Hur Iran och Kina formade krigets schackbräde

Bild The Cradle.

Av Pepe Escobar – 16 mars

Kinas svar på det amerikansk-israeliska kriget mot Iran återspeglar en bredare geopolitisk och ekonomisk strategi som sträcker sig från slagfältet till det globala finanssystemet.

Kina svarar officiellt längs två parallella spår på Epstein-syndikatets – eller amerikansk-israeliska – krig mot Iran, via en diplomatisk talesperson och en militär talesperson.

Översättning till realiteter: Kina ser kriget som både en extrem politisk/diplomatisk spänning och ett militärt hot.

Kinas militära talesperson, en överste i Folkets befrielsearmé (PLA), talar i metaforer. Det var han som uttryckligen sa att USA är ”krigsberoende”, med bara 250 års historia och bara 16 år av fred.

Han positionerar tydligt USA som ett globalt hot. Och helt klart också som ett moraliskt (min betoning) hot.

Kinas president Xi Jinping är starkt fokuserad på att etablera en långsiktig koppling mellan marxism och konfucianism.

Konfucius viktigaste bidrag till politiskt tänkande är den precisa språkanvändningen. Endast den som talar med precisa metaforer och moralisk tyngd är kapabel att styra en nation.

Sedan utvecklar Kina noggrant en stadig moralisk och etisk kritik av USA:s krig mot Iran. De betonar hur detta är en attack från en nation som har förlorat sin moraliska kompass.

Det globala syd förstår budskapet fullt ut.

Dessutom visar fakta på slagfältet hur Kina också har ändrat krigets regler i Iran.

Det iranska nätverket är nu helt anslutet till BeiDou-satellitsystemet. Detta förklarar hur Iran nu attackerar med precision, och varje drag från den amerikansk-israeliska kombinationen ställs inför en kinesisk-teknologisk digital vägg (över 40 BeiDou-satelliter i omloppsbana). Det förklarar den utmärkta iranska missilprecisionen och den ökade motståndskraften mot ’jamming’ (Jamming (störsändning) innebär avsiktlig störning av radiosignaler, exempelvis GPS eller kommunikation, genom att överrösta dem med brus, ö.a.).

Som en del av deras 25-åriga omfattande strategiska partnerskap har Kina också försett Iran med långdistansradar, integrerade med satellitsystem. Den viktigaste slutsatsen är Irans nu mycket kortare svarstid jämfört med 12-dagarskriget.

Ryssland har bidragit på ett parallellt spår, vilket gör det möjligt för Iran att i stor utsträckning tillämpa det Ryssland lärde sig i Ukraina om västerländska system som Patriot och IRIS-T. Det handlar inte bara om massmättnadstaktik med drönare (det vill säga att skicka en svärm av drönare, inklusive sådana utan stridsspets, för att utarma fiendens luftförsvar; billiga drönare mot dyra luftförsvarsrobotar, ö.a.), de ​​lär sig det ryska sättet att koordinera drönarsvärmar med ballistiska missilsalvor. Det är precis det som har en förödande effekt i de sista faserna av Operation True Promise IV.

Det handlar om petroyuan

Låt oss nu fokusera på det avgörande Hormuzsundsupplägget. Det viktigaste draget är att Iran endast kommer att tillåta transit för oljetankfartyg vars last betalas med petroyuan. Inga dollar. Inga euro. Endast yuan.

Faktum är att Kina redan hade börjat avsluta Bretton Woods/petrodollarsystemet i december 2022, när Peking bjöd in oljemonarkierna i Gulfstaternas samarbetsråd (GCC) att handla med olja och gas på Shanghaibörsen.

Kombinera nu allt ovanstående med den kinesiska 15:e femårsplanen som just diskuterades och godkändes i Peking.

Snacka om en djupgående systemisk vision.

På ett ganska holistiskt sätt satte Pekings planerare en BNP-tillväxt på fyra procent, den digitala ekonomin som stiger till 12,5 procent av BNP, gröna energilösningar på 25 procent, vattenkvalitet på 85 procent, en lavin av högvärdiga patent. Allt detta och mer med hårda mål som ska uppnås och bindande indikatorer ända fram till 2030.

Detta innebär att kineserna behandlar ekonomin, energisäkerheten, ekologin, utbildningen och sjukvården som om de vore organ i samma välutbildade kropp. Så här driver urbanisering produktivitet: Stora investeringar i FoU driver ständigt ökande patent, patent driver den digitala ekonomin och gröna energilösningar driver strategiskt oberoende.

Den senaste femårsplanen visar tydligt hur Kina noggrant planerar för att bli ledande i den kommande tekniska framtiden. Och detta sträcker sig långt bortom 2030, ända fram till mitten av århundradet.

Det är inte konstigt att krossandet av petrodollarn spelar en nyckelroll i denna process att förändra det nuvarande systemet för internationella relationer. Iran erbjuder den nu på ett fat till Kina, genom att ersätta petrodollarn med petroyuan vid den mest kritiska punkten på planeten, där 20 procent av all global olja passerar.

Irans spel är inte militärt, det är ekonomisk (min betoning) kärnkraft. Det som gör allt enklare är att Iran redan erbjuder modellen för resten av det globala syd att följa: Nästan 90 procent av Teherans råoljeexport görs upp i yuan via betalningssystemet CIPS.

Det globala syd kan så småningom låsa sig fast vid den mycket enkla modellen. Teheran säger inte att Hormuzsundet är blockerat. Det är bara blockerat för det fientliga Epstein-syndikatet – USA – och dess vasaller som handlar med petrodollar. Sjöfartsvägar förvandlas till politiska filter i realtid. I takt med att det globala syd migrerar till petroyuanen, faller den hegemoniska petrodollarn – som varit i kraft sedan 1974 – död ner.

Nu vet varje handlare på planeten hur petrodollarn fungerar. Efter oljechocken 1973 kom GCC och OPEC 1974 överens om att olja endast kunde handlas i amerikanska dollar.

Oljeexportörer tvingas återanvända sina dollarvinster till amerikanska statsobligationer och aktier. Detta förstärker den amerikanska dollarns roll som reservvaluta, finansierar amerikanska teknologiinvesteringar, finansierar det militär-industriella komplexet och dess ”eviga krig”.

Framför allt finansierar det de facto den – obetalbara – amerikanska skulden.

Kina, Ryssland och Iran, som BRICS-medlemmar, råkar vara i framkant när det gäller att främja alternativa betalningssystem, vilket framför allt inkluderar att kringgå petrodollarn.

Så detta är mycket mer än kontroll över olja – den påstådda logiken bakom den kaotiska, oplanerade ”utflykten” (Trump-terminologi) till Iran.

I praktiken tyder fakta redan på att det kommer att bli ett stort fiasko. Det är motattacken som är på en helt ny nivå.

Revolutionsgardet blir Sun Tzu

Sun Tzu, reviderad av Irans Islamiska Revolutionsgarde (IRGC), använder Hormuzsundet som vapen. Både en kommunikationskorridor – Hormuzsundet – och en valuta – yuanen – är nu vapen för imperiets förstörelse. Vem behöver en atombomb?

Det som står på spel är kontrollen över det globala finansiella systemet – långt bortom 2030, ända fram till mitten av århundradet och därefter. Det vi ser i realtid är perserna som spelar schack – något de utmärker sig i – men med inslag av kinesisk weiqi (Go på engelska).

Weiqi

Go är organiskt. När de små pjäserna som används i spelet är sammankopplade bildar de en form och ger långsiktig kontroll över hela brädet. I vårt fall det geopolitiska/geoekonomiska schackbrädet. Det handlar om positionering, tålamod, att ackumulera fördelar och att hantera strategi.

Det är ”hemligheten” bakom varför kriget med Iran nu ger Kina det avgörande draget. Peking har format schackbrädet i åratal med oändligt tålamod, skapat en uppsättning multilaterala institutioner, spelat en nyckelroll i BRICS och SCO, byggt de nya sidenvägarna (BRI), investerat i alternativa betalningssystem och turboladdat sin diplomati.

Go är extremt rationellt. Om du formar brädet korrekt kommer du inte att misslyckas. Spelet spelar sig självt. Det är där vi är nu. Och det är därför Imperiets högtalare, tillsammans med sina smickrare, medhjälpare och vasaller, är chockad och förstenad: en fånge i sitt eget träsk av hybris.

***

Pepe Escobar är krönikör för The Cradle, redaktör på Asia Times och en oberoende geopolitisk analytiker med fokus på Eurasien. Sedan mitten av 1980-talet har han bott och arbetat som utrikeskorrespondent i London, Paris, Milano, Los Angeles, Singapore och Bangkok. Han är författare till ett flertal böcker; hans senaste är Raging Twenties.

Bli gärna månadsgivare!

Du kan också donera med Swish till 070-4888823.