Hat och hot vardag för Palestinarörelsen

5
Palestinamanifestation på Odenplan 5 november.

Efter (C)-ledarens, Anna-Karin Hatt, plötsliga avgång har frågan om hat och hot inom politiken åter kommit upp på bordet. Möjligen är detta med hoten en ny och chockerande upptäckt för en del, men för oss i “Palestinarörelsen” – alltså vi som står upp för en fredlig tvåstatslösning enligt FN:s beslut i konflikten Israel-Palestina – är detta sedan länge vardag. Hoten kommer och går i perioder, och just nu verkar vi vara på väg mot en ny topp.

Tidigare kom hat och hot framför allt från obskyra högersajter, trollfabriker och enstaka knäppgökar. Som aktivister har vi kallats “terrorkramare”, fascister, nazister, antisemiter och allt möjligt annat. Och de judiska familjerna i rörelsen “självhatande judar” och att “varje antisemit behöver en jude att gömma sig bakom”. Det här har vi lärt oss att leva med.

Men det nya är att hat och hot flyttat in i de politiska finrummen. Där redaktioner i stora och ansedda media, inklusive Public Service, kan utmåla de som deltar i mäktiga manifestationer med tusentals deltagare – inklusive äldre, barn och funktionsbegränsade – som störande och våldsamma huliganer med antisemitisk agenda.

Där man kan fota en Palestinasamling med en tydligt utstyrd nynazist – som betraktar det hela på avstånd – i förgrunden. Där man i ett hav av hundratals Palestinaflaggor jagar rätt på en enstaka Hamas-flagga i något hörn och visar upp denna som “bevis” för terrorkoppling.

En ny verklighet där det ända in på ministernivå är möjligt att hävda att de folkmördare vi protesterar mot “gör hela världen en tjänst”, att judiska demonstranter mot folkmordet är ”odjur”, och där självaste statsministern signalerar en önskan att inskränka demonstrationsrätten genom uppmaningen att “inte ta Mellanösterns konflikter till svenska gator och torg”.

Så vad gör vi nu?Jo, mitt förslag är att hålla i och hålla ut. Att strunta i hatet och hoten, gilla läget, inte ge efter för olika påtryckningar att begränsa oss, och inte be om ursäkt för att vi står upp för demokrati och mänskliga rättigheter för alla. Faller vi undan får vi nämligen ingenting uträttat.

Och på sikt kan vi dessutom kanske hoppas att en stor och synlig svensk opinion också ställer sig upp och säger ifrån om både folkmord och rätten att protestera mot detta.

Bli gärna månadsgivare!

Du kan också donera med Swish till 070-4888823.

Föregående artikelSamtal mellan Putin och Trump och utsikterna till ett nytt toppmöte
Nästa artikelVänner av fred och rättvisa. Tal av Eva Myrdal vid Palestinamanifestationen 4 oktober
Gunnar Olofsson
Gunnar Olofsson är kirurg och har flera gånger arbetat i Palestina. Han är ordförande i Borås Palestinagrupp och är en landets främsta experter på Israel och Palestina.

5 KOMMENTARER

  1. Det finns bara en flagga för nationen Palestina, flitigt använd världen över.
    Därför finns lösningen i landets symboliska enhetsidentitet: ”ETT land. Det går inte att definiera någon part av landet utan dess helhet Palestina, dvs med landets fåna.
    Därför när världen visar sin solidaritet med palestinierna är det endast ett enhetligt land de åberopar genom att hålla dess nationalsymbol högt: Palestina Anno 1900. Landets symbol är etsad i dess mark tillsammans med de otaliga olivträden som zionisterna huggit ner för nöjets skull.

    Hat och Hot mot politiska inriktningar i Sverige etablerades på riktigt med mordet på Sveriges statsminister Olof Palme.
    Det är de kriminella som klarar sig från detta; Moderaterna och dess allierade

    • Jo, tycker att man ska tona ner tvåstadslösningen! Det räcker att torgföra fred, till att börja med. Hur världsopinionen kommer kräva en upplösning av sionismens upplösning, precis som Nazismens kommer bli en opinionsfråga?

  2. Det tragiska i dagens individualistiska epok är att den enskilde, åtminstone väldigt många, bara bryr sig om nyheter och politiska budskap den själv är beredd att stå för, eller rättare sagt, känner för; för nyhetskonsumtion handlar idag om känslor, ett emotionellt egentillstånd. Det vill säga en slags internet-orsakad intolerans. Verklighetens nyhets-pusselbit måste exakt passa nyhetskonsumentens egen motsvarande tanke-pusselbit. Inget annat fungerar.

    Det chockerande är att alltfler grupper i samhället idag föredrar att ha, låt säga, och sätta all sin tillit hos tydligt politiserade nyhetskanaler, vars innehåll och nyhetsförmedling de själva inte behöver ”chockas och chockeras över”. Man matas med samma subjektiva nyhetsvinklingar och analyser som man själv önskar, för att slippa tänka själv. Coca-cola-hjärnan bäddas in i en alltmer fördummande bekvämlighet, en amerikaniserad subjektivitet. Man behöver inte bry sig om andra syn- och ståndpunkter. En slags amerikansk medial fördumningsfaktor. Men politik och dess urmödrar filosofi och ideologi, handlar faktiskt, trots allt, i sin viktigaste del att lära och lyssna. Ett skarpt intellekt handlar om att lära nytt för varje tidsenhet, inte överföra gamla kunskaper i och till en ny epok. Konservatism är intellektets fiende, analysens mögel.

    ”Läs fiendens litteratur” som gamla marxister och revolutionärer sade ibland. Eller den kinesiske kände författaren Sun Zi i den mångtusenåriga boken ”Krigskonsten”: ’Känn din motståndare bättre än dig själv!’.

    Men det är bittert önsketänkande i vår tid. Men det skulle fungera; en medicin för vår tid. Men få vill svälja den, ”likes” på sociala medier och i all media är långt viktigare.

    Oförsonligheten och dess polarisering är en samhällstumör i vår tid, den kommer till största del av det amerikanska tvåpartisystemet i val och i det amerikanska parlamentet. Man intar konstant den ståndpunkt inte motståndaren sitter på.

    Som all amerikansk social och politisk skit hamnar det i europeiska länder med

    1) svag kulturell självsäkerhet och;

    2) klen individuell politisk och lika klen principiell positionering.

    Sverige träffar (naturligtvis) klockrent in på båda dessa faktorer.

    En morotsröd brun-utan-sol-insmord herres alla bisarra uttalanden om precis allt det dygnet visas som ”breaking news”. En fördumningshetsfaktor i sig, en fejk-politiker helt enkelt. Amatörismen, okunnigheten och den politiska analfabetismen har segrat. Och den sprider sig.

    Jag har, med hänsyn här till skribentens goda artikel, noterat på senare tid att till och med det mycket goda BBC News närmast samtliga nyhetsinslag och analyserande rapportering, liksom inbjudna gästkommentatorer, analytiker och specialister med kunskaper från det våldsdrabbade och våldtagna Palestina – att dessa brittiska nyhetsinslag och journalistiska analyser inte på minsta vis skulle fungera, eller accepteras(!), i vår samtida svensk public service hos SVT och Sveriges radio. Det är helt otänkbart i vår svenska tid. Svensk ’public service’ lever i journalistisk hypnos av brutala ståndpunkter hos bland annat KD och SD-partierna. Det vill säga att offren i kriget alltid är de skyldiga till sin egen olycka och död och alla skyldiga barn för att de måste amputeras och leva med livslång PTSD och annat elände. En slags omvänd humanistisk medmänsklighet; som är typiskt för det alltmer bruna och avhumaniserade Kristdemokraterna av idag. Israelismen har segrat, med amerikanska media som härförare. Man undrar sannerligen vad den förre gode partiledaren Alf Svensson skulle säga om sitt gamla partis etiska hädanfärd?

    Vi har i denna fråga faktiskt redan förlorat ’public service’ i Sverige. Det israeliska övergreppskriget är en tydlig signal att så är fallet.

    Det än märkliga i Anna-Karin Hatts frånfälle från svensk politik, för att anknyta till skribentens text ovan, är att ingen har angett vare sig kvantitativt eller kvalitativt vad den utlösande ”avgångsfaktorn” handlade om. Det är ännu mer oroväckande. En mer än farlig och komplex hotbild, med andra ord.

    Jag tror nämligen samma inhemska faktorer (och utländska orsaker) som drabbat bland andra just Palestinarörelserna är förmodligen desamma som drabbat Centerpartiets avgångna partiledare. Ingen har hittills angett några orsaker och uppenbara fakta.

    De skulle säkert kunna fråga de svenska solidaritetsrörelserna om de sanna orsakerna.

    Men det går inte att framföra i det döende svenska ’public service’. Då blir det ännu en svensk brun spökversion av ”antisemitismen”. Och hur skulle det se ut? Det går naturligtvis inte för sig.

  3. ”det goda bbc..”..men herr denaucler, det borde väl du (inte din ai samplare, det förstår jag) ha fått med dig nu att bbc är en än mer sionistiskt centralstyrd misinformationspeddlare än vad svt är (trots att svt står för ”sionisttelevisionen” och har haft el har en rotschidsläkting anställd som informations -eller presschef..ja faktiskt ”men det kanske inte betyder något’..). En stinkerspridare, bbc, som engelsmännen kallar det, på samma sätt som svt slltså är, och bägge två jobbar sig ner mot botten. Som sagt, trodde du fått med dig det

KOMMENTERA

Please enter your comment!
Please enter your name here