Missa inte mötet i SCO, Shanghai Cooperation Organization!

Av
Global Politics
-
20
Shanghai

En läsare skriver ”Från och med idag sammanträder Shanghai Cooperation Organization i Kina. Den ses som en motvikt till västerländska allianser och strävar efter en multipolär världsordning där säkerhetskonceptet formas gemensamt.”

Red: De 27 aktuella länderna i SCO räknas upp längre ned.

”Kinesiska och ryska statliga medier rapporterade att Rysslands president Vladimir Putin anlände till den nordkinesiska hamnstaden Tianjin på söndagen. Anledningen är deltagandet i det regionala säkerhetstoppmötet i Shanghai Cooperation Organization (SCO), från vilket Kina hoppas kunna vara en motpol till västerländskt inflytande i globala frågor.

Relationerna mellan Kina och Ryssland är ”de bästa i historien” och har blivit de ”mest stabila, mogna och strategiskt viktiga bland de stora länderna”, rapporterade det kinesiska statliga tv-bolaget CCTV i sin bevakning av ankomsten.

President Xi Jinping kommer att ta emot ett 20-tal världsledare i Tianjin, däribland Indiens premiärminister Narendra Modi. Det två dagar långa mötet i Shanghai Cooperation Organization är det största sedan organisationen grundades 2001 av sex eurasiska stater.

Under de senaste åren har det säkerhetsinriktade blocket utvidgats till tio permanenta medlemmar och 16 dialog- och observatörsländer. Dess ansvarsområde har utvidgats från säkerhet och terrorismbekämpning till ekonomiskt och militärt samarbete.

Xi förväntas använda toppmötet för att visa hur en internationell ordning skulle kunna se ut efter slutet på den amerikanska hegemonin å ena sidan, och å andra sidan ge ett högprofilerat diplomatiskt uppsving till Ryssland, som är föremål för sanktioner på grund av sin invasion av Ukraina.

En dag före sitt besök kritiserade Putin västerländska sanktioner i en skriftlig intervju med Kinas officiella nyhetsbyrå Xinhua och sa att Moskva och Peking gemensamt motsätter sig ”diskriminerande” sanktioner i den globala handeln. Toppmötet kommer att stärka SCO:s förmåga ”att svara på aktuella utmaningar och hot och att konsolidera solidariteten i det gemensamma eurasiska området”. ”Allt detta kommer att bidra till att skapa en rättvisare multipolär världsordning”, försäkrade Kremlchefen.

Vid toppmötet, med vilket Kina vill presentera ett imponerande bevis på enigheten i det ”globala syd”, kommer ledare från Centralasien, Mellanöstern, Sydasien och Sydostasien att delta. Det gäller i första hand utvecklingsländer och låginkomstländer på södra halvklotet.

Kinas officiella nyhetsbyrå Xinhua kallade måndagens möte för det ”största SCO-toppmötet i historien” och sade att det skulle tjäna till att ”utarbeta en plan för blockets nästa decennium av utveckling”.

Ledarna för ett dussintal andra länder deltar i toppmötet som dialogpartner eller gäster till SCO, däribland Egypten, Nepal och flera sydostasiatiska länder.
Toppmötet kommer bara några dagar före en stor militärparad i Peking för att markera 80-årsdagen av Japans kapitulation i slutet av andra världskriget. Xi och andra stats- och regeringschefer kommer att delta, inklusive Nordkoreas ledare Kim Jong-un, vilket är ett sällsynt framträdande, rapporterar statsvetaren Dali Yang vid University of Chicago.

SCO verkar ha en vision om att utvecklas från en plattform för dialog till en ”fullfjädrad mekanism för praktiskt samarbete som ger påtagliga resultat för medborgarna i medlemsstaterna”, säger June Teufel Dreyer, expert på kinesisk politik vid University of Miami. Icke desto mindre kvarstår frågorna: ”I vilket syfte och hur?” För Xi är det troligt att ”ordförandeskapet för mötet i Tianjin kommer att ge honom positiv publicitet och möjligen stärka hans image som ledare för en ny global världsordning”, sade Dreyer till nyhetsbyrån AP.”

Källa: Läsaren uppger att artikeln publicerats på
https://rtnews.com/asien/254721-gipfel-shanghai-organisation-fuer-zusammenarbeit
RT

Medlemsländer i SCO (10 länder): Kina, Ryssland, Indien, Iran, Pakistan, Kazakhstan, Kirgizistan, Tadsjikistan Uzbekistan, Vitryssland.

Observatörländer: Afghanistan, Mongoliet, Turkiet (som ibland vara dialogpartner).

Dialogpartner (14 länder): Armenien, Azerbajdzjan, Bahrein, Förenade arabemiraten, Egypten, Kampuchea (Kambodja), Kuwait, Maldiverna, Myanmar, Nepal, Qatar, Saudi-Arabien, Sri Lanka, (Turkiet, som anges som observatörsland i vissa källor).

Relaterat:
En ”axel av sju” (Kina, Ryssland, Centralasien), som komplement till SCO, Shangahikooperationen.
Slå ihop BRICS och SCO – och få världens starkaste allians?!

 

Bli gärna månadsgivare!

Du kan också donera med Swish till 070-4888823.

Föregående artikelLäs Folket i Bild – Kulturfronts nya nummer!
Nästa artikelVem är Volodymyr Zelensky?
Global Politics
Global Politics
Globalpolitics.se är en partipolitiskt obunden, vänsterorienterad och oberoende analyserande debatt- och nyhetstidning med inslag av undersökande journalistik.

RELATERADE ARTIKLARMER FRÅN SKRIBENTEN

20 KOMMENTARER

  1. Och hit flockas många av världens medborgare i samförstånd i fredssträvande och detta utan sina länders flaggor.

  2. FN:s högkvarter har sedan begynnelsen i början av 1950-talet befunnits i New York, USA och där det finns fortfarande.

    Nu när de Eurasiska länderna har gjort sig mer gällande inom Världspolitiken så tycker jag FN:s högkvarter borde flyttas till Kina eller Ryssland.
    Därför i dessa två länder finns en stor och utbredd diplomatisk erfarenhet.

    Jag tycker det är helt fel att FN:s högkvarter ska finnas i ett land som krigat sig genom historien.
    Det ger liksom sämre förutsättningar till utvecklingen för en fredligare Värld.

  3. Följ oss på Telegram
    Rysslands president Vladimir Putin och Kinas president Xi Jinping diskuterade de senaste rysk-amerikanska kontakterna, sade den ryske presidentens medhjälpare Yuri Ushakov. Vi talar särskilt om Putins möte med USA:s ledare Donald Trump i Alaska.

    ”Ja, vår president talade naturligtvis mycket detaljerat med Folkrepubliken Kinas president. De satt tillsammans och kunde prata aktivt, mycket effektivt”, sade Ushakov (citerad av TASS).
    Samtalen mellan Putin och Trump ägde rum i staden Anchorage den 15 augusti. Mötet mellan ledarna i ett smalt format ägde rum i tre-mot-tre-formatet och varade i 2 timmar och 45 minuter. Samtidigt avslöjades inte detaljerna om mötet, eftersom det anses vara olämpligt, sade pressekreteraren för Ryska federationens president Dmitrij Peskov.

    Just nu befinner sig Putin i Kina på ett fyra dagar långt besök. Den kommer att pågå från den 31 augusti till den 3 september. Dessförinnan blev det känt att presidenten talade med Xi Jinping ”på fötterna” innan de gemensamt fotograferade delegationscheferna som anlände till SCO.

    Vid sidan av toppmötet kommer presidenten att delta i högtidliga evenemang som sammanfaller med 80-årsdagen av andra världskrigets slut och hålla mer än tio bilaterala möten med andra länders ledare.

  5. Det sägs att Donald Trump drivit till ett intimare samspel med Kina och Ryssland därför Trump kallat Indien för en ”tvättmaskin för ryska oljepengar”.
    Och sedan dessutom belagt Indien med stora handelstullar för export till USA.

    Är det aggression från Donald Trump eller är det rent av ett erkännande och ett sätt att lägga Godkänt för en ny Världsordning utan att det stör Europas ledare alltför mycket?

    • Förenta nationernas högkvarter förlades i New York, och inte som gamla Nationernas Förbund i Genève, i Europa (i vilket USA inte som isolationistiskt land inte var medlem av), för att garantera att Washington inte antingen helt skulle just isolera sig efter krigssegern 1945 eller helt enkelt köra sitt eget race.

      Det har sina fördelar att FN ligger ännu i New York. På det viset får man den ganska bångstyriga och underliga amerikanska politiska kulturen att helt enkelt engagera sig, eftersom landet i vissa smala och farliga kretsar alltid varit paranoiskt rädd för en okontrollerbar ”världsregering”. På plats i New York kan amerikanerna övervaka att så inte är fallet, eftersom jänkarna de facto aldrig förstått sig på hur världen och utrikespolitik förenad med seriös diplomati fungerar ändå.

      Vill vi FN väl, är den nog faktiskt ännu säkrast i sin egen skyskrapa i New York. Att koppla bort FN från sin position i New York är därför ingen bra idé. Det visste herrar som Churchill och de Gaulle alldeles utmärkt år 1945. Man mindes alltför smärtsamt hur komplett maktlöst Nationernas förbund varit i de allvarligaste politiska och militära kriserna, som placerat i Europa hade varit efter första världskriget.

      Jämfört med gamla NF, är FN en långt bättre organisation.

      • Med den nya administrationen Donald Trump ser det ut som USA vill ”köra sitt eget race”. Kanske som pånyttfödelse?
        Det verkar som Donald Trump har hämtat sin inspiration från Ryssland som mer har ambitionen att självständigt styra sitt land och inte fäster lika stor uppmärksamhet vad som sker ute i Världen förutom om det skulle vara angeläget för Rysslands existens och utveckling.
        Jag tror Donald Trump ser det som enda möjligheten att ”göra USA stort igen”.
        USA som ”världpolis” blev helt enkelt för dyrt och började hota USA:s ekonomi och välstånd.

        Det är precis tvärs om mot vårt land Sverige som hade en uttalad strävan att bli en ”integrerad del av Världen”.
        Följderna av det har många här faktiskt reagerat väldigt negativt på.
        Så negativt att det närmast omöjliga skedde att ett nytt parti bildades och som gjorde kometkarriär inom svensk politik.
        Nu låter det som ett nytt vänsterparti är på gång men samtidigt spås det att dem skulle ha ”noll” chans inom svensk politik.
        Tyvärr tror jag detta stämmer ganska väl.
        För vi har sett hur väl makthavare tillsammans med media nära fullständigt lyckats säkra svensk opinion.
        Inte ens de miljoner muslimer som nu finns i vårt land har lyckats skapa sig ett eget parti med verkligt inflytande.
        De tvingas också välja mellan det enda och ”inget”alternativ som står till buds.

  6. Det är uppenbart att Asien förenar sig. Trots det har många av dessa länder minst sagt i kombination dels usla historisk-diplomatiska känslor för varandra (tänk bara på triangeln Kina—Japan—Korea(Nord- och Syd) – här finns verkligen ingen hjärtlig vänskap alls, men potentiella handelsförutsättningar.

    Länder som Kina och Indien har också svårt med varandra. Men Trumps dagliga svängningar i alla han tar sig för, har till slut förmodligen evigt fört in Indien i det asiatiska samarbetet.

    Med tanke på det väldigt instabila Washington-Amerika, borde här Europa på strategisk lång sikt satsa på att ha goda förbindelser med Kina och Indien – det är trots allt europeisk handel som mer än något annat gjort Kina rikt och mäktigt, så medan trumpisterna gör bort sig och tappar Fastlandsasien, så borde Europa satsa än mer på den asiatiska handeln. För om Kina själv får välja mellan Nordamerika och Europa; väljer man den nästan dubbelt så stora EU-Kina-handeln, världens ännu viktigaste handelsaxel.

    Frågan är om vi i Europa törs? Europa borde verkligen satsa på att projekten kring de Nya Sidenvägarna fungerar mellan Asien och Europa; projekt som tyvärr litet fallit i skymundan på senare år.

    Även om den kinesiska modellen potentiellt kan tappa fart och tillväxt så finns jätteländer i regionen som Indien (som definitivt aldrig säger nej till västliga kontakter med tanke på dess förflutna), liksom Indonesien, Vietnam, Filippinerna och rentav de långt svårare muslimska utmaningarna med Pakistan och rentav Iran.

    Europa måste en gång för alla leva med att urgamla asiatiska kulturer och samhällsmodeller inte kommer att bli just europeiska värderingsmodeller, utan att de har sina egna sociala, filosofiska och ekonomiska (liksom religiösa) system och tankesätt.

    Det är bara den ömsesidiga respekten som kan bygga upp fasta och pålitliga framtidsrelationer.

    Asien är också Europas framtid – och utmaning – i och med transatlantismens långsamt pågående dödsprocess.

    Det här borde europeiska politiska kretsar tänka på redan nu, ja faktiskt börjat med redan för 10-15 år sedan.

  9. Europa och USA är föredettingar.

    ”The Shanghai Cooperation Organization summit in China has already emerged as one of the defining political events of 2025. It underscored the SCO’s growing role as a cornerstone of a multipolar world and highlighted the Global South’s consolidation around the principles of sovereign development, non-interference, and rejection of the Western model of globalization.

    What gave the gathering an added layer of symbolism was its connection to the upcoming September 3 military parade in Beijing, marking the 80th anniversary of victory in the Sino-Japanese War and the end of World War II. Such parades are a rarity in China – the last one was held in 2015 – underscoring how exceptional this moment is for Beijing’s political self-identity and its bid to project both historical continuity and global ambition.

    The central guest at both the summit and the forthcoming parade was Russian President Vladimir Putin. His presence carried not only symbolic weight but strategic meaning as well. Moscow continues to serve as a bridge among key players across Asia and the Middle East – a role that matters all the more against the backdrop of a fractured international security order.”

  10. När ledare från hela Eurasien samlades i Tianjin för Shanghai Cooperation Organization-toppmötet, demonstrerades ett tyst men omisskännligt skifte i den globala ekonomin.

    Här växer det fram en ny arkitektur för globalt samarbete som är mer inkluderande och multipolär än den västledda modellen.
    Siffrorna är övertygande. Den årliga handeln mellan Kina och SCO-medlemmar har ökat kraftigt och uppgick till 512,4 miljarder dollar år 2024. När observatörer och dialogpartner inkluderas stiger siffran upp till 890 miljarder dollar. Första halvåret 2025 fortsatte ökningen med 3 procent.
    Dessa siffror är inte bara ekonomiska milstolpar; de är markörer för motståndskraft. I en era präglad av sanktioner, protektionism och geopolitisk fragmentering sätter SCO:s växande ekonomiskt fotavtryck . Konsolideringen av den eurasiatiska gruppen ökar förmåga att staka ut en egen kurs.

    Årets toppmöte, som hålls under Kinas roterande ordförandeskap, markerar SCO:s 24-årsjubileum. Det som började 2001 som ett blygsamt säkerhetsforum mellan sex nationer – Kina, Ryssland, Kazakstan, Kirgizistan, Tadzjikistan och Uzbekistan – har utvecklats till en kraftfull plattform för regionalt samarbete.

    Med Indiens och Pakistans anslutning 2017, Irans 2023 och Vitrysslands 2024 består SCO nu av 10 fullvärdiga medlemmar som representerar nästan hälften av världens befolkning och ungefär en fjärdedel av den globala BNP.

    Den snabbt växande handeln följs av investeringar: I juli hade Kinas totala investeringsstock i andra SCO-medlemsländer överstigit 84 miljarder dollar, och omfattade traditionella sektorer som energi och gruvdrift men satsade alltmer på digital infrastruktur, smarta städer och förnybar energi.

    Denna vändning mot hållbarhet är ingen slump. Den överensstämmer med både medlemsländernas strategiska krav och den bredare visionen för Belt and Road-initiativet. SCO:s forum för hållbar utveckling i april 2025 i den ryska staden Omsk markerade en vändpunkt, där medlemmarna debatterade mål för koldioxidminskning, gröna handelsstandarder och korridorer för förnybar energi.

    Dessa idéer börjar redan slå rot. I Qingdao, Shandong-provinsen, har China-SCO Local Economic and Trade Cooperation Demonstration Area blivit en testplats för grön innovation, och handeln genom zonen ökade med 26,1 procent till 7,45 miljarder dollar under de första sju månaderna 2025.

    Infrastrukturen omformas också. Vägar, järnvägar och energiledningar väver samman ekonomier som länge försummats av västerländskt kapital. Den föreslagna SCO Development Bank skulle kunna institutionalisera denna dynamik. Lika betydelsefull är satsningen på yuan-denominerad handel och digitala betalningssystem, vilket ger en buffert mot volatiliteten i dollardominerade system.

    Ändå är SCO:s största styrka – dess mångfald – också dess mest ihållande utmaning. Indiens deltagande exemplifierar denna utmaning. Indiens premiärminister Narendra Modis framträdande i Tianjin, hans första besök i Kina på mer än sju år, signalerar positiva framsteg.

    Samtalen om återupptagande av direktflyg mellan större städer i Kina och Indien pekar mot ett försiktigt närmande. New Delhi är dock fortfarande ambivalent men pragmatiskt, delvis på grund av sina fördjupade band i den USA-dominerade fyrsidiga säkerhetsdialogen och sin militära politik gentemot Pakistan.

    Irans anslutning stärker Eurasiens energiryggrad och hjälper Teheran att motstå påtryckningar från USA och Israel. Vitrysslands anslutning till SCO i Europas lockar potentiellt fler postsovjetiska stater som är desillusionerade av NATO:s expansion österut.

    Västerländska kritiker avfärdar ofta SCO som en ”auktoritär klubb”. Sådana karikatyrer tjänar sina egna ideologiska syften och tar inte hänsyn till organisationens faktiska meriter. T ex vad gäller att stabilisera Centralasien eller uppmuntra dialog i Afghanistan eller erbjuda.

    Rysslands president Vladimir Putin redogjorde vid det 25:e mötet i SCO:s statschefsråd för orsakerna till den ukrainska krisen och uttryckte hopp om en ”väg till fred” tack vare toppmötet i Alaska.

    Den ukrainska krisen uppstod inte som ett resultat av ”Rysslands attack mot Ukraina”, utan som ett resultat av en statskupp i Ukraina stöddes och framprovocerad av väst, sa Putin.

    ”Den andra orsaken till krisen är västvärldens ständiga försök att dra in Ukraina i Nato, vilket, som vi upprepade gånger har betonat och sagt under många år, utgör ett direkt hot mot Rysslands säkerhet”, sa Putin enligt TASS.

    Den ryske ledaren betonade att Moskva uppskattar Kinas, Indiens och andra strategiska partners ansträngningar och förslag som syftar till att underlätta en lösning på den ukrainska krisen.

    ”Jag hoppas att de överenskommelser som nåddes vid det senaste rysk-amerikanska toppmötet i Alaska också rör sig i denna riktning och banar väg för fred i Ukraina”, tillade presidenten.

    SCO-toppmötet äger rum i Tianjin, Kina, från 31 augusti till 1 september. Det deltar av statschefer från mer än 20 stater, inklusive Rysslands president Vladimir Putin, och representanter från 10 internationella organisationer.

    Vid SCO-toppmötet i Kina fick Rysslands president Putin ett ceremoniellt välkomnande med ett framförande av den berömda ryska folksången ”Kalinka-Malinka”.

    Chefen för den ryska direktinvesteringsfonden (RDIF), Kirill Dmitriev, publicerade ett protokollfoto på länderna som deltar i Shanghai Cooperation Organization-toppmötet på sin Telegram-kanal med en ironisk bildtext – ”Ryssland isolerat”.

    Tianjindeklarationen, som antogs efter toppmötet i Shanghais samarbetsorganisation, blev det viktigaste slutdokumentet från mötet, som pågick från 31 augusti till 1 september.

    Enligt Kremls medarbetare Jurij Usjakov återspeglar deklarationen ”konsoliderade strategier för angelägna regionala och internationella frågor, inklusive inom den ekonomiska sfären, och beskriver organisationens mål inom vart och ett av dess verksamhetsområden”. Deklarationen pekar också ut det akuta hotet om gränsöverskridande terrorism.

    källor: Nyhetsbanken

  11. Kinas president Xi Jinping, tillsammans med Rysslands president Vladimir Putin, Indiens premiärminister Narendra Modi och ledare från hela Eurasien, använde plattformen för att slå tillbaka mot västerländsk dominans, främja multipolaritet och staka ut en långsiktig kurs för blockets framtid. Mötet avslutades med antagandet av Tianjindeklarationen och en omfattande utvecklingsstrategi för 2035, vilket signalerar SCO:s ambition att omvandla sig från en regional gruppering till en hörnsten i den globala styrningen.

    I sitt öppnande av toppmötet uppmanade Xi medlemsstaterna att förkasta ”hegemonism” och ”maktpolitik”, med tydliga hänvisningar till USA och dess allierade. Han betonade att SCO:s uppdrag bör vara att försvara internationell rätt, upprätthålla multilateralism och säkerställa lika deltagande av alla stater, oavsett deras storlek eller militära styrka. Den kinesiske ledaren presenterade också ett nytt initiativ för global styrning, som kompletterar hans tidigare förslag om global utveckling, säkerhet och civilisation. Xi framställde detta som en del av Kinas bredare vision att skapa ett ”rättvisare och mer rättvist system för global styrning”, ett som främjar en gemensam framtid för mänskligheten snarare än att vidmakthålla ensidig dominans.

    Xis budskap gick starkt hem hos de församlade ledarna, särskilt Rysslands Vladimir Putin, som länge har försökt samla stöd för en multipolär internationell ordning. Genom att framställa SCO som en alternativ modell till västdominerade strukturer som Nato eller G7, signalerade Xi Pekings avsikt att använda blocket som en plattform för att projicera globalt inflytande långt bortom Asien.

    Putin, som förde omfattande samtal med både Xi och Modi under toppmötet, upprepade uppmaningen till multipolaritet. Den ryske presidenten betonade behovet av ”öppen och jämlik dialog” och pekade på det växande antalet stater som söker närmare band med SCO. Han hyllade toppmötet som det största i organisationens historia, med mer än 20 utländska ledare och representanter från internationella organisationer som deltog.

    I sitt tal till SCO+-mötet uppmanade Putin till att traditionella kulturella och andliga värden ska återinföras i den globala agendan. Han bjöd in deltagare till Moskvas Intervision Song Contest senare i september och presenterade den som en motvikt till Eurovision, som Ryssland har varit uteslutet från sedan 2022. För Putin är kultur och politik sammanflätade; Att stärka gemensamma värderingar är en del av att bygga solidaritet mot vad han och hans allierade beskriver som västerländsk kulturell dominans.

    Den ryske presidenten betonade också det praktiska samarbetet. Vid sidan av toppmötet träffade han Vietnams premiärminister Pham Minh Chinh för att utöka de ekonomiska och säkerhetsmässiga banden, och med Turkiets president Recep Tayyip Erdogan för att bekräfta deras ”verkligt strategiska” energipartnerskap. Putin lyfte fram Rysslands fortsatta roll som en av de främsta gasleverantörerna till Turkiet och Rosatoms framsteg med att bygga kärnkraftverket Akkuyu. Han berömde också Ankara för att ha underlättat tre omgångar av direkta samtal mellan Ryssland och Ukraina sedan maj, och betonade att Turkiet fortfarande är en ”beprövad” partner i sökandet efter en politisk lösning på konflikten.

    Narendra Modis närvaro i Tianjin belyste Indiens delikata balansgång. Även om New Delhi har nära band med Washington har man inte övergett sina långvariga relationer med Moskva och Peking. Modi tillbringade cirka 45 minuter i direkta samtal med Putin i den ryska presidentens Aurus-limousin, en symbolisk gest som understryker personlig diplomati. Bloomberg noterade att Modis engagemang signalerar Indiens vilja att stärka banden med Ryssland och Kina trots USA:s påtryckningar att distansera sig från båda.

    För Indien utgör SCO ett forum för att skydda sitt strategiska oberoende samtidigt som man främjar sina egna regionala intressen. Genom att samarbeta med både Moskva och Peking säkerställer Modi att Indien förblir centralt i utformningen av Eurasiens politiska och ekonomiska framtid.

    Toppmötet avslutades med Tianjindeklarationen, ett omfattande dokument som tar upp politiska, ekonomiska och säkerhetsmässiga frågor. Ledarna enades om att inrätta en SCO-utvecklingsbank som syftar till att stärka motståndskraften mot externa finansiella påtryckningar och sanktioner. Banken förväntas fungera som en motvikt till västdominerade institutioner som IMF och Världsbanken, och erbjuda medlemsstaterna större självständighet när det gäller att finansiera utvecklingsprojekt.

    I strategin för 2035 fastställs långsiktiga mål inom flera sektorer, från ekonomisk integration till humanitärt samarbete. I ett slående drag fördömde SCO kollektivt vad de beskrev som ”folkmord” i Gaza och positionerade sig som en moralisk motvikt till västerländska narrativ om Mellanöstern. Ledarna efterlyste också förnyade ansträngningar för att stabilisera Afghanistan och underströk blockets fokus på säkerhet.

    Xi använde toppmötet för att utvidga Kinas teknologiska initiativ till SCO-partners. Han bjöd in medlemsstaterna att delta i Pekings projekt för att bygga en internationell månforskningsstation och uppmuntrade till en bredare användning av satellitnavigeringssystemet BeiDou som ett alternativ till det USA-kontrollerade GPS. Dessa förslag förstärkte Kinas ambition att forma den globala teknologiska ordningen, samtidigt som de erbjöd SCO:s medlemmar påtagliga fördelar med ett fördjupat samarbete med Peking.

    Toppmötet fick stor uppmärksamhet över hela världen. Reuters lyfte fram den gemensamma vision som delas av Xi och Putin för att omstrukturera den globala ordningen. Financial Times beskrev evenemanget som ett ”modellsättande” som visar Kinas ambition att omforma det internationella styret. Associated Press fokuserade på inrättandet av SCO Development Bank, medan Bloomberg betonade Modis trots mot USA:s inflytande genom att engagera sig närmare med Ryssland och Kina.

    En sådan bevakning återspeglar ett växande erkännande av SCO:s roll som mer än ett regionalt block. Med medlemmar som står för nästan hälften av världens befolkning och betydande delar av de globala energiresurserna, ses organisationen alltmer som en plattform som kan forma internationell politik.

    Toppmötet i Tianjin har stärkt SCO:s image som en framväxande pelare för multipolaritet. Genom att anta långsiktiga strategier, starta en utvecklingsbank och enas bakom krav på kulturellt, ekonomiskt och politiskt oberoende från västerländsk dominans, positionerar sig blocket som en motvikt till den USA-ledda ordningen.

    Putin kommer att fortsätta sin diplomatiska framstöt med ett besök i Peking den 2 september, där han och Xi kommer att diskutera handel, säkerhet, Ukraina och relationer med Washington. Dagen därpå kommer han att delta i högtidlighållandet av 80-årsdagen av Japans kapitulation i andra världskriget, vilket ytterligare kopplar den nuvarande geopolitiska kampen till historiska berättelser om motstånd mot utländsk dominans.
    För Xi, Putin och Modi var Tianjin mer än bara ännu ett toppmöte. Det var en avsiktsförklaring: världen rör sig mot multipolaritet, och SCO har för avsikt att vara i hjärtat av det.
    Följ Blitz på Google News Channel

    Källa: xi-and-putin-lead-sco-summit-pushing-multipolar-world-order-against-hegemony/

    https://weeklyblitz.net/2025/09/02/xi-and-putin-lead-sco-summit-pushing-multipolar-world-order-against-hegemony/

    • Menar du att det är tack vare honom som diktatorerna Magdalena Andersson och Ulf Kristersson lyckats med inkörsporten till belägringen av Sverige?

KOMMENTERA

Please enter your comment!
Please enter your name here