EU:s bluff med ”ryska tillgångar” misslyckades, men krigshetsare stjäl fortfarande andras pengar

Moon of Alabama, den 20 december 2025

Den 10 september, under sitt tal om tillståndet i Europeiska unionen, introducerade EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen idén att råna ryska statliga tillgångar som för närvarande är frysta i Europa under EU-sanktioner:

Detta är Rysslands krig. Och det är Ryssland som borde betala.

 Det är därför vi måste arbeta snarast med en ny lösning för att finansiera Ukrainas krigsinsats på basis av de immobiliserade ryska tillgångarna. Med de kassabehållningar som är förknippade med dessa ryska tillgångar kan vi ge Ukraina ett ’Reparations Loan’ (krigsskadestånds-lån, ö.a.). Tillgångarna i sig kommer inte att beröras. Och risken måste bäras kollektivt. Ukraina kommer bara att betala tillbaka lånet när Ryssland betalat krigsskadeståndet. Pengarna kommer att hjälpa Ukraina redan idag.

Idén var för olaglig och dum för att få något större genomslag. Men när Tysklands förbundskansler Friedrich Merz började stödja den, nappade andra på temat. I en debattartikel i Financial Times den 26 september stödde Merz idén (arkiverad) men föreslog att alla pengar som spenderas enligt planen skulle gå till ägarna av europeiska vapenfabriker:

För Tyskland kommer det att vara viktigt att dessa ytterligare medel enbart används för att finansiera Ukrainas militära utrustning, inte för allmänna budgetändamål. Betalningar bör utbetalas i omgångar. Medlemsstaterna och Ukraina skulle gemensamt bestämma vilken materiel som anskaffas. Enligt min mening måste ett sådant omfattande program också bidra till att stärka och expandera den europeiska försvarsindustrin.

Merz ville att militär keynesianism, som ”är en ekonomisk politik baserad på ståndpunkten att regeringen bör öka militärutgifterna för att öka den ekonomiska tillväxten”, skulle driva på ekonomisk tillväxt. Vanligtvis måste regeringar skuldsätta sig ytterligare för att finansiera sådana strävanden. Men Merz hade redan överskridit budgetgränserna och mer skuld är inte något som tyska väljare stöder.

Att använda de ryska tillgångarna för militär keynesianism var bara en förklädnad.

Ryssland kommer mycket sannolikt att vinna konflikten i Ukraina och vinnaren av ett krig betalar inte skadestånd.

När kriget är över måste Rysslands frysta tillgångar återlämnas till sina ägare. Alla ”lån” till ett konkurssatt Ukraina, oavsett om de är baserade på ryska tillgångar eller inte, skulle således behöva betalas av europeiska skattebetalare. Det är därför jag skrev rubriken:

En annan galen idé om hur man stjäl Rysslands tillgångar: Få EU:s skattebetalare att betala för det – MoA, 26 september 2025

De flesta ryska tillgångarna är frysta i Belgien och det var Belgiens premiärminister Bart De Wever som omedelbart avvisade idén:

I anslutning till FN:s generalförsamling sa De Wever att förbundskansler Merz förslag ”aldrig kommer att förverkligas”. Den belgiske premiärministern menar att beslagtagande av centralbankstillgångar från ett tredje land skulle skapa ett farligt prejudikat.

”Om länder ser att centralbankspengar kan försvinna när europeiska politiker anser det lämpligt, kan de besluta att ta ut sina reserver från eurozonen.”

Trots motståndet och problemen med idén investerade UvdL och Merz tre månader för att driva den.

De hotade Bryssel, inledde en kampanj av antirysk propaganda och kom med falska juridiska resonemang för att rättfärdiga sitt försök till historiens största bankrån.

På torsdagskvällen den 18 december kraschade deras plan:

Europeiska regeringar misslyckades med att nå en överenskommelse om att skicka ryska frysta statliga tillgångar till Ukraina efter ett 16 timmar långt toppmöte i Bryssel, ett stort bakslag för Tysklands förbundskansler Friedrich Merz och Europeiska kommissionens ordförande Ursula von der Leyen.

Länderna tvingades istället att komma överens om en nödplan baserad på EU:s gemensamma skulder, vilket drevs fram av Belgiens premiärminister Bart De Wever och ansågs vara en chansning fram till timmar innan avtalet var klart. I ytterligare ett slag mot EU:s enighet kommer tre länder – Ungern, Slovakien och Tjeckien – inte att delta.

…

Även om avtalet tillåter alla att utropa seger, var detta inte den lösning som Tyskland och kommissionen hade drivit fram inför detta toppmöte.

…

I veckor har EU:s verkställande direktör och Berlin pressat medlemsländerna att slutföra en kontroversiell plan för att använda upp till 210 miljarder euro i ryska frysta statliga tillgångar för att finansiera Ukraina. De Wever såg återigen till att det inte hände efter att redan ha omintetgjort upplägget med beslagtagande av ryska tillgångar under ett tidigare toppmöte i oktober.

Istället kom ledarna överens om att gemensamt låna 90 miljarder euro för att finansiera ett lån till Ukraina under två år. Detta kommer att garanteras av den gemensamma EU-budgeten.

Den ursprungliga planen var att ta 135 miljarder euro från de ryska tillgångarna, varav 45 miljarder euro skulle användas av Ukraina för att betala tillbaka ett äldre lån som man hade fått från EU. 90 miljarder euro skulle således gå till Ukrainas budget.

Den nya planen är att ge Ukraina 90 miljarder euro. Hur mycket av det som måste användas för att betala tillbaka det gamla lånet till EU har ännu inte nämnts. Kan det vara så att EU kommer att behöva betala för de totala 135 miljarderna euro? Varför skrev ingen om det?

Ukraina kommer bara att behöva betala tillbaka det nya lånet om Ryssland går med på att betala skadestånd till Ukraina. Som Ungerns premiärminister Viktor Orbán konstaterar:

För att dessa pengar någonsin ska kunna återvinnas måste Ryssland besegras. Det är inte fredens logik utan krigets logik. Ett krigslån gör oundvikligen dess finansiärer intresserade av att konflikten fortsätter och upptrappas, eftersom ett nederlag också skulle innebära en ekonomisk förlust. Från och med nu talar vi inte längre bara om politiska eller moraliska beslut, utan om hårda ekonomiska begränsningar som driver Europa i en bestämd riktning: in i krig.

Den brysselska krigslogiken intensifieras därför. Den saktar inte ner, den lättar inte, utan institutionaliseras. Risken är idag större än någonsin tidigare, eftersom krigets fortsättning nu är kopplad till ett ekonomiskt intresse.

Eftersom Ryssland inte kan besegras av resten av Europa (inte ens med amerikanskt stöd) måste de 90 miljarderna euro betalas av EU:s skattebetalare. Man undrar hur nationella parlament i redan övertrasserade stater (se Frankrike) kommer att hantera denna fråga.

Det är inte det enda problemet med det nya lånet. Inga detaljer har ännu specificerats hur det kommer att struktureras eller finansieras. De officiella slutsatserna från EU-mötet noterar olycksbådande:

Europeiska rådet kommer att återkomma till denna fråga vid sitt nästa möte.

Det är därför osannolikt att detta var sista gången som konflikter inom EU om ”lån” till Ukraina kommer att bryta ut.

Postat av b den 20 december 2025 kl. 16:20 UTC | Permalink

Relaterat.
EU-mötet misslyckades, men EU håller pyramidspelet igång med ett gemensamt lån till Ukraina.
Kan länder som EU-länder och Ryssland stjäla?

Bli gärna månadsgivare!

Du kan också donera med Swish till 070-4888823.