Gränser för tillväxt. Oändlig tillväxt är inte möjlig på en ändlig planet

4

Eudialyt (rosa mineral) är en lovande källa till sällsynta jordartsmetaller som behövs för vindkraftverk och elbilar. Eudialyt förekommer i magmatiska bergarter som bildas genom geologiska processer som pågår under miljontals år.

Av Alasdair Skelton, professor vid Stockholms universitet, 10 november 2025

I sitt banbrytande verk ”Limits to Growth” som publicerades 1972 drog Donella Meadows följande slutsats:

Om de nuvarande tillväxttrenderna inom världens befolkning, industrialisering, föroreningar, livsmedelsproduktion och resursförbrukning fortsätter oförändrade kommer gränserna för tillväxt på denna planet att nås någon gång under de kommande hundra åren.

Som geolog tycker jag att detta är logiskt, eftersom de ”resurser” som vi utarmar (t.ex. fossila bränslen, sällsynta jordartsmetaller och uran) för olika former av industrialisering förekommer i koncentrationer som gör det ekonomiskt lönsamt att bryta dem, främst på grund av geologiska processer (t.ex. bildandet av berg) som pågår under miljontals år. Ändå verkar vi använda dem mycket snabbt …

Trots detta tillbringade jag just en helg med att ”räkna” för att se om något har förändrats under de 53 år som gått sedan Donella Meadows publicerade sin banbrytande rapport för Romklubbens projekt om ”mänsklighetens dilemma”.

Först en lägesrapport:

Sedan 1972 har världens befolkning och världens energiförbrukning mer än fördubblats. Eftersom den största delen (76 % år 2025) av den energi vi förbrukar fortfarande kommer från förbränning av fossila bränslen, har våra koldioxidutsläpp också mer än fördubblats. Detta är den främsta orsaken till en ökning med 100 ppm av koldioxidhalten i luften och en 1 °C höjning av den globala temperaturen (även sedan 1972).

Den första beräkningen:

Om vi fortsätter att förbränna fossila bränslen på nuvarande nivåer (2025) (och byter från olja till gas och sedan kol när varje resurs tar slut), beräknar jag att vi kommer att ha förbränt alla kända fossila bränslereserver år 2130. Jag uppskattar vidare att detta i sig kommer att öka mängden koldioxid i luften med ytterligare 230 ppm [1], vilket (i sin tur) kommer att orsaka en ytterligare global uppvärmning på 2,1–3,3 °C [2].

Kända fossila bränslereserver kommer att vara uttömda år 2130 med nuvarande förbränningstakt. Data från Energy Institute och Global Carbon Project

Den andra beräkningen:

Om vi lyckas byta till förnybar energi, övergår vårt beroende från fossila bränslen till andra resurser. Särskilt viktiga är fyra sällsynta jordartsmetaller (REE). Dessa kallas neodym, praseodym, dysprosium och terbium. De är de ”magnetiska REE” som behövs för att tillverka de permanentmagneter som krävs för att vindkraftverk och elbilar ska fungera korrekt. Dessa REE finns i brytbara mängder i bergarter som bildats genom geologiska processer som pågår under miljontals år.

Baserat på prognoserna för efterfrågan på dessa magnetiska sällsynta jordartsmetaller och under antagandet att det inte sker någon ytterligare tillväxt efter att nettonollnivån uppnåtts, beräknar jag att vi kommer att ha förbrukat alla kända magnetiska sällsynta jordartsmetaller senast 2115 med nuvarande återvinningsnivåer (1 %) eller 2165 med prognostiserade återvinningsnivåer (27–39 %).

Kända reserver av magnetiska sällsynta jordartsmetaller kommer att vara uttömda mellan 2115 och 2165 vid nuvarande respektive prognostiserade återvinningsnivåer. Data från IEA och Energy Institute

Den tredje beräkningen:

Om vi istället förlitar oss på kärnenergi, övergår vårt beroende till uran. Liksom sällsynta jordartsmetaller förekommer uran i brytbara mängder i bergarter som bildats genom geologiska processer som pågår under miljontals år.

Baserat på prognoserna för tillväxttakten för scenarier med låg och hög efterfrågan på uran, och under antagandet att det inte sker någon ytterligare tillväxt efter 2050, beräknar jag att vi kommer att ha förbrukat alla kända uranreserver senast 2115 (låg efterfrågan) eller 2085 (hög efterfrågan).

Kända uranreserver kommer att vara uttömda mellan 2085 (hög efterfrågan) och 2115 (låg efterfrågan). Data från Nuclear Energy Agency.

Baserat på denna analys drar jag slutsatsen att Donella Meadows prognos om att tillväxten begränsas av resursutarmning, föroreningar eller en kombination av båda fortfarande gäller. Det är därför vi måste minska konsumtionen.

[1] Beräknat utifrån antagandet att fördelningen av koldioxidupptaget mellan hav, land och atmosfär förblir oförändrad.

[2] Beräknat för en antagen klimatkänslighet på 2,5–4 °C (IPCC, 2021).

Bli gärna månadsgivare!

Du kan också donera med Swish till 070-4888823.

Föregående artikel”Hur är det med förtrycket i Ryssland?
Nästa artikelHyckleriets imperium – Västvärldens moraliska kompass
Global Politics
Globalpolitics.se är en partipolitiskt obunden, vänsterorienterad och oberoende analyserande debatt- och nyhetstidning med inslag av undersökande journalistik.

4 KOMMENTARER

  1. Det är bara svammel att det skulle bli en brist på uran under överskådlig tid och den tekniska utvecklingen har redan sprungit förbi alarmisterna. I Kina har man kommit långt med utvecklingen torium-reaktorer och i Ryssland har man utvecklat reaktorer med sluten kärnbränslecykel som kommer att minska behovet av att bryta mer uran! Men alarmister ska alltid måla f-n på väggen och oftast beror det på ren okunskap eller att man har en bakomliggande agenda.

  2. Ju mer materiell tillväxt, desto mindre andlig tillväxt, och vice versa.
    (Fråga munkarna och nunnorna!) Med andlig avses här inte bara kyrklig sådan.
    De sköna konsterna är exempel på den vida andligheten.

  3. ”Baserat på denna analys drar jag slutsatsen att Donella Meadows prognos om att tillväxten begränsas av resursutarmning, föroreningar eller en kombination av båda fortfarande gäller. Det är därför vi måste minska konsumtionen.”

    Bortsett från en rad högst diskutabla påståenden i artikeln är det grundläggande felet i påståendet (”vi måste minska konsumtionen”) att det bortser från slöseriet. (I Sverige har energislöseriet minskat högst avsevärt efter sjuttiotalet, mätt i joule/person, inte minst i bostadssektorn. Min hyresvärd fortsätter att trimma värmesystemet.)

    För det första förbrukar krig – FÖRE, under och EFTER – direkt och indirekt enorma mängder energi och råvaror.
    Att verka för fred och avrustning vore utmärk energipolitik. EU gör tvärtom.

    För det andra orsakar olämpliga tekniska lösningar ett gigantiskt slöseri världen runt.
    Matlagning på öppen eld som orsakar avskogning får symbolisera besparningsmöjligheterna, ty en enkel spis drar ner slöseriet högst avsevärt på samma sätt som kakelugnen gjorde det gällande uppvärmning.
    Mest oupmärksammat slösas merparten av bränslets energiinnehåll – minst 70 %, exklusive överföringsförlusterna – i värmekraftverken (inklusive kärnkraftverken https://www.energiforetagen.se/statistik/energiaret). Lösningen heter https://www.energiforetagen.se/energifakta/kraftvarme/  Kraftvärme
    Publicerat av: Eva Rydegran · 11 juli 2023
    Rydegrans artikel missar att nämna att kraftvärmen håller på att bli ännu bättre genom att bygga värmelager. Det finns numera i Västerås och ett gigantiskt värmelager byggs i Helsingfors.
    Det är ju så att el inte kan lagras alls – inte ens en  sekund – medan värme kan.

    EUs politik, som forcerar elektrifiering av allt, är rena vansinnet eftersom den medför en enorm ökning av slöseriet förutom att öka samhällets sårbarhet och att ruinera dem som tvingas att byta värmekälla.
    Det är tvärtom så att allt som kan av-elektrifieras bör AVelektrifieras, inte minst för att minska samhällets sårbarhet.
    Järnvägen i Tibet drivs förstås bäst med el (bromsande tåg förser stigande tåg med el) medan varmvatten göres helst från fjärrvärmenät som komplement till dubbelverkande solpaneler i merparten av världen (termiska solpaneler: inte i Sibirien eller i Kiruna).Potentialen för biogas är enorm, speciellt där det idag inte ens finns något avloppssystem. 
    Minskad slöseri medför mer nytta per satsad energi- och materialenhet, och de flesta material går att återvinna om man tänker kretslopp redan vid ritbordet. Saker måste gå att reparera till en rimlig kostnad, vilket går när de är tänkta för att kunna repareras när den svagare komponenten ger upp.

  4. Så här sammanfattade José Muica, Pepe kallad, Uruguays tidigare president. ”Vi har skapat konsumtionssamhället, där berg av varor kastas. En stor del redan i produktions och distributionsledet. Dett för att systemet, som kräver ständig tillväxt inte ska kollapsa.Och när vi köper alla dessa varor betalar vi inte med pengar. Vi betalar med vår egen tid! Vi slösar bort vårt liv! Här nämns Romklubben, som beslutade utnyttja klinatalsrmismen för egen överstatlig kontroll. Det har man lyckats med och klimatalarmismen har övertaget med hjälp av att göra co2 till boven. Och medfört helt sanslösa klimatanpasningar istället för att utgå från vetenskaplig fordkning och slutsats. Som absolut inte medger minskad produktion utifrån behov! Energilösningar finns om vi tänker till! Idag finns teknik att ”borra” 20 km ner för att utnyttja geotermisk energi där vi behöver energi T ex. I stället för de ”gröna” lösningar som nämns här!

KOMMENTERA

Please enter your comment!
Please enter your name here