Denna intressanta artikel har skrivits av Peter Ekman som också framställt figurerna. Han skriver i mail till mig
Krig är inget man startar efter ett hugskott på en eftermiddag av en galen ledare som våra politiker vill få oss att tro Krig är enorma investeringar och planer som vuxit fram under en lång historisk period. Det finns många förklaringar med sådana långa tidsperspektiv. Jag har här ett sådant gällande kriget i Ukraina
När vi vill förklara krigen väljer vi själva argument och tidsperspektiv. Makthavare väljer långa, väl genomarbetade perspektiv för att säkra sina investeringar men levererar korta perspektiv till folket för att kunna så det hat och splittring som får oss att acceptera krig. Minns ”Det oprovocerade kriget” Ukraina februari 2022 som skapade en galen Putin och som i dag inte längre är oprovocerat.
Geopolitik (geografi) handlar om det långa perspektivet, om hur stormakterna vill dela världen i kolonier och imperier, ekonomi styrning och kontroll. Jag har med hjälp av chat GPT tagit fram ett sådant långt perspektiv för kriget i Ukraina som börjar med Mc Kinders Heartlandsteori 1904 . Det som fick mig att göra detta är att McKinders teori nu i september 2025 kommer igen, nu i Rysk tappning.
fortsättning bilaga ”
Denna text syftar till att analysera de geopolitiska teorierna om Heartland och Rimland, deras historiska betydelse och fortsatta relevans i en samtida kontext. Arbetet bygger på klassiska källor samt en syntes av moderna analyser. Metoden är en kombination av idéhistorisk genomgång och tillämpning på aktuella
geopolitiska konflikter.
Sammanfattning
Texten beskriver Halford Mackinders Heartland-teori ock Nicholas Spykmans Rimland-teori och visar hur de format stormakternas strategier från första världskriget till dagens konflikter i Ukraina och Sydkinesiska havet. Genom att kombinera historiska exempel med scenarier för 2050 diskuteras förutsättningarna för en fortsatt USA-dominans, en Kina-ledd eurasisk integration eller en multipolär världsordning.
1. Inledning
2. Mackinders Heartland-teori
3. Spykmans Rimland-teori
4. Historiska tillämpningar (1918–1945)
5. Nutida tillämpningar (Ukraina, Sydkinesiska havet, Belt & Road)
6. Stormakternas positioner idag
7. Framtidsscenarier 2050
8. Utvecklingskedjor och vägkartor
9. Slutsats
10. Vidare forskning
11. Referenser
1. Inledning
Geopolitik studerar hur geografi formar makt. Två inflytelserika idéer, Mackinders Heartland och Spykmans Rimland, har varit vägledande för hur stormakter tänker strategi. De förklarar allt från interventionen i Ryssland efter 1917 till kalla krigets containment och dagens konfliktlinjer i Europa och Asien.
2. Mackinders Heartland-teori
Mackinder formulerade 1904 att den som kontrollerar Östeuropa kan kontrollera Heartland; den som kontrollerar Heartland kan kontrollera Eurasien; och den som kontrollerar Eurasien kan kontrollera världen. Heartland avsåg centrala Eurasien med naturliga barriärer och rikliga resurser som, med järnvägens framväxt, skulle kunna enas under en stark landmakt.
Figur 1. Schematisk karta över Heartland (rött) och Rimland (blått).
3. Spykmans Rimland-teori
Spykman menade på 1940-talet att kustzonerna runt Eurasien – Rimland – är nyckeln. Den stat som dominerar Rimland kan dominera Eurasien. USA:s kalla-krigsstrategi byggde på att ringa in Heartland med allianser längs Rimland.
Figur 2. Tidslinje 1904–2013 med centrala händelser kopplade till Heartland–
4. Historiska tillämpningar (1918–1945)
Interventionen i Ryssland 1918–1921 av USA, Storbritannien, Frankrike och Japan syftade bland annat till att förhindra att Ryssland eller Tyskland konsoliderade makt över Heartland. Under mellankrigstiden växte samtidigt insikten om Rimlands betydelse.
5. Nutida tillämpningar (Ukraina, Sydkinesiska havet, Belt & Road)
Ukraina ligger i det område Mackinder pekade ut som nyckeln till Heartland. Rysslands försök att säkra inflytandet möts av ett västligt svar via NATO och EU. I Sydkinesiska havet ser vi Rimland-logiken: Kina vill dominera kustzonen och havsrutterna, medan USA och allierade balanserar genom marin närvaro.
Kinas Belt & Road försöker knyta ihop land- och sjövägar och därmed förena Heartland och Rimland.
Figur 3. Ukraina som Heartland-nyckel och Sydkinesiska havet som Rimland-nyckel.
6. Stormakternas positioner idag
USA satsar på Rimland-allianser och marin överlägsenhet. Ryssland prioriterar Heartland-försvar och strategiskt djup. Kina söker en syntes via Belt & Road, med landkorridorer i Heartland och hamnar i Rimland. EU och Indien är växande aktörer vars val kan påverka om världen blir unipolär, bipolär eller multipolär.
Figur 4. Strategiska fokuszoner för USA, Ryssland och Kina i ett förenklat schema.
7. Framtidsscenarier 2050
Tre idealtyper kan skisseras: (1) USA dominerar Rimland och sjöfartslederna; (2) Kina integrerar Heartland och Rimland och skapar ett eurasiskt block; (3) en multipolär värld där inflytande delas mellan flera maktcentra.
Figur 5. Tre framtidsscenarier: ryskt Heartland, västligt Rimland och kinesisk integrering.
8. Utvecklingskedjor och vägkartor
Utvecklingen 2025–2050 kan beskrivas i faser: först USA-dominerat Rimland, därefter möjlig kinesisk acceleration, och slutligen en avgörande fas där maktbalansen stabiliseras. Flödesscheman synliggör hur indikatorer inom ekonomi, teknologi och militär kan leda mot olika utfall.
Figur 6. Utvecklingskedja 2025–2050 i tre faser.
Figur 7. Vägkarta mot 2050: tre scenarier (enkel översikt).
Figur 8. Utökad vägkarta: fyra grenar (USA, Kina, EU, Indien) med indikatorer.
9. Slutsats
Heartland–Rimland-ramen belyser varför Europa och Asien fortsatt är världspolitikens tyngdpunkter. Den visar också att teknik, ekonomi och demografi modulerar hur geografin omsätts i makt. På kort sikt talar mycket för fortsatt Rimland-dominans; på längre sikt ökar sannolikheten för ett multipolärt system där flera aktörer delar inflytande.
10. Vidare forskning
Framtida studier kan kvantifiera indikatorer som flottkapacitet, halvledarkedjor och energisårbarhet; modellera interaktionen mellan landkorridorer och sjöfartsleder; samt undersöka hur cyber- och rymddomäner omformar Heartland–Rimland-logiken.
11. Referenser
Mackinder, H. J. (1904). The Geographical Pivot of History. The Geographical Journal, 23(4).
Mackinder, H. J. (1919). Democratic Ideals and Reality. London: Constable.
Spykman, N. J. (1942). America’s Strategy in World Politics. New York: Harcourt, Brace.
Spykman, N. J. (1944). The Geography of the Peace. New York: Harcourt, Brace.
Kaplan, R. D. (2012). The Revenge of Geography. New York: Random House.
Kissinger, H. (2014). World Order. New York: Penguin Press.
____________________________________________________________-
Bli gärna månadsgivare!
Du kan också donera med Swish till 070-4888823.
Relaterat till artikelns tema:
https://journals.openedition.org/espacepolitique/2763#tocto1n2
Föddes geopolitiken 60 år före Mahan och Mackinder?
Det bortglömda bidraget från Friedrich List
av Juan Fernando Palacio
…
Alfred Mahan, Friedrich Ratzel, Halford Mackinder och Rudolf Kjellén – som i slutändan myntade begreppet ”geopolitik” – är de tänkare som oftast förknippas med den tidiga imperialistiska eller klassiska geopolitiken. Deras viktigaste bidrag i ämnet skrevs mellan 1890 och 1917
…
Friedrich List, den tyskamerikanske ’nationsbyggande’ ekonomen från första halvan av 1800-talet, … skrev under en period och i ett sammanhang som i princip delar alla de klassiska geopolitiska tänkarnas kännetecken, … hans tänkande verkar dessutom ha alla de grundläggande elementen i geopolitiskt tänkande, vilket tas upp i länken ovan.
.
Min anm:Frierich List var en viktig företrädare för nationell ekonomi liknande den som det unga USA försökte förverkliga och efter Lists död använde Bismarck framgångsrikt List’s principer
.
List dog just efter att han återkom från ett besök i Storbritannien. Självmord påstods det.
Om det var självmord skulle det kunna bero på att han vid den tiden inte hade rönt uppskattning för sina postumt erkända företräden.
2)Beträffande en detalj i artikeln
”Interventionen i Ryssland 1918–1921 av USA, Storbritannien, Frankrike och Japan syftade bland annat till att förhindra att Ryssland eller Tyskland konsoliderade makt över Heartland.”
.
Jo bland annat syftade interventionen till det. Men det är även viktigt att nämna att detta uppnåddes genom att
Byta ideologi för Ryssland så att de skulle bli oförsonliga fiender till Tyskland, så kapitalisterna gav därför sitt stöd till dem de låtsades vara emot nämligen bolshevikerna.
.
En annan form av intervention hade dessförinnan preparerat Tysklands ideologi baserad på ockulta ideer.
Japan var intensivt påverkat USA från 1870-talet för att tillägna sig teknologisk kunskap men även annan amerikanska vitalitet i sin kommande strid med Ryssland.
.
Denna underlättade för att senare få bort Tsaren och Sergei Witte som tidigare byggde en mer konkurrenskraftig kapitalistisk ekonomi genom infrastruktursatsningen med järnväg.
.
Därutöver byggde Britterna upp motsättningar mot judarna för att försvåra för deras finansmän att erhålla samarbete med Storbritanniens rivaler.
.
Ett sätt att uttrycka motivet för Mackinder var att han helt enkelt implementerade ett sätt att utföra Storbritanniens jämviktspolitik med syftet att utmanövrera alla Storbritanniens rivaler.
.
Och det tog sig uttryck som ett mycket långsiktigt och tålmodigt konspirerande med alla till buds stående medel.
.
Det krävs mångsidig begåvning och hängivenhet för att åstadkomma allt det som Britterna lyckades med och som historikerna fortfarande döljer.
Tack Petergr. Din kommentar gör perspektivet tydligare.
Presidenter kommer och går men de långa linjerna i geopolitiken består. Heartlan och Rimland teorierna har en märklig överlevnadsförmåga som följer varje presidnet i USA sedan början av 1900 talet. Sergej Karaganov nyväckta Heartlandsteori, nu med Ryska förtecken, kan mycket väl bli Rysk strategi för lång tid framåt och som överlever Putin. Dagens Europa blir ointressant i geopolitiken. Det är skräckcenariot som göder krigshetsen i västeuropa och NATO. I det perspektivet kanske kriget i Ukraina blir avgörande för Europas framtid.
Här finns kan kanske också ge en förklaring till Trumps anspråk på Kanada och Grönland. Ett något udda anspråk som ser ut att ha varit i säck innan det kom i Trumps påse. Mot bakgrund i Rimlandsteorin handlar det om att säkra de norra vattenvägarna och kanske säkra USA som en ö i världshavet. Europa blir ointressant även för USA Det intressanta är att få reda på vilka Investerare och makthavare i säcken som sätter markörerna i geopolitiken. När vi vet det kan vi få en hel annan insiktsfull debatt än dagens vapenskrammel.