, oberoende av Ukrainakriget, skapat ett starkt incitament för USA att orientera sig mot Östasien, vilket i praktiken innebär att man vänder sig bort från Europa. Detta steg har i sig potentialen att sätta punkt för Nato, det vill säga avsluta den amerikanska pacificeringen i Europa.
Det som har hänt i Ukraina sedan 2022 gör detta utfall mer sannolikt.
Om John J. Mearsheimer
John J. Mearsheimer är professor i statsvetenskap vid University of Chicago. Han tog examen vid militärakademin West Point 1970 och tjänstgjorde i fem år som officer i det amerikanska flygvapnet. Därefter började han studera statsvetenskap vid Cornell University 1975 och tog sin doktorsexamen 1980. Författaren är en inflytelserik företrädare för den så kallade realistiska skolan inom internationella relationer.
Professor Mearsheimer har utgivit följande böcker:
• Conventional Deterrence (1983)
• Liddell Hart and the Weight of History (1988)
• The Tragedy of Great Power Politics (2001 och 2014)
• The Israel Lobby and U.S. Foreign Policy (med Stephen M. Walt, 2007), som låg på New York Times bästsäljarlista och har översatts till 24 språk
• Why Leaders Lie: The Truth about Lying in International Politics (2011), översatt till 12 språk
• The Great Delusion: Liberal Dreams and International Realities (2018), översatt till 5 språk
• How States Think: The Rationality of Foreign Policy (2023)
På svenska utkom 2015 Vems fel är Ukrainakrisen? (med Michael McFaul och Stephen Sestanovich, Karneval förlag), som består av fyra artiklar ur Foreign Affairs. Professor Mearsheimers föredrag »Why is Ukraine the West’s Fault?«, som grundar sig på hans bidrag i den boken, har haft 30 miljoner visningar på Youtube och över 20000 kommentarer (Chicagouniversitetets kanal:
https://youtu.be/JrMiSQAGOS4).
Om sig själv skriver professor Mearsheimer:
»Framför allt är jag en teoretiker inom internationella relationer. Mer specifikt är jag realist, vilket innebär att jag tror att stormakterna dominerar det internationella systemet och att de ständigt konkurrerar med varandra om säkerheten, vilket ibland leder till krig. Även om jag har ägnat mitt liv åt forskning har jag också engagerat mig i aktuella politiska debatter. Till exempel var jag en av de mest uttalade motståndarna till Irakkriget 2003 innan det bröt ut, och jag har varit djupt involverad i den offentliga debatten om konflikterna i Gaza och Ukraina. Jag är fast övertygad om att samhällsvetenskapliga teorier är ovärderliga för att utforma och analysera utrikespolitik.«
https://www.mearsheimer.com
https://mearsheimer.substack.com/
https://political-science.uchicago.edu/directory/John-Mearsh…
Donera gärna med Swish till 070-4888823.







Det finns bara ett enda land och en enda person som vill förändra Europas etablerade säkerhetsstrukturer, som formats, på Sovjetunionens förslag, i Helsingforsdokumenten från år 1975, som idag är både FN-stadga som internationell lag – och det är tyvärr Ryska federationen under Vladimir Putin, som med sitt lands militärledning idag är efterlysta för krigsbrott och brott mot folkmordskonventionen av FN:s högsta internationella brottmålsdomstol.
Så fort herrar som Mesrsheimer och Sachs numera nämns här på Global Politics, så är det alltid ”väst” som begått precis alla ”fel”. Men det internationella samfundet genom FN:s högsta domstolar i Haag har klart avvisat denna inriktning.
Men det är inte Europa som förändrat sig. Det är den putinistiska statsledningen, som gått från öppen, fri och politisk stat på 1990- och 00-talen till att bli en råkonservativ, reaktionär, pseudo-fascistisk totalitär stat under stark suggestiv påverkan av den ryska fascismens filosofiska fäder, hos Ivan Iljin och Aleksandr Dugin, som förvandlat det förr fria, öppna nya Ryssland till en brutal neo-imperialistisk stat, som de facto tappat alla sina geopolitiska grannar, förutom Vitryssland och Nordkorea.
Jag uppmanar alla som tror på ”västs” felkatalog att faktiskt läsa böckerna av Aleksandr Dugin och Putins favoritfilosof, Ivan Iljin, den ryska fascismens fader, som gladdes i sitt liv av Mussolinis och Hitlers stigande till makten – INNAN man läser dessa böcker av Sachs och Mearsheimer.
Vill man förstå dagens ryska utrikespolitik måste man FÖRST gå in genom Dugins och Iljins litteraturdörr – för det är bara så dagens ryska ageranden och krigsaggresivitet kan förstås.
Denauclers felkatalog ökar för varje inlägg han gör.
Det är USA/NATO som vill och de facto har förändrat Europas säkerhetsstruktur till det sämre, inte Ryssland. Ryssland har gjort motsatsen genom att avveckla Warzawapakten.
Denaucler arbetar som han alltid gör, genom att fullständigt strunta i de mest uppenbara fakta.
NATO:s militära expansion österut är med självklarhet den stora förändringen av Europas säkerhetsstruktur. Herrar som Mearsheimer och Sachs har helt rätt om detta och Denaucler har 100% fel, som alltid kan tilläggas.
Manisk russofobi har påfallande negativ inverkan på omdömesförmågan.
Sachs har redan kritiserats för att ha lämnat missvisande uppgifter kring flera centrala frågor, bland annat Istanbulförhandlingarna, ukrainska förluster och vem som i praktiken bröt Minsk II-avtalet. Dessutom har han inte berört uppgifter från Illarionov om att Putin haft planer på att erövra Ukraina redan 2003, eller att ryska källor i efterhand beskrivit invasionens motiv i termer av territoriell expansion.
https://www.columbiaspectator.com/news/2023/04/09/economics-professors-condemn-jeffrey-sachs-in-open-letter-on-russia-ukraine-war/
Sachs möter sällan kritiska motfrågor eller blir ordentligt utmanad i sina resonemang.
I det här fallet får han dock sina egna argument prövade och delvis vända mot honom själv.
https://x.com/berlin_bridge/status/1982463798049997245
Ja det stämmer att ”Sachs möter sällan kritiska motfrågor eller blir ordentligt utmanad i sina resonemang.” Därför att hans artiklar har så starkt stöd i fakta.
Minsk II Utdrag ur en artikel som publicerats här ”Väst och Ukraina nonchalerades Minsk II som skulle ge Donbass ökad självständighet, stött av FN och mycket av Ryssland. ”Putin varnar Poroshenko för att inte följa Minsk II:” (https://www.globalpolitics.se/putin-varnar-poroshenko-for-att-inte-folja-minsk-avtalet/) Tyskland och Frankrike skulle vara garanter för detta viktiga avtal, men gjorde inget i praktiken enligt Frankrikes president Hollande och Tysklands dåvarande rikskansler Angela Merkel. Se ”Frankrikes expresident Hollande beräftade Merkel: Minsk II var för rusta upp Ukraina och lura ryssarna.”
(https://www.globalpolitics.se/frankrikes-expresident-hollande-bekraftade-merkel-minsk-ii-var-for-rusta-upp-ukraina-och-lura-ryssarna/).
[caption id="attachment_132840" align="aligncenter" width="300"]
Donbass. Resterna av ett hem.[/caption]
Sachs skriver ”Men även i detta skede var en förhandlingslösning möjlig. Minskavtalen, särskilt Minsk II från 2015, gav en ram för avspänning av konflikten, autonomi för Donbas och återintegrering av Ukraina och Ryssland inom en utvidgad europeisk ekonomisk ordning.
Minsk II innebar ett erkännande – om än motvilligt – av att fred krävde kompromisser och att Ukrainas stabilitet var beroende av att både interna splittringar och externa säkerhetsfrågor hanterades. Det som slutligen förstörde Minsk II var västvärldens motstånd.
När västliga ledare senare hävdade att Minsk II främst hade fungerat som ett sätt att ”vinna tid” för Ukraina att stärka sig militärt, var den strategiska skadan redan skadad. Ur Moskvas perspektiv bekräftade detta misstanken att västlig diplomati var cynisk och instrumentell snarare än uppriktig – att avtalen inte var avsedda att genomföras, utan endast för att hantera synpunkter.
Se Varför angrep Ryssland Ukraina?
Två århundranden av russofobi och förkastande av fred – Jeffrey Sachs
Sachs ansluter sig till bl.a. denna (ofulllständiga) rapport om Isstanbulförhandlingarna ”ohnsons roll i detta diskuterades inte i västerländska medier förrän i augusti 2022 då Fiona Hill och Angela Stent skrev följande i en artikel i Foreign Affairs :
”Enligt flera högt uppsatta källor inom den amerikanska administrationen har ryska och ukrainska förhandlare enligt uppgift kommit överens om huvuddragen i ett interimsavtal. Ryssland skulle dra sig tillbaka till de positioner man hade den 23 februari, då man kontrollerade delar av Donbasregionen och hela Krim, och i gengäld skulle Ukraina lova att inte söka medlemskap i Nato och istället få säkerhetsgarantier från ett antal länder.”
I september 2022 skrev iNyheter om det i artikeln ” Ukraina och Ryssland kom överens om ett fredsavtal i april: Men Boris Johnson ville att kriget skulle fortsätta ”
Påståendet att Jeffrey Sachs ”sällan möter kritiska motfrågor eller blir ordentligt utmanad” är inte detsamma som att hans artiklar har ett starkt faktamässigt stöd. Med andra ord handlar det om en debattkultur, inte om objektiv sanning.
Som fd läkare borde du känna till att man inom medicinen värderar evidensens styrka högre än talarens auktoritet eller bristen på mothugg?
Därför är Jeffrey en så aktad kommentator, rådgivare åt bl.a. 3 av FN:s generalsekreterare.
Sachs kritiserades redan under Jeltsinåren. Att hänvisa till hans positioner bemöter inte min poäng. Även inflytelserika rådgivare kan ha fel, det avgörande är vilken evidens som finns, inte vem som säger det.
Du har inte presenterat något konkret fel. Att en person är omstridd säger inte att hen har fel.
Ala Stasevitj höga uppfattning om den medicinska vetenskapens respekt för vetenskaplig evidens är smickrande för medicinare men dessvärre oberättigad. Konflikten i Ukraina handlar om motsättningen mellan västlig Hegemoni versus En Multipolär Värld men västsympatisörer låtsas inte om att det är ett imperialistiskt krig genom ombud trots att flera av sponsorerna själva säger det. Sachs har mycket på fötterna genom sin direkta medverkan under en kritisk period. Genom hans gedigna kunnande är det svårt att invända trovärdigt.
Men jag har redan kommenterat det – varför måste jag upprepa mig???
Istanbulförhandlingarna, ukrainska förluster och vem som i praktiken bröt Minsk II-avtalet. Dessutom har han inte berört uppgifter från Illarionov om att Putin haft planer på att erövra Ukraina redan 2003, eller att ryska källor i efterhand beskrivit invasionens motiv i termer av territoriell expansion.
https://nyheter24.se/nyheter/utrikes/1014134-sa-tanker-vladimir-putin-enligt-hans-fore-detta-anstallda
Läs t.ex. om Tuzla i Kerchsundet, som ofta beskrivs som den första hybridoperationen där Ryssland direkt applicerade militär‑strategisk suveränitet mot Ukraina:
https://cepa.org/article/lessons-from-russias-first-assault-on-ukraine-20-years-since-tuzla/
Var detta en NATO‑provokation??
Att upprepa osakligheter gör de inte mer sakliga.
Om Sachs modell håller, ska den kunna förklara verkligheten utan att du behöver blunda för sådant som inte passar.
Så låt oss ta det enkelt:
Tuzla 2003, territoriell press mot Ukraina innan NATO ens är en relevant faktor.
Ryska uttalanden om att Ukraina inte är en legitim stat, vilket uppenbart går bortom säkerhetspolitik.
Invasionens egna motiveringar 2022, tydligt formulerade i termer av territorium, historia och kontroll.
Är allt detta också ”NATO”? Eller är det här modellen börjar spricka?
Visa gärna hur de här fallen faktiskt bekräftar Sachs linje.
Nyheter 24 är ett typisk bolagsmedieföretag.
ungefär som expressen och aftonblaskan. Har inte något som helst intresse av fakta eller vinnlägga sig om sanningen. (Public Pulsher). Dvs skitmedia. Går fanken inte att hänsyfta till dessa medieföretag. Aspirerar bara på försäljning och känslomässigt nyhetsdravel.
All heder till dig också Anders. R.
Om dom som styr läste dina fakta så hade alla problemen varit lösta.
Lyfter på kepan.
Stort tack!
Frågan i rubriken: ”Europas dystra framtid. Hur kan Sverige undvika krig?”
Kan best besvaras med att Sverige vill kriga. De har skapat alla förutsättningar för det:
DCA avtalen,
NATO medlemsskap
Svensk försvarsminister utbildad i brittisk krigsakademi,
Svenska politiker som ignorerar kuppen i Ukraina som USA medger har initierat.
Svenska politiker som ignorerar mord på rysktalande i östra delarna i Ukraina, dvs etnisk utplåning. Svenska politiker med ansvar för att utnyttja sin auktoritet att länsa svenska statskassan för att stötta den ukrainska regimen, där knarket flödar.
Svenska politiker vars främsta motiv är att vara viktigpettrar och således också aktivera tumult och kaos med, rovdrift på offentliga medel, så att medborgarnas ifrågasättande av hur politiker missbrukar sina ställningar för egen vinst tillintetgörs. Därutöver tillåter de att EU använder staten som kassako.
Svenska politiker är att betrakta som ohyra, mycket svår att bli av med.
Jag påminner om teorin om att när delar av biosfären som nu domineras av människor som bereder ut sig och tränger undan djurlivet så kanske naturen slår tillbaka genom att spela ut oss mot varandra. Eftersom vi är kognitivt påverkbara ser jag det inte som uteslutet att vi får tankar inmatade i oss som försätter oss i det tillståndet att vi bejakar krig. Många människor tror på en högre makt, men sen 1800-talet med Darwin och Marx har tron nog avtagit bland dem som ser sig som rationella. Det kanske visar sig att den högre makten ingriper när det behövs, men inte ser något värde i att framträda som en ond makt.
Bara genom att agera tillsammans, o ge sogockupanterna långfingret. De ska ut ur vårt Land, och det inkluderar politrukerna. De ska in i de outsorcade fängelserna i Baltikum, eller var de nu tänker lägga dom. Och för att de inte tänker utreda ’den svenska elitens’ inblandning i epsteinätandet
Husera alla de i en ö någonstans i södra stillhavet – långt borta från allt och alla, inmurade.
Om de går på varandra är det inte vårt problem alls! De kan t o m utöva ”rätten att försvara sig”👌
Lyssna på Sachs, mycket intressant.
Råd 1: Prata med Ryska ledningen
Råd 2: Säg åt USA – Go home!
Sverige och Norden gå ur NATO, stoppa DCA_avtalet.
Han ska säga; ”sionists go home’, go to washington’..el till de andra tre zonerna..De ska inte ”go home” till något Land, då blir det förstörelse där. De är en speciell grupp det sionistiska hänget, de har ingen nationalitet därför ska de förvisas till någon av sina 4 egenupprättade zoner, i väntan på krigsrättslig tribunal
Man kan ju tro att det är ett kollektivt hjärnsläpp bland EU ländernas ledarskap som pågår, det finns tydligen ingen gräns i krigshets,, hysterin sprider sig som en löpeld, skrämmande.
Frankrike övar anfall mot Petersburg med Kärnvapen.
-Polens premiärminister Donald Tusk förklarade i Financial Times i fredags att ett ”rysk anfall” kan komma redan ”inom några veckor”. Skrämselpropagandan syftar till att legitimera att Polen nu är redo ta emot franska kärnvapen.
Polen och Frankrike genomför militärövningar där franska Rafale-plan ”imiterar” kärnvapenanfall mot S:t Petersburg.
https://www.nyhetsbanken.se/#gsc.tab=0
Samtidigt som Finland nu öppnar för Kärnvapen.
https://www.nyhetsbanken.se/2026/04/finland-oppnar-for-karnvapen.html#gsc.tab=0