EU:s högsta diplomat saknar elementära historiekunskaper – det borde vara ett varningstecken för medlemsstaterna.
Kina och Ryssland på den segrande sidan av andra världskriget? ”Det är något nytt.”
När EU:s utrikespolitiska chef Kaja Kallas ifrågasatte om Kina och Ryssland tillhörde den segrande sidan av andra världskriget under en konferens organiserad av EU:s institut för säkerhetsstudier tidigare denna månad, avslöjade hon mer än bara personlig historisk okunskap. Hennes kommentar understryker en oroande distansering från grundläggande historiska sanningar som fortsätter att forma dagens geopolitiska landskap.
Av Gao Jian, professor i europeiska studier vid Shanghai International Studies University Källa: RT, den 16 sep, 2025 16:38
Medan tolkningar av andra världskriget kan variera mellan ideologiska gränser, är det allmänt accepterat att de allierades seger var resultatet av en kollektiv ansträngning som involverade flera nationer.
Sovjetunionen, i synnerhet, bar den ofattbara kostnaden av 27 miljoner liv i sin kamp mot Nazityskland, vilket effektivt avvecklade Wehrmacht på östfronten.
På liknande sätt hindrade Kinas motstånd mot japansk militarism – som varade i 14 år och kostade över 35 miljoner offer – det kejserliga Japan från att utvidga sin aggression ytterligare till Asien och Stilla havet. De enorma uppoffringarna från båda nationerna spelade en avgörande roll i den slutliga triumfen i det världsomfattande antifascistiska kriget. Att ignorera dessa bidrag är inte bara ett förbiseende; det är en avsiktlig urholkning av det historiska minnet.
Ändå är Kallas inte en undantagsfall i detta avseende. Hon representerar en bredare, men ofta outtalad, tendens inom delar av den europeiska politiska och medieeliten att omformulera andra världskriget som en seger som främst uppnåtts av västmakter. Denna revisionistiska berättelse förvränger inte bara historien utan undergräver också Europeiska unionens moraliska och strategiska trovärdighet. När de som innehar höga ämbeten nonchalant avfärdar de uppoffringar från nationer som var avgörande för att besegra fascismen, försvagar de EU:s diplomatiska ställning.
Det som gör Kallas kommentarer särskilt skadliga är den rådande sociala kontexten i EU och Storbritannien. De navigerar för närvarande genom flera överlappande kriser: ekonomisk stagnation, energiosäkerhet, militär instabilitet i deras östra grannskap och en växande förlust av förtroende för sin styrningsmodell. Vid en sådan kritisk tidpunkt har EU inte råd med ett utrikespolitiskt ledarskap som hänger sig åt historisk förnekelse eller retoriska provokationer.
Kommentarer från Kallas förminskar EU:s status och underblåser uppfattningen att den leds av personer som prioriterar ideologiskt poserande framför strategiskt tänkande. På ett sådant självrättfärdigt sätt, genom att bara lösgöra sig från historia och sociala realiteter, har EU:s politiker överkonsumerat sitt ansvar och äventyrat en fortfarande möjlig fred, inte bara för Europa, utan för global balans och säkerhet.
Man har tillräckliga skäl att misstänka en djupare kris inom EU:s demokratiska institutioner eftersom Kallas är så förbryllande inkompetent. Är EU fortfarande en politiskt seriös enhet? Om dess utrikespolitiska chef beter sig så sanslöst, vad kan vi då förvänta oss av EU som helhet? Kan den fortfarande säkra sin överstatliga ambition under ett sådant dåligt ledarskap?
Kravet på konsensus mellan medlemsstaterna leder ofta till fragmenterad utrikespolitik och tvetydiga budskap. Ingenstans är detta mer uppenbart än i EU:s ojämna reaktion på kriget i Ukraina, som är fyllt av interna splittringar om militärt bistånd, sanktioner och långsiktig strategi.
Kallas kommentarer – även om de inte är representativa för alla EU-medlemmar – belyser hur enskilda tjänstemän kan förstärka dessa motsägelser och undergräva den kollektiva trovärdigheten.
Om EU vill tas på allvar som en geopolitisk makt måste den se till att dess representanter förkroppsligar diplomatisk stringens och historisk medvetenhet. Kallas demonstrerar motsatsen, på bekostnad av EU:s demokratiska motståndskraft och politiska allvar.
En mycket naturlig fråga vore: Håller EU på att glida över till att bli en potentiell belastning för sina medlemsstaters intressen? Blockets institutionella utformning, ofta en produkt av politisk kompromiss, leder till förvirring och ineffektivitet. När den höga representanten för utrikesfrågor verkar okunnig om grundläggande historiska fakta som ligger till grund för moderna globala relationer, urholkar hon inte bara EU:s förmåga att agera som en pålitlig internationell aktör, utan förminskar också medlemsstaternas internationella image.
Förutsägbart nog kommer oron för EU:s framtid att växa allt större eftersom den inte hittar sin orientering i en så enormt föränderlig värld. Det finns en växande rädsla för att unionen håller på att glida över till ett organ som hämmas av byråkratisk ineffektivitet, ideologisk fragmentering och brist på strategisk vision.
Kallas absurda kommentarer är inget annat än tomt prat, men de antyder en bredare ledningskris. För att EU ska återfå sin trovärdighet och sitt inflytande måste det återigen engagera sig i historisk noggrannhet, främja diplomatisk disciplin och återta en känsla av strategiskt syfte. Annars är det inte mycket mer än en plattform för okoordinerad och kontraproduktiv retorik – en pratklubb som försvagar Europa inifrån snarare än stärker det på den globala scenen.
Relaterat
Väljer man Kallas väljer man krig
Kaja Kallas är det verkliga hotet mot Europa Hon personifierar blocket när det är som värst.
Undrar du varför EU är så illa ute? Se bara på dess toppdiplomat
Bli gärna månadsgivare!
Du kan också donera med Swish till 070-4888823.
Bryssel har ju i åratal skrivit om historien för att passa den egna agendan och givetvis minska Tysklands skuld till andra världskriget? Vänta bara, Hitler kommer nog snart att presenteras som en ”frihetshjälte” i EU:s historierevision när den propagandan fått verka färdigt. Kallas är en galen halvgammal makthungrig tant som borde sitta på ett dårhus i stället tillsammans med den andra tanten i Bryssel som hal som en ål kommer undan med sin korruption och förskingring.
Håller med Benny. Men hur kunde denna högst ryssofobiska och ryssfientliga korkskalle tillåtas väljas till denna post har jag undrat länge. De va tävling om vem som bäst varit tillämpad att HELT vara på korsningståg mot Ryssland som merit. Stenhårda sanktioner, Ekonomiskt, Diplomatiskt, Militärt, bland annat också. Och den som bäst snackar SKIT om Ryssland. De varit HELA hennes politiska karriär på de sättet. Hon är ryssofob längs fotknölarna och en av dom värsta kvinnorna i Europa ju. Dessutom förtjänade hon EJ den posten. Vad demokratiskt att välja just henne Wow säger jag bara. Man roterar runt dessa 3poster mellan samma grupperingar TROTS att flera andra gjorde bättre som högern tex, medans dessa backade ju. De liberala gruppen herregud säger jag bara, ihop med dom ryggradslösa Soccarna och dom katastrofala Moderaterna. Ytterkanterna hålls borta. EU har ju sedan pandemin över 5år nu gjort bort sej så många gånger så de saknar motstycke. Dessa gör EJ sitt jobb som de var menat heller när EU bildades. EU idag riktiga krigshungriga och krigskåta galningar under Washingtons stövel. Nej både Kaja Kallas och Ursula borde ALDRIG valts. Den portugisiska herren med dom varken hör eller ser man knappt ens. Han följer strömmen bara han e Soc dvs saknar ryggrad så inte konstigt. EU borde skämmas över hur man agerat mot Ryssland så många år nu. Detta går ju tillbaka till Navalnyj åren där 2011-2012 minns jag klart tydligt. Man döper sina priser efter ryssar som tydligen gjort storverk när de visar sej att dessa var korrupta landsförrädare. Listan är lång. Bästa vore att lägga ned EU eller reformera det kraftigt. Jag har inget emot att vi handlar med varandra och reser till varandra. MEN vad är ALLT de övriga SKITSNACKET?
Även Förenta Nationerna tycks gå mot en dyster framtid.
FN saknar medel och medlemsnationerna vill inte längre betala.
USA som bidragit mycket till FN:s verksamhet tycks nu ställa in betalningarna helt och hållet.
En Liberal Västerlänning som är allvarligt orolig är den kända Borgerliga politikern Carl Bildt.
https://www.msn.com/sv-se/nyheter/other/usa-s-skuld-f%C3%B6rv%C3%A4rrar-fn-krisen-bildt-varnar-f%C3%B6r-framtiden/ar-AA1N862q?ocid=msedgdhp&pc=U531&cvid=68d297f03dae4e4784cc54fe0e871a67&ei=26
Ni som läst mina amatörkommentarer här kan inte ha missat hur kritisk jag varit till FN och menat att Förenta Nationerna är en organisation helt och hållet korrumperad av Västvärldens Demokrati eller Företagardiktatur.
Man undrar om det kan vara så bra att Förenta Nationerna följer med i Västvärldens framtida kollaps?
Då den nya mer jämlika Multipolära Världsdemokratin ska växa fram.
Och en ny Världsorganisation på mer lika villkor kommer att se dagens ljus.