Hormuzsundet är öppet för iranska affärer… Oljan rör sig och Iran får betalt

Fartygsrörelse kl. 22:55 15 juni 2026

Larry C Johnson 16 juni på Sonar21

Låt oss ge Donald Trump äran för en sak… Han höll sitt ord och hävde den amerikanska blockaden av iranska fartyg och Iran är på banan igen med sina oljetankfartyg som rör sig in och ut ur Persiska viken genom Hormuzsundet. Bilden ovan visar fartyg – markerade med rött och grönt – som rör sig från och med 22:55 östlig tid den 15 juni 2026.

Detta betyder inte att samförståndsavtalet (MOU; Memorandum of Understanding, ö.a.) med Iran, som ska undertecknas i Genève på fredag, kommer att hålla, men det är ett steg i riktning mot en deeskalering. Så frågan vi bör ställa oss är varför Donald Trump blinkade och accepterade förslaget som Iran lade fram redan i april?

Jag tror att det finns flera anledningar, men den främsta är att USA börjar få slut på olja, vilket innebär att Trump inte kommer att kunna pressa ner bensinpriset på konstgjord väg. USA:s strategiska oljereserver har sjunkit till sin lägsta nivå sedan 1983, rapporterar CNN. Nedgången kommer mitt i fortsatta nedskärningar för att mildra effekterna av konflikten med Iran. Reserverna har sjunkit till 340,3 miljoner fat, senast under Reagan-administrationen, som fortfarande höll på att bygga upp lagren. Den amerikanska dagliga konsumtionen är 20 till 21 miljoner fat år 2026, vilket innebär att reserven kan leverera 17 dagars bensin, vilket infaller den 1 juli.

Donald Trump må vara stadd i mental nedgång, men han har fortfarande tillräckligt med intelligens för att förstå att en oljebrist och stigande bensinpriser i juli är politiskt ohållbara.

En annan faktor är att amerikanska installationer och flygplan i Persiska viken fick ta rejält med stryk förra veckan. De amerikanska attackerna mot iranska installationer i Hormuzsundet den 9 och 10 juni provocerade fram en våldsam iransk respons som träffade mål i Irak (CIA-baser som stöder kurderna), Kuwait (flygbasen Ali Al Salem, Camp Buehring i nordöstra Kuwait, samt ett provisoriskt operationscenter nära den civila hamnen Shuaiba), Prince Saud-flygbasen intill Riyadh, Saudiarabien, och Mowaffaq Al Salti-flygbasen i Jordanien. Attackerna var förödande och enligt uppgift användes några nya kinesiska missiler som levererats till Iran.

Sedan finns det tryck från Gulfaraberna att avsluta attackerna mot Iran. Iran, med stöd av Kina, Ryssland och Pakistan, engagerade sig i intensiv diplomati med Saudiarabien, Qatar och Förenade Arabemiraten (UAE).

Förenade Arabemiraten, som har varit en nagel i ögat på Iran och Saudiarabien och har identifierats som en allierad med Israel, skickade en delegation till Iran den 9 juni. Reuters rapporterade att Förenade Arabemiraten hade gått med på att frigöra miljarder dollar till Iran – två regionala källor uppskattade siffran till 10 miljarder dollar (inklusive mer än 3 miljarder dollar som redan levererats), medan två andra källor uppskattade till 20 miljarder dollar, med medel överenskomna i utbyte mot att Iran stoppar attackerna mot Förenade Arabemiraten. Förenade Arabemiratens utrikesministerium förnekade dock kategoriskt dessa rapporter och uppgav att anklagelserna var ”helt falska och ogrundade” och att inga frysta iranska medel hade frigjorts, överförts eller underlättats genom Förenade Arabemiraten. Det som är obestridligt är att Förenade Arabemiraten skickade en delegation på hög nivå för att prata med den iranska regeringen.

En högnivådelegation från Qatar anlände till Teheran onsdagen den 10 juni för att hålla samtal om bilaterala relationer, regional utveckling och diplomatiska ansträngningar för att avsluta konflikten mellan Iran och USA. Delegationen anlände vid middagstid och besöket kom efter att Trump anklagat Iran för att ha dragit ut på tiden och sa att Teheran nu måste ”betala priset”. AFP, som hänvisade till en informerad diplomat, rapporterade att den qatariska förhandlingsgruppen hade rest till Teheran efter samråd med amerikanska tjänstemän för att hjälpa till att minska de återstående meningsskiljaktigheterna mellan de två sidorna.

En högt uppsatt pakistansk källa med tillgång till information om Pakistans roll i medlingen i samtalen mellan USA och Iran rapporterade att Pakistan, med uppmuntran från Kina och Ryssland, gjorde framsteg i sina samtal med saudierna och qatarierna om att sluta vara värd för amerikanska militärbaser i deras respektive länder. Dessa samtal sammanföll med att Saudiarabien nekade USA att använda sitt luftrum för att attackera iranska mål under Project Freedom.

Kommer avtalet att undertecknas på fredag? Jag är fortfarande skeptisk, helt enkelt på grund av den enorma sionistiska motreaktionen som Donald Trump får av arga israeliska tjänstemän och amerikanska politiker som är skyldiga AIPAC. Men när jag skriver detta på måndagskvällen verkar avtalet vara intakt.

Red.: Jag uppfattar att avtalet undertecknades digitalt söndagen 14/6 och att det ändå ska undertecknas i Schweiz på söndag.

Varför har Donald Trump inte släppt texten till samförståndsavtalet? Två möjliga förklaringar (och jag är intresserad av vad du anser vara mest troligt):

• Det finns fortfarande oenigheter mellan Iran och USA och de försöker fortfarande komma fram till en kompromiss,
• Trump vill inte lämna ut detaljerna i förväg av rädsla för att den sionistiska motreaktionen kan spåra ur fredagens undertecknandeceremoni i Genè Den diplomatiska berg-och-dalbanan går för fullt… Det kommer att bli en vild resa fram till fredag.