Genom att utnämna Kina till fiende hotar Nato världsfreden

17
834

Den geopoliska kommentatorn Jonathan Cook 8 juli i Middle East Eye har skrivit denna tankeväckande artikel i angeläget ämne, som översatts av Rolf Nilsson

https://www.jonathan-cook.net/2022-07-08/nato-china-enemy-peace/

______________________________________________________________


Genom att utnämna Kina till fiende hotar Nato världsfreden

Natos nya hållning gentemot Peking ifrågasätter hela dess påstående om att vara en ”defensiv” allians.

Som ordspråket säger: Om du bara har en hammare ser varje problem ut som en spik. Västvärlden har Nordatlantiska fördragsorganisationen (Nato), en självutnämnd ”defensiv” militärallians – så varje land som vägrar dess diktat måste per definition vara ett offensivt militärt hot.

Detta är en del av anledningen till att Nato i förra veckan, vid sitt toppmöte i Madrid, utfärdade ett nytt dokument om ett ”strategiskt koncept”, där man för första gången förklarade att Kina utgör en ”systemisk utmaning” för alliansen, vid sidan av ett primärt ”hot” från Ryssland.

Peking ser denna nya beteckning som ett avgörande steg från Natos sida på vägen mot att också förklara Kina som ett ”hot” – vilket är ett eko av alliansens eskalerande strategi gentemot Moskva under det senaste decenniet. I sin tidigare uppdragsbeskrivning, som utfärdades 2010, förespråkade Nato ”ett verkligt strategiskt partnerskap” med Ryssland.

Enligt en rapport i New York Times skulle Kina ha fått uppleva sig självt öppet klassat som ett ”hot” förra veckan, om det inte hade varit för Tyskland och Frankrike. De insisterade på att den mer fientliga terminologin skulle mildras för att inte skada deras handels- och teknikförbindelser med Kina.

Som svar anklagade Peking Nato för att ”illvilligt angripa och smutskasta” landet och varnade för att alliansen ”provocerade fram en konfrontation”. Peking anser det inte helt orimligt att Nato har gått långt utanför sin sfär av förmodat ”defensivt” intresse: Nordatlanten.

Nato grundades i kölvattnet av andra världskriget, uttryckligen som ett bålverk mot Sovjets expansion i Västeuropa. Det efterföljande kalla kriget var främst en territoriell och ideologisk kamp om Europas framtid, med det ständigt närvarande ömsesidiga hotet om kärnvapenförintelse.

Så hur passar Kina – på andra sidan jordklotet – in i Natos historiska ”defensiva” uppdrag, undrar kanske Peking med rätta? Hur hotar kinesiska trupper eller missiler nu Europa eller USA på ett sätt som de inte gjorde tidigare? Hur kan amerikaner eller européer plötsligt hotas av militär erövring från Kina?

Att skapa fiender

Natos nuvarande logik lyder ungefär så här: Rysslands invasion av Ukraina i februari är ett bevis på att Kreml har ambitioner att återskapa sitt tidigare sovjetiska imperium i Europa. Kina ökar sin militära makt och har liknande imperialistiska planer mot den rivaliserande utbrytarstaten Taiwan och öarna i västra Stilla havet. Och eftersom Peking och Moskva stärker sina strategiska band, trots västvärldens motstånd, måste Nato anta att deras gemensamma mål är att få den västerländska civilisationen att falla samman.

Eller som det stod i Natos uppdragsbeskrivning från förra veckan: ”Det fördjupade strategiska partnerskapet mellan Folkrepubliken Kina och Ryska federationen och deras ömsesidigt förstärkande försök att undergräva den regelbaserade internationella ordningen strider mot våra värderingar och intressen.”

Men om det är någon som underminerar den ”regelbaserade internationella ordningen”, en standard som västvärlden regelbundet åberopar, men aldrig definierar, ser det ut att vara Nato självt – eller USA, som den hand som svingar Natos hammare.

Så ser det i alla fall ut för Peking. I sitt svar hävdade Kina följande: ”Trettio år efter det kalla krigets slut har [Nato] ännu inte övergivit sitt tänkande och sin praxis att skapa ’fiender’ … Det är Nato som skapar problem runt om i världen.”

Kina har en poäng. Ett problem med byråkratier – och Nato är världens största militära byråkrati – är att de snabbt utvecklar ett överordnat institutionellt engagemang för att säkerställa sin permanenta existens, om inte expansion. Byråkratier blir naturligt nog mäktiga lobbygrupper för sitt eget självbevarande, även när de har överlevt sin användbarhet.

Om det inte finns något hot att ”försvara” sig mot måste ett hot skapas. Det kan innebära två saker: antingen att man skapar ett påhittat hot eller att man provocerar fram just det hot som byråkratin var utformad för att avvärja eller motverka. Det finns tecken på att Nato – som nu omfattar 30 länder – gör båda delarna.

Kom ihåg att Nato borde ha upplösts efter Sovjetunionens fall 1991. Men tre decennier senare är det större och mer resurskrävande än någonsin.

Mot alla råd och i strid med sina löften har Nato vägrat att upprätthålla en neutral ”säkerhetsbuffert” mellan sig och Ryssland. Istället har den expanderat ända fram till Rysslands gränser, inklusive att smygande ta sig in i Ukraina, den port genom vilken arméer historiskt sett har invaderat Ryssland.

Offensiv allians

Ryssland har utan tvekan visat sig vara ett verkligt hot mot grannlandet Ukrainas territoriella integritet genom att erövra dess östra region – där det finns en stor etnisk rysk befolkning, som Kreml säger sig vilja skydda. Men även om vi förkastar den ryske presidenten Vladimir Putins upprepade påstående att Moskva inte har några större ambitioner, tyder den ryska arméns stora förluster på att den har lite hopp om att utöka sin militära räckvidd mycket längre.

Även om Moskva skulle hoppas på att rikta sin uppmärksamhet mot Polen eller de baltiska staterna, eller Natos senaste rekryteringar i Sverige och Finland, skulle ett sådant drag helt klart innebära en risk för en kärnvapenkonfrontation. Detta är kanske anledningen till att västvärldens publik hör så mycket från sina politiker och medier om att Putin är någon slags störd megaloman.

Påståendet om en hejdlös, återupplivad rysk imperialism tycks inte vara grundat på någon uppenbar verklighet. Men det är ett mycket effektivt sätt för Nato-byråkraterna att rättfärdiga att de utökar sina budgetar och sin makt samtidigt som de vapenindustrier som livnär sig på Nato och som är förankrade i västliga huvudstäder ökar sina vinster avsevärt.

Intrycket av att detta kan ha varit Natos plan för att hantera Moskva understryks bara av det sätt på vilket Nato nu behandlar Kina, med ännu mindre berättigande. Kina har inte nyligen invaderat några suveräna territorier, till skillnad från USA och dess allierade, medan det enda territorium som landet skulle kunna hota – Taiwan – ligger cirka 12 000 kilometer från det amerikanska fastlandet och lika långt från större delen av Europa.

Argumentet att den ryska armén kan besegra Ukraina och sedan vända sin uppmärksamhet mot Polen och Finland stämmer åtminstone överens med någon form av geografisk möjlighet, hur avlägsen den än är. Men tanken att Kina skulle kunna invadera Taiwan och sedan rikta sin militära styrka mot Kalifornien och Italien är en absurd illusion.

Natos nya hållning gentemot Peking ifrågasätter hela dess karaktärisering som en ”defensiv” allians. Den verkar i hög grad vara på offensiven.

Ryska röda linjer

Noterbart är att Nato för första gången bjöd in fyra stater från Asien-Stillahavsregionen till toppmötet: Australien, Japan, Nya Zeeland och Sydkorea.

Skapandet av en Nato-allierad ”Asia-Pacific Four” är utan tvekan avsett att för Peking antyda paralleller till Natos gradvisa rekrytering av östeuropeiska stater, med början i slutet av 1990-talet, vilket kulminerade i dess senaste flirt med Ukraina och Georgien, som länge utgjort röda linjer för Ryssland.

I slutändan ledde Natos uppvaktning av Rysslands grannar till Moskvas attacker, först mot Georgien (där Georgien först anföll utbrytarrepublikerna Syd-Ossetien och Abchazien, vilka erkänts av Ryssland och som hade ryska fredsbevarande trupper, se här, ö.a.) och sedan mot Ukraina, vilket på ett lämpligt sätt stärkte berättelsen om det ”ryska hotet”. Kan avsikten med liknande framstötar till de ”fyra i Asien och Stillahavsområdet” vara att provocera Peking till en mer aggressiv militär hållning i sin egen region, för att motivera att Nato expanderar långt utanför Nordatlanten och hävdar att hela världen är dess bakgård?

Svenk riksdagsdelegation besöker Taiwan i april 2022. Bild CNA.

Det finns redan tydliga tecken på detta. I maj lovade USA:s president Joe Biden att USA – och därmed även Nato – skulle komma Taiwan till militär hjälp om landet attackerades. Peking betraktar Taiwan, som ligger cirka 200 kilometer utanför dess kust, som kinesiskt territorium.

Den brittiska utrikesministern Liz Truss uppmanade förra veckan Natoländerna att skicka avancerade vapen till Taiwan, på samma sätt som Nato har beväpnat Ukraina, för att se till att ön har ”den försvarsförmåga den behöver”.

Liz Truss Official Portrait. Wikipedia

Detta är ett eko av Natos berättelse om sina mål i Ukraina: att man pumpar in vapen i Ukraina för att ”försvara” resten av Europa. Nu framställer sig Nato också som väktare av Asien och Stillahavsområdet.

”Ekonomiskt tvång”

Men i själva verket handlar detta inte bara om konkurrerande militära hot. Det finns ytterligare ett lager av västvärldens egenintresse som döljs bakom påståenden om en ”defensiv” allians.

Dagarna före Natos toppmöte meddelade G7, en grupp av de sju ledande industriländerna som utgör Natos kärna, att de hade för avsikt att samla in 600 miljarder dollar för att investera i utvecklingsländer.

Detta steg drevs inte av altruism. Västvärlden har varit djupt oroad över Pekings växande inflytande på världsscenen genom sitt initiativ Bälte och väg-initiativet (BRI), som kostar biljoner dollar och som tillkännagavs 2013.

Kina är aggressivt, men än så länge bara genom att utöva mjuk makt. Under de kommande årtiondena planerar Kina att investera i infrastrukturen i dussintals utvecklingsländer. Mer än 140 länder har hittills anslutit sig till initiativet.

Kinas mål är att göra sig själv till navet i ett globalt nätverk av nya infrastrukturprojekt – från motorvägar och hamnar till avancerade telekommunikationer – för att stärka sina ekonomiska handelsförbindelser med Afrika, Mellanöstern, Ryssland och Europa.

Om det lyckas kommer Kina att prägla sin ekonomiska dominans över världen – och det är det som verkligen oroar västvärlden, särskilt USA och dess Nato-militära byråkrati. De kallar detta för ”ekonomiskt tvång”.

I veckan höll cheferna för FBI och MI5 – USA:s och Storbritanniens inhemska underrättelsetjänster – en exempellös gemensam presskonferens i London, för att varna för att Kina är det ”största långsiktiga hotet mot vår ekonomiska och nationella säkerhet”. De betonade västvärldens prioriteringar och tillade att en attack mot Taiwan skulle ”utgöra ett av de mest fruktansvärda affärsavbrott som världen någonsin har sett”.

Unilateral aggression

Under det kalla krigets tid var Washington inte bara, eller ens i första hand, oroligt för en sovjetisk militär invasion. Kärnvapendoktrinen om ömsesidigt garanterad förstörelse innebar att ingen av dem hade något intresse av en direkt konfrontation.

I stället behandlade var och en av dem utvecklingsländerna som brickor i ett ekonomiskt krig om resurser som skulle plundras och marknader som skulle kontrolleras. Vardera sidan försökte utvidga sin så kallade ”inflytelsesfär” över andra stater och säkra en större del av planetens rikedomar för att ge bränsle till sin inhemska ekonomi och utöka sin militärindustri.

Västvärldens retorik om det kalla kriget betonade en ideologisk kamp mellan västliga friheter och sovjetisk auktoritär politik. Men oavsett vilken betydelse man tillskriver denna retoriska kamp var den viktigare kampen för varje sida att för andra stater bevisa överlägsenheten hos den ekonomiska modell som växte fram ur den egna ideologin.

Under de tidiga åren av det kalla kriget, det bör man komma ihåg, var kommunistpartierna de främsta vinnarna av valen i flera europeiska stater – något som var fullständigt uppenbart för dem som utarbetade Nato-fördraget.

USA investerade så mycket i vapen – i dag överstiger USA:s militärbudget de sammanlagda utgifterna för de nio nästkommande länderna – just för att tvinga in fattigare nationer i sitt läger och straffa dem som vägrade. Den uppgiften underlättades efter Sovjetunionens fall. I en unipolär värld fick Washington definiera vem som skulle behandlas som en vän, och på vilka villkor, och vem som skulle vara en fiende.

Nato fungerade främst som ett alibi för USA:s aggressioner och gav en fernissa av multilateral legitimitet åt dess i stort sett unilaterala militarism.

Skuldslaveri

I verkligheten består den ”regelbaserade internationella ordningen” av en uppsättning USA-kontrollerade ekonomiska institutioner, såsom Världsbanken och Internationella valutafonden, som dikterar förtryckande villkor till alltmer förbittrade fattiga länder – ofta västvärldens tidigare kolonier – som är i desperat behov av investeringar. De flesta har hamnat i permanent skuldslaveri.

Kina erbjuder dem ett alternativ, och hotar i processen att gradvis undergräva USA:s ekonomiska dominans. Rysslands uppenbara förmåga att överleva västvärldens ekonomiska sanktioner, samtidigt som dessa sanktioner slår tillbaka mot västvärldens ekonomier, understryker hur bräcklig Washingtons ekonomiska överhöghet är.

Mer allmänt håller Washington på att förlora greppet om den globala ordningen. Den rivaliserande BRICS-gruppen – bestående av Brasilien, Ryssland, Indien, Kina och Sydafrika – förbereder sig för att expandera, genom att inkludera Iran och Argentina i sitt maktblock. Och både Ryssland och Kina, som tvingats in i djupare allianser på grund av Natos fientlighet, har försökt att omkullkasta det internationella handelssystemet genom att frikoppla det från den amerikanska dollarn, den centrala pelaren för Washingtons hegemoniska status.

I det nyligen offentliggjorda dokumentet ”Nato 2030” betonas vikten av att Nato förblir ”redo, stark och enad för en ny era av ökad global konkurrens”. I förra veckans strategiska vision listades Kinas synder som att ”sträva efter att kontrollera viktiga tekniska och industriella sektorer, kritisk infrastruktur samt strategiska material och försörjningskedjor”. Den tillade att Kina ”använder sitt ekonomiska inflytande för att skapa strategiska beroenden och öka sitt inflytande”, som om detta inte vore exakt vad USA har gjort i årtionden.

Washingtons största rädsla är att, i takt med att dess ekonomiska muskler krymper, Europas vitala handelsförbindelser med Kina och Ryssland kommer att leda till att dess ekonomiska intressen – och så småningom dess ideologiska lojalitet – förskjuts österut i stället för att förbli fast i det västerländska lägret.

Frågan är hur långt USA är villigt att gå för att förhindra detta. Hittills verkar USA vara bara alltför berett att dra in Nato i en militär fortsättning på det kalla kriget – och riskera att föra världen till randen av kärnvapenförintelse.

Föregående artikelDet ”amerikanska århundradet” är borta – skriver inflytelserika Harpers Magazine.
Nästa artikelVem var Stalin?
Globalpolitics.se är en partipolitiskt obunden, vänsterorienterad och oberoende analyserande debatt- och nyhetstidning med inslag av undersökande journalistik.

17 KOMMENTARER

  1. Hej på er! Det är mycket riktigt fel av NATO att vara kvar som millitärallians när Sovjetunionen föll samman och därmed så finns inte dess millitärallians heller. NATO som Sverige kanske är på väg in i behövs inte längre, men jag tycke att Ryssland borde lämna Ukrania omedelbart. Det är faktiskt så att vi som är 8000 000 000 människor nu i världen bor inte bara i våra egna länder, utan vi flyttar runt överallt. Vi svenskarbor i Norge och Danmark ja till och med i andra länder som i USA. Vi flydde ju dit till USA en gång när det var fattigt här i Sverige. Vi är i dag ungefär 10 miljoner invånare, men vi har ungefär 30% skulle jag tro från andra länder. Så ser det ut och ryssarna bor självklart lite överallt också, inte bara i Ryssland, men de måste inte kriga bara därför. Då hade vi också kunnat kriga, men det gör inte vi. Det handlar naturligtvis om att Ryssland är en dålig demokrati. Kina är en diktatur, men kapitalistisk nuförtiden, för socialismnen som Ryssland försökte bygga genom att de ockuperade en massa länder efter sin revolution 1917, det vet vi, men det sprack ju, så nu finns det bara ett system kvar. Det kapitalistiska , demokrati och diktatur, finns parralellt i alla fall. Kina är ett hot, för at det är stort. Ett land med en jättebefolkning. Indien kan vara det också. Alla som har kärnvapen är det. Fattigdomen måste bekämpas. Då först så blir det fred överallt. Dessutom har vi klimatkrisen, så fred är särskilt viktigt nu.

    • Hej Gun Gärdsell
      Du resonerar som västerlänningar i allmänhet gör och i det här fallet särskilt dem ”till vänster”.
      Problemet är bara att stora delar av Euroasien och Asien inte kan stämma in i det resonemanget för det skulle resultera i Västvärldens utnyttjande och förmynderi över deras ekonomier och kulturer.

      Så kallad ”globalism” är inte på allas villkor utan närmast på kapitalägarnas, USA och Västvärldens villkor.
      Samma gäller vår definition av ”demokrati”.

      Fred kan komma först när Västvärlden och USA upphör med sin aggression.
      Tyvärr ser alltför få här den aggressionen eller vill inte kännas vid den eller rent av ser den som ”rättvis”.

      Motivera gärna USA, Västvärldens samt Sveriges massiva militära stöd till den ytterst tvivelaktiga regimen i Kiev, som jag faktiskt tror är på väg bort.
      Frågan är bara om USA, Västvärlden och Sverige kan acceptera?
      Det skulle i så fall vara en geopolitisk förlust för Västvärlden som saknar motstycke.

      Lev väl och var rädd om dig!
      Lär känna det ryska kulturlivet. Jag rekommenderar verkligen.

      • Gun Gärdsell resonerar efter samma linjer som de gamla europeiska kolonisatörerna. Flera behöver inte bara lära känna det ryska kulturlivet utan kulturlivet av resten av världen, och sedan både acceptera och förstå det. Det gäller inte bara livet på denna lilla halvö man kallar Europa på baksidan av Asien. .

        • Tja, denna lilla europeiska halvö har ännu världens överlägset största och mäktigaste ekonomi och är ännu spelandes en mental huvudroll för all samtida politisk utveckling i världen.

          Det är sant, Asien knappar in – men alla i världen vill leva europeiskt. Det finns knappt en enda flykting eller migrant någonstans som tackar nej till att få komma till just Europa.

          När europeiska resande för många hundra år sedan tog med det mekaniska uret till just Kina och visade upp det för det kejserliga hovet i Qing-dynastin, vare sig begrep man sig på det, intresserade sig för det eller kunde vårda dem som de gåvor de var. Kina höll sig med sina i de närmaste värdelösa vattendrivna klockorna. De stora kejserliga skepp med master som var överlägsna de europeiska skeppen, fick brännas ned när näste kejsare tillträdde. Att komma i kontakt med även en primitivare omvärld belades med kinesiskt dödsstraff. Kina försatte sin chans att uppräcka sin omvärld.

          Den asiatiska konservatismen i såväl Japan som Kina försenade Asiens utveckling i många hundra år.

          Så den ”lilla halvön” Europa, ännu ointagbar i ekonomisk makt, styrka, innovationsförmåga, politisk mångfald och tolerans och kultur – är ännu idag en modell och ett mål för precis alla andra världsdelar.

          Folk flyr inte till Kina som migranter – det är till Europa man vill. Det är ett betyg i sig. Visst har Europa strukturella problem, men vilken annan världsdel skulle gärna byta till sig den europeiska problemlistan. Faktiskt.

      • Globalisternas tid är mer eller mindre över, vare sig de vill det eller inte, vare sig de vet eller inte. Under deras färd till föredettingar så kommer dock att göra mycket oväsen och i värsta fall försöka ta världen med sig. I så fall hänger det hela på att Zircon, Sarmat och Avangard gör sitt jobb och omintetgör lögnimperiet innan den hunnit slå till.

        Oavsett vad så ”The world as we know it will look very different in the years to come, but that future will not be decided by the Globalists. The determining factor will be how quickly the masses raise up and recognise the common enemy, Russia is not the enemy of the European people, nor is China, the common enemy of mankind is to be found much closer to home, in Davos, Brussels and Washington. Once enough people realise this, the world will be a better place.”

        https://www.strategic-culture.org/news/2022/07/20/the-great-reset-phase-2-the-hunger-games/

    • Gun Gärdsell Ryssland kan inte lämna Ukraina för Ryssland är inte i Ukraina. Vad Ryssland gör är att befria de ockuperade ryska områden inom Ukraina. Det är samma situation som när Norge en gång bröt sig fri från svensk ockupation. Sant, 30% av innevånarna i Sverige är från andra länder. De flesta, 97%, kom till Sverige för att leva på svenskarnas arbete. Kina är inge diktatur utan har idag världens mes avancerade och funktionella folkstyre. I diktaturen Sverige går det inte att påverka besluten, men det kan vi göra i Kina. Kina är heller inte kapitalistiskt i samma mening som USA och Sverige. Det är inte oligarkerna som äger och styr Kina, det är Kinas folk. Stor skillnad. Kina är ett hot, ett hot mot västs diktaturer. Det är förvånande hur de gamla nazistiska propaganda metoderna fungerar till denna dag, och hur folk som du missleds av som, precis som 1933 i Tyskalnd.

        • Genom att beväpna Ukraina vill USA och Storbritannien driva Ryssland till krig mot Europa. Det här är en anglosaxisk sak, med aktivt stöd från tyskarna, polackerna och de baltiska småstaterna, med hjälp av Finlans och Sverige..
          De vill göra detta krig till ett riktigt krig mellan sina Europavasaller och Ryssland.
          Vinnare blir då USA, som sitter i sin inbillade trygghet, långt från Ryssland och Europa.

        • Romelsjö, mycket märkligt.. Du påstår att Ryssland ockuperar sig självt.

          Donbass har alltid ansetts vara en del av den Ryska ekonomin och ekonomin.
          Historiskt sett uppstod Donbass och bildades som en integrerad del av den ryska ekonomin och industrin.
          Alla de stora och viktiga industriella tillgångarna i Donbass byggdes av Ryssland eller Sovjetunionen, varav Ryssland är den juridiska efterträdaren.

          Detta betyder att Donbass-tillverkarna ursprungligen var en del av tekniska processer som designades och implementerades av Ryssland. Och det konstgjorda beslaget av dessa produktioner som ägde rum på 1990-talet ledde till deras synliga kris och ibland kollaps. Uppenbarligen markerar återvändandet av producenter till Ryssland en diametralt motsatt process.
          En win-win-situation för Donbass och Ryssland. Detta är det konceptuella svaret på frågan om huruvida DPR- och LPR-företag förväntas i Ryska federationen.
          https://www.donbass-insider.com/2022/07/17/le-donbass-a-toujours-ete-considere-comme-une-partie-integrante-de-leconomie-russe/

          • Men ligger Kherson i Donbass? För ett par år sedan erkände Ryssland Ukrainas suveränitet vill jag minnas.

    • Gun:
      Nu är det ju faktiskt så att fattigdomen mest effektivt, och med lyckat resultat, har bekämpats av just Kina, som dessutom har en befolkning som till stor del (93% om jag inte minns fel) är nöjda med sin statsledning. Vi borde kanske ta en diskussion om vad demokrati och diktatur egentligen innebär innan vi sätter dessa etiketter på länder och statsledare. Autokraten Putin har ett stöd av 83% av sin befolkning medan Biden ligger under 40 %. Kuba kallas diktatur, Colombia demokrati, men vi vet alla vad som kännetecknar dessa båda länder.

  2. 20 juli 2022 04:44..
    USA använder Ukraina för att förvandla landet till ett västerländskt fäste vid gränsen till Ryssland. Denna åsikt uttrycktes av statsvetaren Iwao Osaki som tillade att den speciella operationen var den enda utvägen för Rysslands president Vladimir Putin.

    De amerikanska myndigheterna drömde om idén om att Ukraina skulle gå med i Nato och förse det med de mest avancerade vapnen, noterade statsvetaren.
    Han påminde om att Kiev, redan innan den ryska specialoperationen inleddes, bröt mot Minsk-avtalen, vars huvudmål var att lösa situationen i östra Ukraina.
    Putin betraktade detta som ett hot mot statens överlevnad och inledde en speciell operation den 24 februari.
    Det är de amerikanska myndigheterna som fortsätter att ignorera internationell rätt och ändra status quo runt om i världen”, citerades Osaki av Japansk upplaga av JB Press.
    Nu finns det ett helvete i Östeuropa. Ansvaret för detta ligger enligt statsvetaren på de amerikanska myndigheterna.

    I dag kräver (USA:s utrikesminister Anthony) Blinken att Peking slutar stödja Rysslands president Vladimir Putin, för annars kommer han att dra på sig Washingtons vrede.
    South China Morning Post påminde Blinken om att han är USA:s utrikesminister, inte världens. Enligt journalister är demokrati och mänskliga rättigheter för Washington bara en ”färgglad ridå” bakom vilken döljer sig en ”häftig hegemon”.

  3. Skitsnack efter skitsnack mot Kina.Detta måste kollas upp för att tro på och förstå.Usa ledda Nato e farliga och korkade ärligt talat.Medierna gör EJ sitt jobb och upplyser allmänheten. Låt oss ta Afrika kontinenten tex. Alla investeringar Kina gjort där senaste 5åren har varit i vänskap med regeringarna där,och där man gjort MASSOR av nytta för att göra de bättre för folket.Man har byggt broar,vägar, flygplatser och skolor med massa annat,utan att nån regerings chef i Afrika haft klagomål.Men Usa har dessa åren spridit ryktet att Kina skuldfäller dessa länder vilket är rent skitsnack på ALLA punkter.Som vanligt sprider EU valparna med Sverige inräknat samma skitsnack och lögner utan att presentera bevis till.Listan kan göras mycket lång om jag går in på det vidriga militära skitet Usa och dess valpar här i EU sysslar med i Asien.Där man allierad sej ihop med länder som Sydkorea,Japan med fler förutom tawain där Usa är och petar HELT onödan för att bara reta Peking. Kina är fredliga,fan sysslar Usa där med, bortsett från att etablera militära baser och skicka fler militärer för att destabilisera kontinenten även där?

  4. Vi skulle ju kunna tänka nya politiska och diplomatiska tankar i just Europa, i våra icke-amerikanska och icke-Natostrukturer i bland annat Bryssel.

    Europeiska unionen och Kina ingår en handels- och icke-angreppspakt inom det växande Euroasiatiska samarbetet; de europeiska strukturerna sammanläggs med de kinesiska Nya sidenvägarna till båda parters nytta och förnöjsamhet.

    Ekonomiskt och handelsmässigt är axeln Europa-Kina den största någonsin i historien, och den nu avgjort viktigaste i världen. Många tror den på något vis korsar amerikansk ekonomi, men så är icke fallet! Världens mest omfattande handel är alltså helt och genomgående euroasiatisk!

    Europeiska unionens viktigaste uppgift är att se till att handeln fungerar smärtfritt och förnöjsamt med de största handelspartnerna. Den allra största är just Kina. Utan denna handel går både Europa och Kina om inte i fullständig konkurs, så i baklås och allvarlig recession.

    Bryssel och Beijing hotar inte varandra det minsta militärt.

    Låt Europa skriva omfattande och långsiktiga icke-angreppspakter och lika långsiktiga handelsavtal, med just Kina.

    Washingtons paranoia och påhittade fiendebilder bör lämnas därhän, och Europeiska unionen bör inte dras in i den amerikanska bråkartraditionen, och allra minst med Kina -Europas viktigaste ekonomiska framtid.

    Genom att dessutom stärka handeln Europa-Kina på lång sikt blir det ju ännu en fördel, nämligen att Europas amerikanska företagskonkurrenter också samtidigt försvagas – en europeisk win-win-situation.

    Världens två allra största ekonomier EU och Kina måste försvara sig. Hotet mot den viktigaste ekonomiska handelsaxeln i denna värld kommer, tyvärr, ånyo från Washington.

    Ekonomiskt och handelsmässigt är det största aggressiva och impulsiva hotet till 100% nämligen det amerikanska, och inte det kinesiska.

  5. Är det någon som överhtaget tar notis om något av vad denna lögnens och terrorns lågsäte gastar om. Alla med ngt kvar i frontalloben vet att de är ute efter allt och tänker störa, mucka och förstöra allt för alla om de inte får igenom sin psykopati och vad som står i deras rasistiska talmudmanual. Det är att stoppa dom som är den enda prioriteten, och förhoppningsvis har Ryssland och Kina och de andra i den altmonetära alliansen satt igång

    • Precis! Världens fiender har sina säten i City of London, New York, Basel och hell aviv. Det är hela världen mot en pytte lite minoritet som vill förstöra hela världen. Att ta hand om dessa borde inte vara så svårt om världen inser vilka som är dess verkliga fiender. Ryssland+Kina+Iran+Venezuela+Nord Korea utgör stommen till världsupproren mot bankiren. Fler och fler länder ansluter sig – det lär inte dröja länge innan bankirens välde är kaput! Visst längtar man!

      OBS: Madam Lizzy ”Damm Tuss” (lilla-Britanniens utrikesminister) kommer att vara standup komikern och underhålla med sin bottenlösa okunskap om världen under färden mot imperiets sammanbrott. Det lär blir inte tråkigt (ett extra plus om clownen Johnson ansluter) 🙂

      Det sjukliga bankirväldet beskrivs träffande som:

      ”The Suicide Spectacular Summer Show, currently on screen across Europe, proceeds in full regalia, much to the astonishment of virtually the whole Global South: a trashy, woke Gotterdammerung remake, with Wagnerian grandeur replaced by twerking.

      Decadent Roman Emperors at least exhibited some degree of pathos. Here we’re just faced by a toxic mix of hubris, abhorring mediocrity, delusion, crude ideological sheep-think and outright irrationality wallowing in white man’s burden racist/supremacist slush – all symptoms of a profound sickness of the soul.”

      Mer att läsa: https://www.strategic-culture.org/news/2022/07/13/russia-china-havent-even-started-ratchet-up-pain-dial/

  6. Finns märkliga repliker här Kruxet, du har dock hajat grandiost måste jag säga. Inte många som nått dithän, tror jag. Dock, forumet här är ju ganska vaket, absolut, men jag blir syrak när jag märker det är bsbs som kommer fr rotschlld/rockfellernlakejerna. Såg förresten att bytchen ’von’ leyen i stöldökning, hon o ’hennes’ kompisar fick 25 000 i ’löneökning . När ska Människan sluta o bete sig pstetiskt. Snart är det ’val’ enl dom som precis försökt förgifta oss.. snälla

KOMMENTERA

Please enter your comment!
Please enter your name here