Frustrerad över misslyckandet börjar Trump tappa fattningen när konflikten vid Hormuzsundet trappas upp

 

Simplicius the thinker 16 mars.

Titel: Frustrerad över misslyckandet börjar en upprörd Trump tappa fattningen när konflikten vid Hormuzsundet trappas upp

Den ”särskilda stridsoperationen” fortsätter att skörda ohejdade segrar efter Trumps tillkännagivande att han hade låtit Irans ö Kharg drabbas av en hämnd som var rent biblisk.

Redan nästa dag rapporterades det av flera MSM-kanaler att Iran skeppade olja från ön som vanligt. Radio Liberty skriver:

Efter den första attacken sa Trump att amerikanska styrkor hade ”helt utplånat” iranska militära mål på ön men lämnat oljeinfrastrukturen orörd. Han varnade för att dessa anläggningar också kunde bli måltavlor om Iran stör sjöfarten genom Hormuzsundet.

Iranska tjänstemän hävdade att råoljeexport flödade oavbrutet från Kharg-öns terminal efter vad Trump beskrev som ”en av de mest kraftfulla bombattackerna” i Mellanösterns historia.

Under tiden störtade ett amerikanskt KC-135-lufttankningsplan, och ett annat träffades, vilket sex amerikanska besättningsmän fick betala med sina liv. Tydligen kolliderade de två planen, även om det spekuleras i att det kan ha hänt efter att ett av dem svängt för att undvika inkommande eld. Denna teori drivs av det faktum att flygspårare nu visar att amerikanska lufttankningsflyg uppenbarligen undviker Irak, där den tidigare kraschen ägde rum:

Video i artikeln

För att inte tala om att ytterligare fem sådana flygplan sägs ha träffats på marken:

Bild

https://www.reuters.com/world/five-us-air-force-refueling-planes-hit-iranian-strike-saudi-arabia-wsj-reports-2026-03-13/

Nu har dödläget i Hormuz klockan 12 eskalerat. Den största nyheten har varit Irans rättfärdigande av sina påståenden om att amerikanska marinstyrkor hade dragit sig tillbaka under det växande hotet om attacker.

Kom ihåg förra gången vi pratade om Irans antiskepps-missilers räckvidd på ~300 km, men att den iranske brigadgeneralen Fadavi uppgav att inget amerikanskt fartyg opererade inom 700 km från Irans kuster.

Det verkar som att han talade sanning, eftersom den senaste kinesiska satellitinformationen indikerar att USS Lincoln nu har dragit sig tillbaka till ungefär 1 000 km från iranska kuster. Hangarfartygsgruppen Lincoln sägs gömma sig i lä av Port Salalah i Oman, i norra Arabiska havet:

Stödjande bevis kommer genom flygspårning som tycks indikera att lufttankningsflyg som opererar från Saudiarabien överbryggar gapet för denna extremt långa stridsradie:

Amerikanska flygvapnets KC-135Rs Stratotankers från Saudiarabiens Prince Sultan Air Base har tankat stridsflygplan från USS Abraham Lincoln i eftermiddags.

Dessutom sågs ett hangarfartygsbaserat Osprey-flygplan precis där Lincoln sägs ligga sysslolöst:

Intressant US Navy CMV-22B Osprey (169456) lyfte från Prince Sultan Air Base och landade någonstans utanför Salalahs kust.

Detta flygplan är tilldelat hangarfartyget USS Abraham Lincoln … så detta måste vara dess nuvarande plats.

Att operera på ett sådant avstånd innebär sannolikt en enorm belastning på amerikanska flygplansskrov, piloterna själva och andra tillgångar, vilket mångdubblar de därmed sammanhängande kostnaderna.

Mer intressant är att iranska tjänstemän hävdade att orsaken till USS Lincolns tillbakadragande var att det framgångsrikt träffades av drönare.

Från Tehran Times:

USS Abraham Lincoln utgjorde måltavla för IRGC:s marinstyrkor och gjordes obrukbart.

 Hangarskeppet har lämnat regionen och återvänder för närvarande till USA.

Detta efter att CENTCOM själva bekräftat att en brand hade brutit ut ombord på USS Gerald R Ford, som för närvarande gömmer sig långt bakom Röda havet. De hävdade att någons underkläder hade fattat eld i tvättstugan – eller något liknande trams – vilket, om det är sant, bara främjar teorier om låg moral och pågående sabotage ombord på det problemfyllda flaggskeppet, som har plågats av massor av avloppsproppar efter att t-shirts, moppar och andra föremål hittats ”spolade” in i systemet.

Faktum är att USA:s främsta symboler och instrument för global maktprojektion har hittills både begränsats eller helt neutraliserats av Iran. Den ena har gömt sig bakom Saudiarabien i Röda havet 2 000 km från Hormuz, medan den andra nu gömmer sig bakom Oman.

En representant för Islamiska revolutionsgardet sa:

 Sa inte Trump att han förstörde den iranska flottan? Om han har modet, låt honom skicka sina skepp till Persiska viken!

Befälhavare för IRGC:s marinstyrkor, Alireza Tangsiri:

Amerikaner påstod falskeligen att Irans flotta hade förstörts.

Sedan påstod de falskeligen att de hade eskorterat oljetankfartyg.

Nu ber de till och med andra om reservstyrkor.

Naturligtvis bör vi påminna om att Hormuzsundet ännu inte har stängts militärt utan bara är under kontroll.

Som den iranska marinbefälhavaren noterar ber Trump nu allierade att komma och öppna sundet och skyller på dem för dess stängning efter att USA mirakulöst ”decimerade” hela Iran.

Rykten gör gällande att han i hemlighet har varit frustrerad över sin militära ledning för deras oförmåga att själva öppna blockeringen.:

”Vid ett möte i Ovala rummet förra veckan pressade en frustrerad Mr. Trump general Dan Caine, ordförande för Joint Chiefs of Staff, om varför USA inte omedelbart kunde öppna Hormuzsundet igen.” – NYT

Lustigt nog fortsätter Trump, för att kompensera för sin oduglighet, att slå sig för bröstet över att ha ”fullständigt besegrat” eller ”utplånat” Iran, samtidigt som han är helt hjälplös när det gäller det viktigaste målet i regionen.

Det har förvandlats till ett stående skämt, där den iranske parlamentstalmannen Mohammad Ghalibaf förlöjligar Trumps senaste utbrott:

Hegseth har å sin sida gått ännu längre med en ännu mer absurd ”förklaring”, där han hävdar att sundet faktiskt är öppet men att Iran helt enkelt vägrar att släppa igenom fartyg:

Videoklipp i artikeln

 

Det är som en fängelsevakt som säger till fångarna att de är fria män, men det enda som hindrar dem från att lämna är järngaller i deras celler. Vilken arrogant oförskämdhet!

Efter att på ett pinsamt sätt ha bönat och bett sina allierade och hävdat att en koalition håller på att bildas för att öppna farleden, möttes Trump av Frankrikes vägran att delta. Det franska utrikesministeriets officiella konto för Rapid response har nu vid flera tillfällen på X meddelat att den franska hangarfartygsgruppen inte kommer att bege sig någonstans eller delta i Trumps klumpiga försök att rensa farleden.

Storbritannien har också redan avböjt att delta i vad som säkerligen kommer att bli en katastrofal dårskap – liksom Australien – så det är svårt att gissa exakt vem Trump har i åtanke för sin ”Coalition of the Wishful”.

Video

Trump fortsatte med att få ännu ett raseriutbrott där han sprutade saliv och utbrast återigen att USA har förstört ”100 % av Irans militära kapacitet” men att Iran på något sätt misslyckas med att ge upp och håller Hormuz stängt bara för att trotsa den ärorika Alexander-återfödde och beröva honom hans redan uppnådda seger:

 

Bild

Bild

https://www.cnn.com/2026/03/10/politics/iran-begins-laying-mines-in-strait-of-hormuz

Det verkar som att ingen har informerat Iran om att de är ”besegrade”. Kanske kommer Iran, när Trump lyckas vidarebefordra denna till synes kritiska information till rätt kanaler, på lämpligt sätt att hissa den vita flaggan?

Strax efter det ovanstående tappade Trump verkligen fattningen och lät sin frustration välla fram i ett svindlande gnällande utbrott som överträffade alla andra:

Absurt nog hävdar han att det är Iran som använder förfalskningar, när det i själva verket är Vita huset som dygnet runt sprider provocerande AI-videor, för att inte tala om Trumps ägare som visar upp sex och till och med sju fingrar i sina senaste PR-trick.

Israeliska konton fortsätter att bli ertappade på bar gärning med falska gamla filmklipp, som denna återanvända filmrulle från attacker mot Libanon förra året:

Trump och hans toppfigurer blir alltmer arga med tanke på det eskalerande misslyckandet med deras fumliga ”special combat operation”, där Trump fräser åt reportrar som vågade ifrågasätta att han sätter in marinsoldater för ett potentiellt uppdrag på marken.

Driven till vansinne av sin frustration börjar Trump tappa fattningen.

Trump står inför en farlig ”zugzwang” (Zugzwang (tyska för ”dragtvång”) är en schackterm som beskriver en position där en spelare förlorar på att det är deras tur att flytta. Varje möjligt drag försämrar spelarens ställning, men eftersom man inte kan stå över (passa), tvingas spelaren göra ett drag som leder till en sämre ställning eller förlust , ö.a.) som han själv har skapat: backa nu och ”kriget” kommer att ses som en stor iransk moralisk seger, eftersom Iran lyckades avskräcka USA från att fullfölja något av sina huvudmål trots en omfattande och mållös bombkampanj.

Men om Trump skulle fördubbla sin satsning står han inför en ännu värre katastrof då USA kan bli helt exponerat militärt, eller riskera att förlora fartyg eller till och med hangarfartygsgrupper för Trumps egos skull. Om han skulle backa nu skulle han i alla fall halvt rimligt kunna hävda seger, trots den rådande uppfattningen att Iran skulle ha segrat; men det skulle åtminstone kunna räcka för att hålla denna passiva och maktlösa befolkning hemma lugn.

Men det verkar inte synas som tillräckligt bra för honom. Trump står av en annan anledning inför urmodern till alla dödfödda satsningar:

Om han skulle dra sig tillbaka nu skulle Iran få en historisk symbol för avskräckning mot USA. Det skulle avslöja USA som en papperstiger, vilket kommer att få generationsöverskridande konsekvenser: en storslagen uppvisning på världsscenen av förminskningen av USA:s mest heliga verktyg för imperial makt – dess mäktiga marinstyrkor.

Det skulle inleda en historisk vändpunkt i Mellanöstern och förstöra den aura av osårbarhet som den amerikanska krigsmaskinen byggt upp genom åratal av grov mobbning i länder som Irak, Afghanistan och överallt däremellan. Dessutom skulle det ge Iran självförtroendet att veta att de kan ta emot USA:s och Israels mest våldsamma attacker och ändå fortsätta att stå starka. Från och med den tidpunkten skulle Irans defensiva hållning sannolikt förändras för gott: tänk dig att du kan ta emot din mobbares hårdaste slag, och att de inte alls var så hårda som du hade fruktat. Det skulle revolutionera hur du agerar.

Jag har sagt tidigare att Iran faktiskt kommer att framstå som en starkare nation i förhållande till USA än före kriget. Förstå mig rätt: jag menar inte starkare än USA rent allmänt – jag menar att Iran kommer att ha vunnit styrka, medan USA förlorat en del.

Anledningen är att den typ av utmattning som USA och Israel har tillfogat Iran är bevisligen reparerbar och möjlig att hämta sig ifrån: de har själva erkänt att Iran gick från 70-90 % förstörelse av sin förmåga att  attackera med missiler till fullständig ersättning på bara några månader, sedan det senaste kriget i juni 2025. Vad Iran än förlorar nu kan återuppbyggas i slutet av detta år.

Men det USA har förlorat är oersättligt. Vi fortsätter att få nya satellitbekräftelser av fullständigt ovärderliga radaranläggningar värda miljarder som har utplånats av Irans precisionsattacker.

Satellitbilder bekräftar Irans precisionsattacker mot amerikanska THAAD-missilförsvarssystem

 

Nyligen släppta satellitbilder avslöjar omfattningen av Irans riktade attacker mot de amerikanska THAAD-radarsystemen (Terminal High Altitude Area Defense) i början av mars 2026, stationerade i Förenade Arabemiraten, vid baserna Al Ruwais och Al Sader.

Det bör noteras att bilderna ovan verkar visa ”byggnader för understöd ” av THAAD-systemet, snarare än själva systemen, även om vissa analytiker har antagit att radarsystemen kan ha varit inhysta inuti, etc.

Vi vet att USA skyndsamt nu flyttar radarsystem från hela världen, inklusive Sydkorea, för att fylla luckorna efter förstörd utrustning. Detta bevisar att USA förlorar kritisk kapacitet som inte kommer att ersättas på flera år – och detsamma gäller för ammunition.

Som sådant står Iran inför en återuppbyggnad, medan USA kommer att ha förlorat kritisk kapacitet som kommer att försvaga dess egen projektion och avskräckning under kommande år.

Detta skapar ett stort problem för Trump: han kan inte tillåta att USA är svagare i förhållande till Iran när en hypotetisk tredje krigsomgång drar igång om ett år, eftersom USA då skulle drabbas av en ännu värre förödmjukelse än vad som redan pågår.

Således tvingas Trump att fördubbla sina ansträngningar och fortsätta försöken att eliminera Iran helt, där den föredragna metoden är att orsaka någon form av folkligt uppror som skulle kunna föra en marionettledare till makten som Trump skulle ha kontroll över. Det scenariot är ungefär lika osannolikt som att Trump undviker fängelse efter att han lämnat sin post, vilket i princip är säkert vid det här laget.

Ett symboliskt exempel på den misslyckade operationens totala mållöshet är Trumps nya citat i en NBC-intervju. Efter att ha hävdat att Kharg Island var ”totalt demolerad” – trots MSM-verifierade rapporter om att Iran fortsätter oljeleveranser därifrån som vanligt – anmärker Trump nonchalant att han kan komma att anfalla ön igen ”bara för skojs skull”:

https://www.nbcnews.com/politics/donald-trump/iran-negotiate-ceasefire-deal-trump-kharg-hormuz-oil-rcna263474

Kriget som hittills har kostat 13 amerikaner livet – enligt officiella uppgifter – är bara ”lek och skoj” för den sadistiskt sinnade, obetydliga erövraren. Men den förödmjukelse som hans högmod kommer att utsätta honom för kommer att förfölja honom för alltid.

Under tiden, med en känsla av det kommande slutet på sin nationella bana – och sin blodtörst på något sätt fortfarande inte helt tillfredsställd – har Israel satsat allt och aviserat en ny invasion för att erövra hela Libanon upp till Litanifloden; ja, för det femtielfte försöket. För uppgiften överväger kolonin enligt uppgift en massiv ny mobilisering:

https://www.axios.com/2026/03/14/israel-lebanon-ground-invasion-hezbollah

 

Från Axios:

Israel planerar att avsevärt utöka sin markoperation i Libanon, med målet att erövra hela området söder om Litanifloden och avveckla Hizbollahs militära infrastruktur, säger israeliska och amerikanska tjänstemän.

 Varför det är viktigt: Detta kan vara den största israeliska markinvasionen av dess nordliga granne sedan 2006, och dra Libanon till epicentrum för det eskalerande kriget med Iran.

 ”Vi kommer att göra vad vi gjorde i Gaza”, sa en högt uppsatt israelisk tjänsteman, med hänvisning till jämningen av byggnader med marken, vilka Israel säger att Hizbollah använder för att förvara vapen i och inleda attacker från.

Som vi har sagt ett tag nu, detta är Israels sista chans till räddning, och det vet de. Israel tror att ett försvagat Iran och ett neutraliserat Syrien nu tillåter dem att göra slut på Hizbollah och expandera Storisrael, men försöket kommer att kosta mycket för det israeliska samhället, som vanligt – och det kommer sannolikt att misslyckas… igen som vanligt.

—

Bli gärna månadsgivare!

Du kan också donera med Swish till 070-4888823.