Jeffrey Sachs sa ”Ryssland har vunnit och Zelensky vet det”

INTERVJUAREN: Vad menar Donald Trump när han säger att han ska få tillbaka mark åt Ukraina. Vad förstår inte Donald Trump om Ryssland och om det här kriget? 

JEFFREY SACHS: Först och främst är det väldigt svårt att alltid förstå vad Donald Trump menar med alla fraser om landbyten eller något liknande. Allt är oprecist, det varierar beroende på timme och dag. Jag tar inte hans ord bokstavligen. Vad som förmodligen skulle kunna avses med dessa termer om byten är att Ryssland skulle få  “ oblasterna, Donetsk och Luhansk helt och hållet”,

Donbass’ oblaster, och det  “bytesområde” som det har gjort anspråk på i Zaporizjza och  Cherson som det inte kontrollerar just nu. Så det skulle kallas ett byte. Det skulle betyda Cherson, en stad eller staden Zaporizjza skulle förbli ukrainska och Ryssland skulle stanna kvar i delar av zoonen och Zaporizjza där dess trupper har nått frontlinjerna men inte utöver det. Det skulle kunna vara vad som menas med ett markbyte. Ärligt talat, tills något är tydligt förklarat är det helt enkelt inte möjligt att försöka lista ut exakt vad Donald Trump menar.

INTERVJUAREN: Ja, och Rysslands och Vladimir Putins tillvägagångssätt har varit, som alltid, väldigt diplomatiskt å ena sidan. Men där finns rykten om Ukraina. Och naturligtvis vet vi att Ukraina är starkt emot alla former av lösningar på denna konflikt just nu, och det finns till och med rykten om att de kan försöka sig på en sorts Kursk-invasion i Bryanskregionen. Så med tanke på att situationen på slagfältet fortfarande är mycket oförändrad, vad anser du om konfliktens nuvarande tillstånd och hur USA under Trumps styre till syvende och sist fungerar? Har administrationen tagit itu med det fram till denna punkt? För det var inte så länge sedan som det bara gavs ultimatum efter ultimatum åt Ryssland.

JEFFREY SACHS: Självklart är jag inte en militär auktoritet. Jag är en konsument av militära nyheter och information. Min starka intryck av att mycket noggrant övervaka vad som sägs i ett antal källor är att Ryssland vinner på slagfältet. att Ukraina inte har personal nog för att fortsätta och det kan inte heller matcha Ryssland med ammunition och vapen. Det gör det helt logiskt för mig.Det är tydligt i ett utmattningskrig som detta att Ryssland  kommer att vinna. Det tror jag var uppenbart från början. Så i den här bemärkelsen gynnar inte Zelenskis vägran att förhandla det ukrainska folket. Det är inte vad det ukrainska folket faktiskt vill. Så vitt vi kan se, de senaste undersökningsdata som diskuteras flitigt visar att en betydande majoritet av det ukrainska folket vill att kriget ska avslutas med förhandlingar. Zelensky är med rätta nu i grunden en militär diktator.Han styr i princip utan att ha valts. Det var länge sedan hans mandatperiod tog slut. Zelenskys ledarskap är under all kritik och har varit det från allra första början. Naturligtvis har jag mest betraktat honom som en marionett för en mängd olika krafter, extrem nationalistisk höger i Ukraina å ena sidan, och under lång tid, den andra, USA, och när USA började säga att vi inte vill fortsätta med den här satsningen, eftersom den misslyckades, sen av européerna. 

Det är ingen tvekan om att Zelensky har det tufft, men han försätter sina landsmän i en ännu värre situation, det här kriget borde sluta, det borde bli en uppgörelse baserad på neutralitet. Ett slut på detta, ett fullständigt besinningslöst amerikanskt äventyr, det började på 1990-talet med att NATO flyttades  till Ukraina och Georgien,  och några territoriella förluster på grund av Förenta staterna och den ukrainska regimen efter 2014, de chansade och förlorade. De hade många chanser att undvika att förlora Donbass, det hade kunnat ske med Minsk-avtalen. Men USA och Ukraina, sa “Nej, vi kommer inte att ta hänsyn till Minsk-avtalen”. Vi kommer inte att ge autonomi till  Ukrainas östra delar regionerna  Luhansk och Donetsk. De chansade. Jag vet att de amerikanska tjänstemännen trodde att de hade den vinnande handen. 

Jag har förresten aldrig höga förväntningar på amerikanska strategier. De är misslyckanden. De är inte särskilt smarta. De misslyckades, och jag tycker att det var förutsägbart. Så det här var en chansning. Men Zelensky kämpar av många anledningar som är helt och hållet svåra att bedöma eller förstå, med sina landsmäns liv. 

Det kan bero på korruptionen på den högsta politiska och administrativa nivån, som utan tvekan finns i Ukraina. Det kan vara hans rädsla för den extrema högern som skulle ta ut honom om han gjorde en kompromiss. Högt uppsatta seniora ukrainska tjänstemän sa det till mig för många år sedan. Tja, Zelensky har inget val. Om det är sant, borde han inte ha stannat kvar i jobbet, för av någon anledning gör han stor skada på Ukraina och folket i Ukraina. De dödas i stort antal. De förlorar på slagfältet. Det fanns inget sätt att vinna det här kriget, för antingen som de sa, att det skulle vinna det, och sedan skulle det bli en eskalering, kanske till kärnvapenkrig annars skulle de förlora. 

Det fanns inget vinnande krig. Det här är en galen spelöppning av USA,  som jag sa, den går tillbaka till 1990-talet för att vinna en pjäs på det globala schackbrädet.

Det var vad Brzezinski sa. Det var vad han ville. Det var vad han skrev på utrikesdepartementet 1997,  “Geopolitisk strategi för Eurasien“.[B beskrev Eurasien som världens viktigaste geopolitiska arena…den som kontrollerar denna kontinent, kontrollerar i praktiken världen , eftersom majoriteten av världens befolkning, naturresurser och ekonomiska aktivitet finns där. B pekade ut Ukraina som en kritisk “geopolitisk pivot” han menade att utan Ukraina upphör Ryssland, att vara ett imperium i Europa. AI] 

Det är vad han förklarade i The Grand Chessboard och det har USA försökt spela, men  Brzezinski hade fel, helt fel. 

Och alla presidenter spelade det här spelet. De trodde hela tiden att de kunde lyckas vinna eller lyckas bluffa sig till att ta över Ukraina till USA:s sida. Ryssland skulle aldrig låta det hända och det borde aldrig ha försökt.

INTERVJUAREN; Finns det verkligen någon utväg? Jag vill veta hur du tänker och höra din analys med tanke på din erfarenhet. Du har suttit med ledare, du har gett dem råd. Hur skulle en sann statsman eller diplomat ta itu med den här frågan? För som du just påpekade är situationen dålig och de senaste nyheterna som leder fram till förnyade samtal är inte bra för Ukraina och USA:s och NATO:s sida. Så, hur gör man? Hur ska de hantera det här, för just nu, trots entusiasmen, pratas det fortfarande mycket om att diktera villkoren för Ryssland, vilket inte verkar vara särskilt diplomatiskt i många avseenden, men hur skulle en riktig statsman hantera detta?

JEFFREY SACHS: Det är en jättebra fråga Danny, och den är lätt att besvara av en anledning som kommer att bli tydlig. Jag skrev en bok om en sådan episod, och det var Kubakrisen och efterdyningarna  som gjorde att USA och Sovjetunionen förhandlade fram avtalet om partiellt provstopp för kärnvapen. 

Och jag skrev en bok om John F. Kennedys ledarskap från tiden för Kubakrisen genom den framgångsrika förhandlingen och sedan senatens ratificering av fördraget om det partiella provstoppet. Och essensen i berättelsen,är att Kennedy först förstod att det fanns en win-win-situation för fred och att det fanns en verklig risk för kärnvapenutplåning, om Kennedy lyssnade på de kompromisslösa hårdföra. 

För det andra förstod han, detta är tillbaka till 1962 och -63 att Chrustjev, hans sovjetiska motsvarighet, var i samma situation som han var,  men förstod också att det var för farligt att gå den kompromisslösa vägen. Nåväl, Kennedy och Chrusjtjov hittade sin fredliga väg ut ur den kubanska missilkrisen. Båda sidor drog tillbaka offensiva kortdistans-kärnvapen riktade mot den andra sidan. Sovjetunionen från Kuba, USA tog bort missiler från Turkiet. USA lovade att aldrig att invadera Kuba igen, ett löfte som de upprätthöll. Och på den grunden löstes krisen fredligt. Vi vet att vi var en hårsmån från ett kärnvapenkrig,  även efter att överenskommelsen nåtts, det är en annan lång historia. En havererad atomubåt utlöste nästan av misstag och oavsiktligt på ett sätt ett kärnvapenkrig. 

Så efter de händelserna insåg Kennedy och Crustjtjov att de var tvungna att göra mer än att bara ta ett steg tillbaka från avgrunden. De var tvungna att sträva efter verklig fredlig samexistens och 1963 förhandlade de fram det partiella provstoppet för kärnvapen.

Vad Kennedy gjorde var först och främst att pragmatiskt förstå vilken typ av avtal som kunde nås. Han förstod att ett avtal skulle ligga i båda parternas ömsesidiga intresse och han förhandlade pragmatiskt fram till det. Han gjorde förresten något annat helt anmärkningsvärt, vilket var anledningen till att jag skrev boken. Han gav en offentlig förklaring av fred till det amerikanska folket, till och med en fredskampanj sommaren 1963. Han höll ett berömt tal den 10 juni 1963 som kallades fredstalet, vilket jag uppmuntrar alla att lyssna på.[https://www.youtube.com/watch?v=XJ8mUglSx0Y]

Det är ett av de mest anmärkningsvärda talen i modern historia. Därefter gav han sig ut i Europa. Det var då han framträdde på Berlinmuren. [https://www.youtube.com/watch?v=qK1ol_IG77c]

och talade till det irländska parlamentet, han stärkte sitt stöd under de där veckorna genom en offentlig vädjan. Och sedan mötte han motstånd p g a sitt agerande från sina egna stabschefer och de vittnade på ett mycket obehagligt sätt för senaten att allt detta var väldigt farligt. Man kan inte lita på Sovjetunionen och så vidare. Och Kennedy fortsatte en offentlig turné i USA och förklarade att det inte var något mirakel, ingenting var säkert i den här världen, men det här var det bästa att göra. Till slut ratificerade senaten fördraget med överväldigande majoritet. https://www.youtube.com/watch?v=qK1ol_IG77c

Det är statsmannaskap. Tragiskt nog finns det en slutnot  eller en kod i detta. Kennedy dödades några veckor efter det.

Du vet, under en lång tid i mitt liv, då jag visste mycket om detta så tog jag inte ställning till vad som faktiskt hade hänt. Men jag skulle säga att under de senaste 15 åren av mycket omfattande läsning och offentliggjorda handlingar och även nya dokument som släpptes de senaste månaderna, är jag ganska övertygad om att CIA tog ut  honom på grund av hans fredsinitiativ. Och jag tror att det är James Angleton [CIA:s chef för kontraspionage] 1954- 1975] som bär det största ansvaret för detta. Och det är utan tvekan sant att varje president sedan dess har varit en gisslan för CIA och den amerikanska djupa staten. 

Och att läxan i statsmannaskap som jag just förklarade kanske inte är någon läxa. Lärdomen är kanske att, “ligg lågt och sköt ditt” [keep your head down or you‘ĺl be knocked off]

Sanningen är, och här är poängen jag vill göra, Trump, skulle förmodligen vilja, ingen vet säkert, men att det här kriget skulle stoppas. Han skulle nog vilja säga att hela den där NATO-grejen var dum. Det där var ett misslyckat schackdrag. Han skulle vilja säga att det här var Bidens krig. Även om det i själva verket, förresten, var Obamas krig, Trumps krig, Bidens krig, och Trumps krig. Återigen, detta är den djupa statens krig. Han vet att allt detta skulle bli föremål för attack. Han skulle kallas en “appeaser”.  München 1938 [Ordet förknippas starkast med Neville Chamberlain och upptakten till andra världskriget, N C gav efter för Hitlers krav i hopp om att undvika krig].

 Du vet, om du talar sanning i USA så attackeras du av idioter som Lindsey Graham eller dårar som Richard Blumenthal. Jag menar, de här är bara fruktansvärt okunniga människor. Lindsey Graham, jag kallar honom den dummaste senatorn i hela senaten, men i vilket fall som helst, ja, Trump skulle bli attackerad. Han skulle bli attackerad av Starmer eftersom Storbritannien är russofobiskt in i märgen. Det har det alltid varit det sedan 1840. Storbritannien är ännu galnare än Förenta staterna eftersom de har samma hegemoniska ambitioner och minnen och nostalgi, och det är inte på minsta sätt en global makt, men det tror att det är en. Så Starmer skulle hoppa upp och ner och Mertz skulle hoppa upp och ner och Macrone skulle hoppa upp och ner av ilska.

 Och presidentens jobb skulle vara, det här är poängen, en statsman skulle inte bara göra uppgörelsen utan han skulle förklara den också, och vet du vad som händer om han förklarade för det amerikanska folket att 

 “utvidgningen av NATO var en gambit, det stred mot ett löfte som uttryckligen riktades till Gorbatjov och Jeltsin redan 1990, 91 och 92. Det var en dålig idé. Vi visste hela tiden att det var farligt. Våra högsta diplomater sa det till oss. George Kennan sa det till oss. Jack Matlock sa oss det. Bill Burns berättade det för oss. Alla sa samma sak. Vi visste det, men vi trodde att vi kunde komma undan med det eftersom Ryssland var svagt. Nåväl, vi spelade vår poker. Vi bluffade, vi höjde insatserna, vi förlorade. Så nu avslutar vi just det här spelet…” 

…om han förklarade det för det amerikanska folket så skulle det ställa sig upp och jubla, för det skulle vara sanningen. Det skulle vara logiskt för dem. Han skulle förklara tydligt vad han gör och han skulle vinna en strid mot en idiot som Lindsey Graham. 

Men det gör han inte. Varför? Två anledningar. En, kanske tre anledningar. För det första är han inkompetent.Det är en ganska bra gissning. Kennedy var inte inkompetent. Kennedy var begåvad, och blev ännu mer begåvad i slutet av sitt liv. För det andra är han rädd att verka politiskt feg. Eller för det tredje, det är mycket möjligt, kanske förstår han inte vad realpolitik är, och det är en del av hans inkompetens. Verklig politik sker inte med budskap på sociala medier, eller hot mot andra, vi befinner oss faktiskt i ett land som USA, verklig politik engagerar faktiskt folket. Det gör det. Det låter naivt, men det är sant.  Om han vill vinna den här kampen mot Lindsey Graham, och mot Palantir och mot det militärindustriella komplexet och mot CIA, måste han ta upp det med folket. Och om han gjorde det skulle han vinna med reservation för den sista fotnoten som jag nämnde tidigare. Kanske är han bara rädd. Kanske är det därför det är så svårt att sluta fred eftersom vi egentligen inte är en demokrati i USA. Vi är egentligen inte en republik. Vi är egentligen en militärstat dekorerad med demokratisk legitimitet.Men om presidenterna inte har kurage nog att sluta fred, då är vi verkligen en garnisonsstat [där militära prioriteringar och säkerhetsintressen dominerar det ekonomiska politiska och social livet AI]. Vi är precis det Dwight Eisenhower sa att vi skulle vara när  han gav sitt avskedstal den 17 januari 1961, att det militärindustriella komplexet styr vårt land.{https://www.youtube.com/watch?v=CWiIYW_fBfY] 

Det är den verkliga frågan här. Hur mycket förstår Trump , hur mycket förstår han inte, vem vet? Men om han vill vinna den här saken då måste han göra en överenskommelse med Putin. Men han måste förklara det för det amerikanska folket. Tala klarspråk, inte ta genvägar, inte hota som han alltid gör för att visa vilken tuffing han är, utan förklara att det här var en idé,  som verkligen verkligen misslyckades.  En typisk amerikansk CIA-idea, den djupa statens idé. Den går tillbaka till 1990-talet. Den går tillbaka till 1992, faktiskt, och den första implementeringen av den var 1994. Så det här är Clinton,  Bush Jr., Obama,  Trump en, Biden och Trump två. Det här är inte någon särskild president. Detta är en långsiktig politik från USA som har gått fruktansvärt fel.

INTERVJUAREN: …och  från Trump-administrationen då den fortfarande befinner sig djupt indragen i Ukraina-konflikten. Den har också gjort några saker. Jag vet att du nyligen reste till Indien och till Kina. Och medan Trump förlänger tulluppehållet eller jag gissar att det förlängs  ytterligare 90 dagar mot Kina, har han fått mycket kritik för att ha eskalerat sekundära tullar då han riktar dem mot Indien. Och allt detta kretsar kring Ukrainakonflikten, åtminstone vad gäller hur Trump-administrationen skisserar det. Men det finns en större utveckling som händer i världen, professor Sachs, som den här Ukraina-konflikten faller under.

Kan du prata om den föränderliga världen och hur detta påverkar och kanske pressar detta militärindustriella komplexet, denna militärstat som styr USA för att fortsätta kämpa på i detta förlorade krig i Ukraina. 

JEFFREY SACHS:Vi befinner oss faktiskt  mitt i en av de mest djupgående geopolitiska förändringarna på många hundra år, med början 1492 och 1498 med Columbus och Vasco da Gamas resor, och med upprinnelsen av det europeiska herraväldet fram till omkring 1700, och sedan från 1700 till omkring 2000 av europeisk global dominans. Den värld som i västvärlden var uppåtgående och sedan dominerande i århundraden har upphört, den slutade runt år 2000. 

Kinas anmärkningsvärda ekonomiska framgång frambringad av väldigt hårt arbete och väldigt smart ekonomisk politik, var det enskilt mest avgörande element i att avsluta den västerländska dominansen. Men den verkliga historien som avslutade den västerländska dominansen var att Europa efter två världskrig, i sin fysiska och sin moraliska utmattning gav upp, antingen avstod eller genom nederlag i krig, förlorade sina kolonier i hela världen. Och med dessas oberoende länder kom åtminstone början på ekonomisk utveckling och särskilt allmän läskunnighet, spridningen av vetenskap och teknologi och Kina blev arketypen för snabb ekonomisk utveckling på denna grund från 1980 och framåt. Allt detta betyder att vi är i en multipolär värld nu. Kina är en stormakt. USA kan inte besegra Kina. Det kunde inte ens utkämpa ett krig med Kina framgångsrikt i Kinas grannskap även om USA verkar planera för ett just nu relaterat till Taiwan. Indien är en stormakt enligt min uppfattning, alla delar inte den, men jag tror att det redan är en stormakt. Det har en stor ekonomi sett till köpkraft. Det är den tredje största i världen. Det har en mycket sofistikerad vetenskaplig, teknologisk och professionell klass. Det är en kärnvapenmakt  och så vidare. Ryssland är uppenbarligen en stormakt oavsett om USA gillar det eller inte. Det är inte en tredje klassens makt som Bzrezinski föreställde sig. Det har världens största landmassa, 17 miljoner kvadratkilometer, enorm resursbas, otroligt skicklig teknisk arbetskraft och så vidare, och väldigt stark militär, 6 000 kärnvapenstridsspetsar. Allt detta innebär att vi befinner oss i en annan värld än den som Förenta staterna trodde att vi skulle ha när Sovjetunionens upphörde i december 1991.

När Sovjetunionen föll samman, vilket hade varit de amerikanska strategernas mål under det kalla kriget,

sa de att nu har vi en unipolär värld och i den unipolära världen dominerar USA.Det fanns en återstående uppgift, nämligen att dela upp Ryssland. Brzezinski menade att Ryssland kanske skulle bli en lös konfederation av tre stater, ett europeiskt Ryssland, ett sibiriskt Ryssland och ett östasiatiskt Ryssland. Okej, det här är den typen av fantasier och drömmar som dessa strateger har. Men idén var att USA var unipolärt. Tja, USA är inte den unipolära makten. Det är inte hegemonen. Det möter många andra makter. USA kan inte påtvinga sin makt. Det kan inte diktera över Ryssland. Den kan inte påtvinga sin vilja på Kina. Det kan diktera över Indien. Det kan inte påtvinga Brasilien sin vilja. Så jag har namngett fyra av de fem ursprungliga BRICS-länderna som Trump har jagat de senaste veckorna för att försöka få dem på knä. Lula, Brasiliens president uttryckte det tydligast. Han sa: ”Vi behöver inte en kejsare. Tack”. Brasilien ger inte efter. Indien ger inte efter. Denna extra 25% tull på Indien är en så djupgående felbedömning av amerikansk utrikespolitik. Du kan inte ens föreställa dig det. Inom några dagar har det öppnat ögonen överallt i Indien för att häva myten om att Indien skulle bli USA:s stora partner gentemot Kina. Jag har alltid sagt till dem att det vore dumt.

INTERVJUAREN: Jag har sett dig i indiska medier säga samma sak.

JEFFREY SACHS:Jag har sagt “skojar ni, att ni borde gå med i Quad-rörelsen?“ [strategiskt partnerskap, USA,Indien, Australien, Japan mot Kina] åt dem i åratal. Tror ni att USA kommer att ställa sig på er sida? Det här är löjligt. Jag sa till dem att skapa goda relationer med Kina. Då utgör ni 40% av världens befolkning. Ni två, ni kan få multilateralismen i FN att verkligen fungera. Ni kan skapa den nya världsordningen som är baserad på internationell rätt. Spela inte det amerikanska spelet. 

Tja, i vilket fall som helst tvivlade de på mig ett tag. Jag tror att många av de indiska ledarna gillar mig, men de trodde också att jag var, du vet, bitter på mitt eget land. Men Trump lyckades på 48 timmar övertyga dem helt och hållet. Nu ska president Modi åka för att träffa president Xi.  President Modi talade med president Lula. President Modi kommer att vara värd för president Putin. Allt hände inom några dagar eftersom de nu förstår vad det här handlar om. 

INTERVJUAREN: Professor Sachs, jag vet att vi har ont om tid, har du några sista kommentarer om detta innan jag släpper dig?

JEFFREY SACHS: Låt mig bara säga att vi inte vet vad som kommer att hända i Alaska, men…vi får hoppas att det blir ett trevligt möte. Vi får förstå.att det står mer på spel mellan de två länderna än bara Ukraina, även om Ukraina är en stor sak. Det gäller kärnvapenkontroll. Det gäller att återupprätta normal diplomati. Det finns faktiskt en chans att återupprätta ekonomiska relationer. Så jag skulle först säga att även om Ukraina inte är helt i ordning, så kan det bli framsteg. Jag hoppas på ett trevligt och ömsesidigt respektfullt möte. Det skulle gynna båda länderna. Och om Trump har modet att säga sanningen om Ukraina, att det var en felaktig strategi, att den måste avslutas för det var ett amerikanskt missöde, och Zelensky och Macrone och Mertz och Starmer de förstår förmodligen att om Trump säger det ärligt, så är kriget över, oavsett om de vill det eller inte.  Och sedan borde det finnas ett fredsavtal, som de andra måste följa, och inte bara som nu en kista dunsande av européer som aldrig kommer att gå med på någonting om USA och Ryssland.

—————————————————————————–

PS Ett meddelande dök upp på bildskärmen: ”Den här videon har tagits bort av innehållsleverantören”.

________________________________________________________

Jeffrey Sachs intervjuades 2025 på en indisk blogg (av någon anledning är den numera borttagen)….men det här sa Jeffrey Sachs före Trumps och Putins möte i Alaska i augusti 2025.Man kan inte låta bli att tänka på det som hände med Olof Palme, och på hur extremt farligt läge vi befinner oss i nu, med tanke på det Sachs säger om en ”hårsmån från ett kärnvapenkrig”.

JEFFREY SACHS: “Kennedy och Chrusjtjov hittade sin fredliga väg ut ur den kubanska missilkrisen. Båda sidor drog tillbaka offensiva kortdistans-kärnvapen riktade mot den andra sidan. Sovjetunionen från Kuba, USA tog bort missiler från Turkiet. USA lovade att aldrig att invadera Kuba igen, ett löfte som de upprätthöll. Och på den grunden,löstes krisen fredligt .Vi vet att vi var ett hårsmån från ett kärnvapenkrig, även efter att överenskommelsen nåtts, det är en annan lång historia. En havererad atomubåt utlöste nästan av misstag och oavsiktligt på ett sätt ett kärnvapenkrig.
Så efter de händelserna insåg Kennedy och Crustjtjov att de var tvungna att göra mer än att bara ta ett steg tillbaka från avgrunden. De var tvungna att sträva efter verklig fredlig samexistens och 1963 förhandlade de fram det partiella provstoppet för kärnvapen.

Vad Kennedy gjorde var först och främst att pragmatiskt förstå vilken typ av avtal som kunde nås. Han förstod att ett avtal skulle ligga i båda parters ömsesidiga intresse och han förhandlade pragmatiskt fram till det.. Han gjorde förresten något annat helt anmärkningsvärt, vilket var anledningen till att jag skrev en bok om det. Kennedy gav en offentlig förklaring av fred till det amerikanska folket, till och med en fredskampanj sommaren 1963. Han höll ett berömt tal den 10 juni 1963 som kallades fredstalet, vilket jag uppmuntrar alla att lyssna på.[https://www.youtube.com/watch?v=XJ8mUglSx0Y]
Det är ett av de mest anmärkningsvärda talen i modern historia. Därefter gav han sig ut i Europa. Det var då han framträdde på Berlinmuren, {https://www.youtube.com/watch?v=qK1ol_IG77c]
och han talade till det irländska parlamentet osv. Under de där veckorna stärkte han sitt stöd genom en offentlig vädjan. Och sedan mötte han motstånd p g a sitt agerande från hans egna stabschefer och de vittnade på ett mycket obehagligt sätt för senaten “att allt detta var väldigt farligt, man kan inte lita på Sovjetunionen” osv. Och Kennedy fortsatte en offentlig turné i USA och förklarade att det inte var något mirakel, ingenting var säkert i den här världen, men det här var det bästa att göra. Till slut ratificerade senaten fördraget med överväldigande majoritet. https://www.youtube.com/watch?v=qK1ol_IG77c

Det är statsmannaskap. Tragiskt nog finns det en slutnot eller en kod i detta. Kennedy dödades några veckor efter det.

Du vet, under en lång tid i mitt liv, då jag visste mycket om detta så tog jag inte ställning till vad som faktiskt hade hänt. Men under de senaste 15 åren av mycket omfattande läsning och offentliggjorda handlingar och även nya dokument som släppts de senaste månaderna, är jag ganska övertygad om att CIA tog ut honom på grund av hans fredsinitiativ (…) Och det är utan tvekan sant att varje president sedan dess har varit gisslan för CIA och den amerikanska djupa staten.
Trump, skulle förmodligen vilja, ingen kan gissa, men att det här kriget skulle stoppas. Han skulle nog vilja säga att hela den där NATO-grejen var dum. Det där var ett misslyckat schackdrag. Han skulle vilja säga att det här var Bidens krig. Även om det i själva verket, förresten, var Obamas krig, Trumps krig, Bidens krig, och Trumps krig. Återigen, detta är djupa statens krig. Han vet att allt detta skulle bli föremål för attack. Han skulle kallas en “appeaser”. München 1938 [ordet förknippas starkast med Neville Chamberlain och upptakten till andra världskriget, N C gav efter för Hitlers krav i hopp om att undvika krig AI], du vet,om du talar sanning i USA så attackeras du av idioter som Lindsey Graham eller dårar som Richard Blumenthal. Jag menar, de här är bara fruktansvärt okunniga människor. Lindsey Graham, jag kallar honom den dummaste senatorn i hela senaten, men i vilket fall som helst, så skulle han attackeras.
Han skulle bli attackerad av Starmer eftersom Storbritannien är russofobiskt in i märgen. Det har det alltid varit sedan 1840. Storbritannien är ännu galnare än Förenta staterna eftersom den har samma hegemoniska ambitioner och minnen och nostalgi, men det är inte på något sätt en global makt, men det tror att det är en. Så Starmer skulle hoppa upp och ner och Mertz skulle hoppa upp och ner och Macrone skulle hoppa upp och ner av ilska.
Och presidentens jobb skulle vara, det här är poängen, en statsman skulle inte bara göra uppgörelsen utan han skulle förklara den också. och vet du vad som händer om han förklarade för det amerikanska folket att “utvidgningen av NATO var en gambit, det stred mot ett löfte som var uttryckligen riktat till Gorbatjov och Jeltsin redan 1990, 91 och 92. Det var en dålig idé” (…) Tala klarspråk, inte ta genvägar, inte hota som han alltid gör för att visa vilken tuffing han är, utan förklara att det här var en idé, som verkligen verkligen misslyckades. En typisk amerikansk CIA idé, djupa statens idé. Den går tillbaka till 1990-talet. Den går tillbaka till 1992, faktiskt, och den första implementeringen av den var 1994. Så det här är Clinton, Bush Jr., Obama, Trump ett, Biden och Trump två. Det här är inte någon särskild president. Detta är en långsiktig politik från USA som har gått fruktansvärt fel.

Bli gärna månadsgivare!

Du kan också donera med Swish till 070-4888823.