”EU:s krigslån till Ukraina gör finanskapitalet intresserat av att fortsätta och eskalera konflikten”

Av Pål Steigan – 23 december 2025 i https://steigan.no/2025/12/eus-krigslan-gjor-finanskapitalen-interessert-i-fortsettelse-av-krigen/

Bild

Alla krig är bankernas krig…

”EU:s krigslån till Ukraina gör finanskapitalet intresserat av att fortsätta och eskalera konflikten. Det är inte fredens logik, utan krigets logik”, skrev Ungerns premiärminister Viktor Orbán på lördagen.

Se Viktor Orbáns officiella webbplats här.

På sitt Facebook-konto skrev Orbán: ”För första gången i EU:s historia har 24 medlemsstater gemensamt beviljat ett krigslån till ett land utanför unionen. Detta är inte en teknisk detalj, utan ett kvalitativt skifte. Logiken bakom ett lån är tydlig: den som lånar ut pengar vill ha dem tillbaka. I det här fallet är återbetalningen inte kopplad till ekonomisk tillväxt eller stabilisering, utan till militär seger.”

För att dessa pengar någonsin ska kunna återvinnas måste Ryssland besegras. Det är inte fredens logik, utan krigets logik, betonade han.

Ett krigslån gör oundvikligen finansiärerna intresserade av att konflikten fortsätter och upptrappas, eftersom ett nederlag också skulle innebära en ekonomisk förlust. Från och med nu talar vi inte längre bara om politiska eller moraliska beslut, utan om hårda ekonomiska begränsningar som driver Europa i en bestämd riktning, in i krig, varnade han. Orbán noterade att Bryssels krigslogik driver Europa i den riktningen. Den saktar inte ner, den lindrar inte, utan håller på att institutionaliseras. Risken är idag större än någonsin tidigare, eftersom en fortsättning av kriget nu kombineras med ett ekonomiskt intresse.

X

Andra gången EU bryter mot sin “princip” om att undvika gemensam skuld

 Före den så kallade “pandemin” var gemensam skuld tabu – den existerade bara i liten skala för specifika lån (t.ex. till medlemsstater i kris).

I juli 2020 lanserade EU NextGenerationEU (NGEU), en tillfällig återhämtningsfond på cirka 800 miljarder euro (i dagens priser), finansierad av att kommissionen lånar på uppdrag av hela unionen genom att emittera EU-obligationer (EU-obligationer).

Obligationerna köptes av investerare, banker och institutioner, och EU blev en av de största utgivarna av “gröna obligationer” globalt. Detta gav lägre räntor än vad många enskilda länder kunde uppnå på egen hand, men det innebar också vinst för finansmarknaderna genom räntor och handelsavgifter.

EU använde således “pandemin” för att förse finanskapital med säkra investeringsobjekt och flyttade därmed kapital från medlemsstaternas statskassor till finansfurstarnas kotterier.

År 2024 kom Ukraine Facility (2024–2027): ett stödprogram på 50 miljarder euro (blandning av bidrag och lån), varav en del finansieras via EU-lån på marknaden.

Den senaste utvecklingen (december 2025): EU-ledarna enades om ett lån på 90 miljarder euro till Ukraina för 2026–2027, finansierat genom gemensam upplåning på kapitalmarknaderna, garanterat av EU-budgeten, med undantag för Ungern, Slovakien och Tjeckien.

Vem gynnas av detta? – Finanskapitalet, förstås

Banker och investerare (som primärhandlare i EU-obligationer) gynnas av att köpa och handla med dessa säkra, högt rankade värdepapper. EU blir en viktig aktör på obligationsmarknaden, vilket ger stabila vinster genom räntor och likviditet. För NGEU var banker som BNP Paribas involverade som huvudförvaltare.

Gemensam skuld sänker lånekostnaderna för EU som helhet (bättre rating än enskilda länder som Italien eller Spanien), men det skapar också en ny värdepappersklass där institutionella investerare (pensionsfonder, BlackRock-liknande) säkert kan placera pengar.

De globala militärutgifterna har nått rekordhöga nivåer under kriget. År 2022 ökade de globala militärutgifterna till 2,24 biljoner dollar (+3,7 % i reala termer). År 2023 ökade de till 2,443 biljoner dollar (+6,8 %) och 2024 till 2,718 biljoner dollar, vilket är 9,4 % mer än föregående år.

Det är en ökning med 19 % från 2022 till 2024. Krig är en tillväxtindustri i sig.

• Tyskland lanserade en särskild fond på 100 miljarder euro och ökade sin militärbudget med 28 % år 2024, till 88,5 miljarder dollar, vilket placerade Tyskland på fjärde plats i världen vad gäller utgifter (efter USA, Kina och Ryssland) och första plats i Väst.
• Storbritannien har traditionellt varit ett av NATO:s ledande länder vad gäller utgifter. År 2024 ökade Storbritannien sin militärbudget med 2,8 % till 81,8 miljarder dollar (cirka 2,3 % av BNP) och behöll därmed sin sjätte plats bland världens militärmakter.
• Frankrike har ökat sina utgifter från 41 miljarder euro år 2021 till 49 miljarder euro år 2024 (cirka 60 miljarder dollar), cirka 2 % av BNP.
• År 2022 spenderade Polen 2,7 % av BNP på försvar, och år 2024 spenderade de redan 4,2 % av BNP (cirka 38 miljarder dollar), med planer på att öka detta till 4,7 % av BNP år 2025. I absoluta utgifter (35–38 miljarder dollar) har Polen gått om alla centraleuropeiska länder och närmar sig Italiens nivå. Detta leder till diskussioner om belastningen på budgeten i framtiden.

BlackRock 2019: Den största finanskrisen någonsin

I 2019 la BlackRock fram planen for den kommende krisa: – En finansiell operasjon uten sidestykke

I augusti 2019 möttes G7 i Jackson Hole, Wyoming. Centralbankscheferna i dessa länder deltog också. Vid det mötet presenterade BlackRock, världens största investeringsbank, en rapport och en plan för den kommande ekonomiska och politiska krisen.

Vid den tidpunkten stod det klart för finanseliten att en ny finanskris var på väg att segla upp, och BlackRock trodde att denna kris skulle kräva åtgärder som var “oöverträffade”. De presenterade en plan för hur detta skulle göras.

Planen presenterades i dokumentet Dealing with the next downturn: From unconventional monetary policy to unprecedented policy coordination..

Dokumentet påpekade att tio år av “kvantitativa lättnader” inte hade lyckats skapa förutsättningar för en ny tillväxt. Centralbanker hade pumpat in enorma mängder digitala pengar i ekonomin, men det fanns fortfarande inga tecken på att den skulle lätta. Räntenivån fortsatte att vara noll eller under noll. I den finanskris som då byggdes upp skulle det därför inte finnas tillräckligt med penningpolitiskt utrymme för att hantera nästa nedgång, skrev ledarna för BlackRock.

Författarna skrev i vitboken att “i nästa nedgång är den enda lösningen en mer formell – och historiskt ovanlig – samordning av penning- och finanspolitiken för att ge effektiv stimulans.” De kallade detta “att gå direkt“.

En månad efter Jackson Hole-mötet inledde den amerikanska centralbanken ett stödprogram där man pumpade in hundratals miljarder centralbanksdollar i veckan på Wall Street. Feds egna dokument anger att 215 miljarder dollar per dag överfördes, eller 6,23 biljoner dollar på 29 dagar!

Detta är att ”gå direkt”. Regeringen lämnar över riktiga pengar från budgeten till centralbankerna, som pumpar upp dem och pumpar ut dem på finansmarknaderna. Där används de för att blåsa upp företagens aktievärden, vilket i sin tur ökar finansprinsarnas pappersförmögenhet, som vi såg under “pandemin”.

En sammanfattning av BlackRocks plan finns här.

Nedstängningspolitiken och de andra drakoniska åtgärderna under coronaregimen ledde till att tiotals biljoner dollar överfördes från samhället till finanskapitalet.

Denna graf visar att världens totala skuld ökade från cirka 260 biljoner dollar år 2020 till cirka 315 biljoner dollar år 2024. Den visar också att den totala skulden minskade före Rysslands invasion 2022, men att den nu ökar kraftigt igen. Pandemier och krig har utan tvekan varit de största drivkrafterna bakom den globala skuldsättningen och, som alltid, hamnar vinsterna hos de största finanshusen.

Varför skulle de vara intresserade av fred? Krig ger så mycket större vinster.

Med andra ord har Orbán rätt, och de som vill kasta in mer och mer av samhällets resurser i Ukrainakriget är också finanskapitalets viktigaste lakejer.

Video med Glenn Diesen i Jay Martin show

Bli gärna månadsgivare!

Du kan också donera med Swish till 070-4888823.