Hua Bin 19 april 2025 på https://huabinoliver.substack.com/p/what-is-really-going-to-change-the

Kina har tagit världens första toriumreaktor i drift

Medan världen är trollbunden av det slingrande tullkrigsdramat som lanserades av realitystjärnan Donnie Trump och folk förundras över den rena destruktiviteten hos en dum galning, inträffade en verkligt betydelsefull händelse i Kina.

I början av april nådde kinesiska forskare en milstolpe inom ren energiteknik genom att framgångsrikt tillsätta nytt bränsle till en fungerande toriumreaktor med smält salt, den första i sitt slag i världen. Genombrottet signalerar ankomsten av en kommersiellt gångbar toriumreaktor i Kinas framtida energimix.

Torium är ett mycket säkrare och mer rikligt förekommande alternativ till uran för kärnkraft, eftersom det är allmänt tillgängligt, billigare att utvinna, har högre energitäthet och producerar betydligt mindre långlivat kärnavfall.

Det är mycket säkrare än uran eftersom det inte är klyvbart i sig självt och därför inte kan användas till vapen.

Experter inom kärnkraftsindustrin ser torium som den heliga graalen för framtida energirevolutioner, bredvid kärnfusion, vilket jag kort kommer att beröra i slutet.

Torium finns i rikliga mängder i jordskorpan över hela världen. En enda gruva i Kinas Inre Mongoliet, Bayan Obo-gruvan, har tillräckligt med toriumfyndigheter för att teoretiskt sett möta Kinas energibehov under de kommande 20 000 åren, samtidigt som den producerar minimalt med radioaktivt avfall.

Den mest lovande tekniska riktningen är att använda torium i smältsaltreaktorer. Medan flera nationer utvecklar tekniken är Kina först med att bygga en experimentell toriumreaktor med smältsalt.

Det senaste genombrottet att tillsätta nytt bränsle till en operativ reaktor indikerar att sådan teknik är redo för hållbar kommersiell driftsättning.

Det markerar den första långsiktiga, stabila driften av tekniken, vilket sätter Kina i framkant av en global kapplöpning för att utnyttja torium för kärnkraft.

Den experimentella reaktorn, som ligger i Gobiöknen i västra Kina, använder smält salt som bränslebärare och kylvätska, och torium som bränslekälla. Reaktorn är konstruerad för att hållbart generera 2 megawatt termisk kraft.

Utvecklingen tillkännagavs av projektets chefsforskare, Xu Hongjie, vid den kinesiska vetenskapsakademin den 8 april. Xu sa att Kina ”nu leder den globala frontlinjen för toriumkärnteknik”.

Kinas projekt med smält toriumsaltreaktor började med teoretisk forskning på 1970-talet, och 2009 gav CAS-ledningen Xu i uppdrag att göra nästa generations kärnenergiteknik till verklighet.

Projektgruppen expanderade från dussintals medlemmar till mer än 400 forskare inom två år.

”Vi lärde oss genom att göra, och gjorde genom att lära oss”, sa Xu. Utmaningarna var enorma – att designa nya material, felsöka för extrema temperaturer och hantera tekniska komponenter som aldrig hade byggts tidigare.

Efter att byggandet av den experimentella reaktorn startade 2018 gav de flesta av de forskare som var involverade i projektet upp sin semester – de arbetade dag och natt, och vissa stannade på plats i mer än 300 dagar på ett år. Gobiöknen ligger tusentals kilometer från de större kuststäderna.

I oktober 2023 var den byggd och uppnådde kritisk status – en ihållande kärnkedjereaktion. Och i juni 2024 hade den nått full effekt.

Tidigare i år slutfördes processen med omladdning av toriumbränsle medan reaktorn var igång – vilket gjorde den till den enda fungerande toriumreaktorn i världen.

”Vi valde den svåraste vägen, men den rätta”, citerades Xu, med hänvisning till strävan efter en verklig tillämpning snarare än en rent akademisk strävan.

En mycket större toriumsmältreaktor byggs redan i Kina och är planerad att uppnå kritisk status år 2030. Den forskningsreaktorn är konstruerad för att producera 10 megawatt el, tillräckligt för att driva 10 000 hem i ett år.

Kinas statligt ägda varvsindustri har också presenterat en design för ett toriumdrivet containerfartyg som potentiellt skulle kunna uppnå utsläppsfri sjötransport.

Samtidigt ligger USA:s ansträngningar att utveckla en reaktor för smält salt fortfarande på papper, trots stöd från båda partierna i kongressen och initiativ från energidepartementet.

Xu sa: ”I kärnkraftsspelet finns det inga snabba vinster. Man måste ha strategisk uthållighet och fokusera på att bara göra en sak i 20, 30 år.”

Förutom toriumreaktorer ligger Kina i framkant när det gäller att utveckla kärnfusionsteknik (i motsats till nuvarande fissionsteknik) som kan leda till koldioxidfri, nästan obegränsad och ren energi. Fusion är hur solen driver sig själv och genererar fyra gånger så mycket energi som fission.

I hjärtat av denna fusionsrevolution ligger tokamak, en munkformad anordning utformad för att innehålla överhettad plasma med hjälp av kraftfulla magnetfält. Genom att härma solens förhållanden – där väteatomer smälter samman till helium – möjliggör tokamaker frigörandet av enorma mängder energi.

Kina ligger i framkant inom global utveckling av fusionskärnkraft. Nyligen uppnådde Kina flera viktiga milstolpar inom fusionsforskning, inklusive –

–       Experimentell avancerad superledande tokamak (EAST), kallad ”artificiell sol” i Kina, satte nytt rekord i januari 2025. Projektet är baserat i Hefei och drivs av China Academy of Sciences (CAS), världens ledande vetenskapliga forskningsinstitut.

EAST upprätthöll en högkoncentrerad plasma i 1 066 sekunder, vilket överträffade det tidigare världsrekordet på 403 sekunder – ett avgörande steg mot hållbara fusionsreaktioner som är nödvändiga för praktisk energiproduktion.

–       HL-2M Tokamak, belägen i Chengdu, är Kinas största och mest avancerade tokamak. Den har uppnått den första plasmaurladdningen och höga plasmaparametrar, och kan producera plasmatemperaturer som överstiger 200 miljoner grader Celsius och plasmaströmmar över 2,5 miljoner ampere, vilket är avgörande för effektiva fusionsreaktioner.

–       HH70 Tokamak, utvecklad av det Shanghai-baserade privata företaget Energy Singularity, utmärker sig genom att integrera högtemperatursupraledande magneter tillverkade av REBCO (sällsynt jordartsmetall bariumkopparoxid). Denna banbrytande teknik minskar dramatiskt storleken och kostnaden för konventionella tokamak, vilket banar väg för mer tillgänglig och kommersiell fusionsenergi.

Energy Singularity planerar att bygga en nästa generations tokamak senast 2027 och en fullskalig teknologisk demonstrationsreaktor för fusionsreaktion senast 2030.

Även om kommersiell lönsamhet fortfarande är den sista gränsen, visar genombrott som EAST och HH70 de betydande framstegen mot att förvandla kärnfusion till en praktisk energilösning.

Bortsett från allt prat om tullar och handelskrig är tekniken i slutändan vägen till mänsklig utveckling och välstånd. Låt oss hålla blicken på bollen.