AI-genererad illustration.
I slutet av 2025, enligt de senaste Fabi-uppgifterna, nådde den finansiella förmögenheten hos italienska familjer en rekordhög nivå på 6 487,7 miljarder euro. På bara ett år ökade den med 446 miljarder euro, en ökning med 7 %. Jämfört med 2020 överstiger tillväxten 1,6 biljoner euro.
Av Gabriele Guzzi, som utförligt presenterar sig själv efter artikeln.
Isolerat sett verkar dessa uppgifter skildra ett land som snabbt har blivit rikare. Men vi måste titta på var denna tillväxt kommer ifrån.
Mellan 2020 och 2025:
- ökade värdet på aktier som ägdes av familjer från 974 miljarder euro till 2 077 miljarder euro, en ökning med 113 %,
- ökade aktierna från 248 miljarder euro till 524 miljarder euro, en ökning med 111 %,
- ökade fonder från 689 miljarder euro till 902 miljarder euro, en ökning med 30,8 %.
En betydande del av ökningen kommer inte från de 446 miljarder euro i nya besparingar som familjer avsätter under ett år. Det kommer från omvärderingen av finansiella instrument som redan ägs.
Och det är här den totala siffran blir politiskt missvisande.
För att dra nytta av ökningen av aktievärden måste du äga aktier. För att dra nytta av omvärderingen av fonder behöver du kapital att investera. Marknadstillväxten är inte jämnt fördelad över befolkningen: den ökar främst förmögenheten för dem som redan äger finansiella tillgångar.
Enligt Oxfam ökade Italiens nationalförmögenhet med över 2 biljoner euro mellan 2010 och 2025. Men 91 % av denna ökning gick till de rikaste 5 % av familjerna. Endast 2,7 % nådde den fattigaste hälften. Idag kontrollerar de rikaste 5 % 49,4 % av nationalförmögenheten, en högre andel än den som innehas av de nedersta 90 % av befolkningen.
Det är därför nödvändigt att korrigera formeln: det är inte helt sant att ”italienska familjer” har blivit rikare. Den genomsnittliga förmögenheten har ökat. Men den genomsnittliga statistiska familjen existerar inte.
I själva Italien, där finansiella tillgångar överstiger 6,487 miljarder euro, riskerar 13,3 miljoner människor att drabbas av fattigdom eller social utestängning. I södra Italien når andelen 38,4 %. För ensamstående föräldrar är den 31,6 % och för par med minst tre barn 30,6 %.
Arbete ger också allt mindre skydd.
Medan finansiella tillgångar ökar i värde ligger reallönerna i Italien fortfarande cirka 7 % under 2021 års nivåer.
Om man tittar på perioden 1991–2023 är Italien det enda större europeiska landet där reallönerna faktiskt har sjunkit: -3,4 %, jämfört med +30,9 % i Frankrike och +33 % i Tyskland.
Detta är inte bara en statistisk motsägelse. Vi står inför en specifik ekonomisk modell, förkroppsligad i västerländsk finanskapitalism och EU:s ekonomiska ramverk.
Därför är den politiska frågan inte bara hur man ska öka den nationella förmögenheten.
Det handlar om vem som gynnas av tillväxten, hur den beskattas, hur den ärvs och hur mycket av den som omvandlas till investeringar, löner, offentliga tjänster och kollektiva möjligheter.
Eftersom ett land kan bli rikare i balansen och samtidigt fattigare i majoritetens konkreta liv.
Och det är precis vad som händer i Italien.
Gabriele Guzzi
Gabriele Guzzi skriver om sig själv på sin webbplats:
Jag föddes 1993 i Rom, där jag för närvarande bor. Jag tog examen med utmärkelse i politisk ekonomi från Luiss och Bocconi.
Jag var ekonomisk rådgivare på Palazzo Chigi (bland annat regeringsbyggnaden) och på den ekonomiska planeringsavdelningen vid ministerrådets presidentskap mellan 2018 och 2022.
Jag arbetade för lavoce.info, grundade Rethinking Economics Bocconi, var fellow vid Luigi Einaudi-stiftelsen i Turin och är ordförande för Movimento l’Indispensabile.
Jag doktorerade i politisk ekonomi från Roma Tre-universitetet med en avhandling om förhållandet mellan Heidegger och Marx inom värdeteorins metafysiska genealogi. Jag undervisar i ekonomisk historia och den europeiska integrationens ekonomi vid Cassino-universitetet.
Jag medverkar i Il Fatto Quotidiano, Limes, La Fionda och Radio Rai.
I dialog med Geminello Preterossi publicerade jag ”Mot Goliat. Manifest för demokratisk suveränitet” (Rogas, 2020), och min första diktsamling, ”Ett ansikte från ett tomrum” (Pequod, 2023), som vann mig Pegasus d’Oro-priset 2024 vid Ennio Flaiano-poesipriset under 30 och Laurentum-SIAE:s poesipris för unga talanger.
Jag redigerade den nya utgåvan av Claudio Napoleonis ”Föreläsningar om det opublicerade sjätte kapitlet i Marx” (Rogas, 2024).
I november 2025 publicerades boken ”Eurosuicidio. Come l’Unione Europea ha soffocato l’Italia e come possiamo salvarci” (”Eurosuicidio. Hur EU ströp Italien och hur vi kan rädda oss själva”) av Fazi med ett förord av Lucio Caracciolo.
:arbetarklass” det måste vara irriterande för dig att A R fortsätter att publicera skribenter som intresserar sig för Marx värdeteori de har ju varit döda för dig i över hundra år, halleluja för den döende kristendomen efter Darwin !!
Ursäkta en gammal knegare, jag förstår inte vem du kommenterar å varför? Och just nu? Artikeln, som jag uppfattar, hur spekulstionsekonomin dominerar? Nu kanske mina indianer inte riktigt räcker för tolkningen! Men dä ä kanske meningen? Kalles beskrivning av hu mervärdet uppstår vet vi ju! Men denna artikel beskriver ju hur det uppkomna mervärdet används för spekulation. Inte har väl Italien ökat mervärdet för att några rikingar skott sig på att ” spekulera”?
Till Bo Samuelsson. Din sista fråga eller riktigare ditt konstaterande att spekulationsekonomin inte ökar det totala ackumulerade mervärdet (som många tror). Naturligtvis omfördelas bara det totala ackumulerade mervärdet. De andra frågorna vem och varför är svar till skribenten arbetarklass som försöker pådyvla oss att marxismen är död trots att han inte har en aning om Marx värdeteori och mervärdeteori och de enorma odödliga avtryck han satt i den politiska ekonomin, filosofin, politiken och sociologin inte att förglömma. Marx har satt så stora vetenskapliga avtryck att han räknas som en av en handfulls största tänkare det sista årtusendet. Tillsammans med Einstein, Darwin, Newton m.fl. !!
Tack för svar! Hade redan kommenterat ”Arbetarklass, när poletten trillade ner om ditt inlägg. Men det kom bort, kanske på grund av mig själv. Jo, den politiska ekonomin ä ju inte bara en teori, utan vetenskapligt bevisad! Och aldrig kunnat motbevisas. Hur skulle dä gå till? Å vad jag läst var den politiska ekonomin ,redan före Marx, ett ämne för vetenskaplig forskning? Som ju Kalle förtjänstfullt engagerade sig för.. eller i?
Döende kristendom???
eva m kommer inte hålla med dig.
Inte jag heller.
Jesus kommer vara högst aktuell så länge det finns kvinnor på denna Jord.
Frågan är väl istället hur det blir med Karl Marx och hans Teorier?
Jag tycker ingen längre pratar om Karl Marx och hans budskap någonstans trots att politiken aldrig varit så aktuell som den är nu. I varje fall i Europa och den Demokratiska Västvärlden.
Till och med ryssar i allmänhet som inte är så politiskt laddade tvingas med i politikyran på grund av konflikten i Ukraina.
Det är faktiskt en intressant fråga om tanken om Socialism har möjligheten att komma tillbaka?
Jag tror inte det är omöjligt, dock inte som Karl Marx.
Marx budskap är inte heligt och Karl Marx är heller inte någon gud. Han kommer istället betraktas som någon av sin tid. En död filosof bland alla andra.
Jesus och hans budskap däremot, han fanns då, finns här nu, och kommer finnas i all framtid.
Kristendomen är inte döende.
Till och med i det sekulära Sverige lever kristendomen vidare.
Här finns till och med ett politiskt parti med namn efter de kristna.
Men om de själva är särskilt kristna tycker i varje fall inte jag.
Hoppas du får en lugn söndagskväll, Karl och glöm inte att den här dagen just är uppkallad efter en gudom.
När jag var liten gick mina föräldrar ofta i kyrkan på söndagen.
Ibland var jag med, ibland inte.
Det var väldigt långtråkigt för en aktiv ung man att sitta stilla på en bänk i nästan en hel timma.
Det var min mamma som ville detta och med det ville min pappa likadant.
För mig är det fina barndomsminnen och jag är rädd om dem.
Tänk, hur den första tiden präglar oss för hela livet.
Sovjetkommunisterna gjorde storsatsning på skolorna vilka upprätthålls av Ryssland än idag.
En av de mycket bra satsningarna som kommunisterna gjorde.
En annan satsning Sovjetkommunisterna gjorde var Atombomben.
Inte bra kanske men högst nödvändig.
Tänk Ryssland idag utan kärnvapen.
Någon här som tror Ryssland överlevt utan fullskalig invasion från Västmakterna?
Jag tror också att kristendomen är i utdöende, även om det inte sker linjärt, men det var inte riktigt det artikeln handlade om.
Italien visar upp samma utveckling som spekulationsekonomin genererar överallt, fast något tydligare. Även här hemma sker samma sak. De redan rika kapar hela tiden åt sig allt större del av resurserna.
En rimlig omfördelningspolitik är ett måste, men en sådan kräver kraftfullt tryck underifrån. I dagens krigshysteriska västvärld ser vi inte mycket sådant, men om krigsgalningarna helt förstör ekonomin för vanligt folk så kommer de förhoppningsvis att förlora makten. Då kan det uppstå en situation där vanligt folkvett och tankar på rättvisa återigen får chansen.
Först måste vi stoppa galningarna från att starta det tredje världskriget och sedan kan vi vända oligarkerna uppochner och skaka pengarna ur deras fickor.
”Jag tror också att kristendomen är i utdöende,”
Suck… Här fanns en till antikrist.
Men det finns flera och har funnits långt bak i historien.
Även den romerske kejsaren Caligula, nästan samtida med Jesus Kristus var uttalad antikrist.
Caligula som mest blev känd för sin böjelse för bisarra sexuella orgier.
Märkligt ingen klätt ut sig till Caligula på Prideparaderna här i Sverige.
Jag tycker personligen det skulle passa in ganska så bra.
Nu får du väl ändå ta och skärpa dig lite. Du gör ju dig själv till allmänt åtlöje genom att likna folk som inte tror på gud med Caligula.
För den som är intresserad.
”När bolsjevikerna konsoliderade sin makt efter revolutionen 1917 började de använda ett begrepp som sammanfattade den gamla ryska elitens öde: ”före detta människor”.
Det syftade på aristokrater, höga ämbetsmän och andra personer med kopplingar till den kejserliga samhällsordningen, som inte längre ansågs tillhöra det nya socialistiska samhället.
Benämningen var slutpunkten på en process som hade inletts långt innan Lenins regering tog makten. Årtionden av ojämlikhet, arvet efter livegenskapen, militära nederlag och ekonomisk kollaps samverkade till att krossa en samhällsklass som hade dominerat Ryssland i århundraden.
Enligt Historienet tillhörde mer än 80 procent av Rysslands befolkning bondeklassen före revolutionen, medan en liten adelsklass kontrollerade enorma jordegendomar, betydande politiskt inflytande och exceptionella rikedomar. Högst upp stod en exklusiv krets av aristokratiska familjer vars förmögenheter hade byggts upp under generationer.
Många adliga hushåll ägde flera palats och lantgods och hade en stor tjänarstab. Deras livsstil stod i skarp kontrast till vanliga landsbygdsfamiljers, vars försörjning var beroende av skördarna och vars ekonomiska möjligheter var ytterst begränsade.”
https://www.msn.com/sv-se/nyheter/other/hur-rysslands-aristokrati-blev-f%C3%B6re-detta-m%C3%A4nniskor/ar-AA28epQ6?ocid=msedgntp&pc=U531&cvid=6a5d323d8c1d4fdd9a8bfbf8ffc64c86&ei=9
Mer för den som är intresserad.
MSN säger idag att Ryssland och Japan är i en frusen konflikt sedan Andra Världskrigets slut.
Japan har begär efter området men Ryssland kan inte ge efter för att inte äventyra sin strategiska säkerhet.
Det var nära att ske vid Sovjetunionens fall men hände (dessbättre) aldrig.
Ni andra kanske känner till det här men det var något helt nytt för mig som trots ålder är ganska ny inom Världspolitik och konfliktzoner.
”Putin utkämpar ett andra krig långt från Ukraina när tyst andra världskrigsfejd blossar upp igen”
https://www.msn.com/sv-se/nyheter/other/putin-utk%C3%A4mpar-ett-andra-krig-l%C3%A5ngt-fr%C3%A5n-ukraina-n%C3%A4r-tyst-andra-v%C3%A4rldskrigsfejd-blossar-upp-igen/ar-AA28hcgw?ocid=msedgdhp&pc=U531&cvid=6a5dfd00aa6940029a51b5eac0d3833e&ei=20
Det finns ett problem med denna och liknande artiklar: i och med att aktier är en del av en luftballong har de dels ett virtuellt värde, dels ett realt värde.
När börsbubblan pyser krymper det virtuella värdet och det reala värdet består enkom om den underliggande verksamheten är sund, menande att firman säljer grejer som fortfarande köps.
Det hjälper inte om firman tillverkar utmärkta produkter till ett konkurrenskraftig pris om folk inte har råd att köpa dem, eller om marknaden skärs av.
Just nu drabbas många verksamheter av sjunkande köpkraft för att EU har skurit av den ryska marknaden. Ej sålda varor/tjänster har lett till uteblivna löner/arvoden, vilket medför att andra – annars sunda – företag tappar kunder.
Samtidigt drabbas många verksamheter av antingen brist på insatsvaror eller höjda energikostnader, vilket undergräver även tidigare sunda verksamheter.
Kontentan är att det reala värdet av aktiestocken sjunker, även om det virtuella värdet tillfälligt består för att det flyter omkring alldeles för mycket tryckpresspengar.
Sen finns all den verksamhet som bedrivs av företag som inte är listade på någon börs, exempelvis jordbruk.
Just nu reas finskt smör bort överallt i Uppsala. Jag undrar om det beror på vegan flugan, krympande köpkraft, eller utebliven rysk marknad, men det torde drabba många gårdar på andra ställen ty norskt och svenskt smör har också återkommande sålts till underpris i år. De gårdar som inte kan ställa om kommer att gå under.
Jag anser att, för de fattiga (många företagare tillhör kategorin), det viktiga är inte förmögenheten utan den reala köpkraften. Har man råd med KRAV-märkt kalvkött eller äter man billiga fiskpinnar dag in och dag ut?
Frågan är alltså: hur har fotfolkets verklig köpkraft utvecklats sedan 1945 ?