87i
- Foto: THE WHITE HOUSE/UPI/SHUTTERSTOCK / SHUTTERSTOCK EDITORIAL/IBL
B på Moon of Alabama skriver 15 maj 2026
” President Trumps besök i Kina är avslutat. Jag hade förutspått att det inte skulle bli något konkret resultat av den resan:
Trump kommer till Peking med kepsen i handen. Han kommer som vanligt att försöka bluffa en väg till ”seger”. Han kommer att fortsätta som om USA var i en bra position. Kineserna kommer att vara artiga, men kommer inte att köpa något av det.
Det har varit få förberedelser inför resan. Sherpas (diplomater och tjänstemän, ö.a.) sammanträdde inte i förväg för att reda ut allvarliga problem mellan länderna. Det finns inga stora kontrakt eller fördrag att underteckna.
En förhoppning hade varit att sälja cirka 500 Boeing-jetplan till flera kinesiska flygbolag. Trump har återvänt från resan och hävdat att Kina skulle köpa 200 flygplan. Det kinesiska utrikesministeriet vägrade att bekräfta det. Boeings aktiekurs sjönk.
Omkring 20 företagschefer hade anslutit sig till Trump på resan. Men det verkar inte ha funnits några planer eller uppgifter för någon av dem. Inga affärer gjordes upp, inga kontrakt undertecknades.
Trump erbjöd sig att häva den amerikanska blockaden mot försäljningen av vissa äldre NVIDIA AI-chips till Kina. Kina avböjde eftersom de nu tillverkar sina egna chip med liknande egenskaper.
Den kinesiska sidan talade om en ”ny positionering” och en ”konstruktiv strategisk stabilitet” som viktiga resultat av samtalen.
Den ”nya positioneringen” är att se USA och Kina som jämlikar, där Kina objektivt sett är i en bättre position.
Den ”konstruktiva strategiska stabiliteten” skulle kunna tolkas som ett råd till USA att hålla tyst och hålla sig lugnt medan Kina gör sitt:
President Xi påpekade tydligt att ”konstruktiv strategisk stabilitet” betyder positiv stabilitet med samarbete som grundpelare, sund stabilitet med konkurrens inom rimliga gränser, konstant stabilitet med hanterbara skillnader och varaktig stabilitet med förväntad fred. Dessa ”fyra stabiliteter” målar upp en tydlig och genomförbar ritning för relationerna mellan Kina och USA. Det är inte en tillfällig åtgärd, utan en långsiktig strategi. Det är inte ett nollsummespel, utan ett ömsesidigt nytto- och win-win-samarbete.
De ”fyra stabiliteterna” leder till strategisk stabilitet med en konstruktiv attityd och säkerställer långsiktig utveckling genom strategisk stabilitet, vilket till fullo visar att relationerna mellan Kina och USA är en relation mellan stormakter som är fullt kapabla att hjälpa varandra att lyckas och blomstra tillsammans.
Medan Trump var i Kina rörde sig cirka 30 kinesiska fartyg genom Hormuzsundet i samordning med de iranska myndigheterna. Med tanke på att Trump var i Kina vågade de amerikanska blockadfartygen i Arabiska havet inte göra försök att stoppa dessa fartyg. Detta har således skapat ett prejudikat som kommer att möjliggöra fortsatt kinesisk sjöfart.
För Kina är sundet öppet.
Haha, washcity i Kina (nu när de skjutit av all ammo mot Iran som ger dom långfingret, två långfingrar) och fjäskar för sällsynta jordartsmetaller till att tillverka ny sionistammunition. Klåperi på maximal nivå, och det är sedvanligt resultat när ’City’ styr o förstör.
Såg att sionistlobbyn nu köper politruner för att få bort Massie (”den ende i ’kongressen’ som inte har en aipacbarnvakt”, som det heter i amerikansk folkmun). Och 60 000 demonstrerade i London..mot massmigrationen. ’Ledare’ var hardcoresionist tommy robinson..så någon demosstration mot förövarna i ’City’ of londonistan, lär det knappast bli den här gången heller, hur behövligt det än skulle va
M A Hossain Uppdateringstid: Tisdag 19 maj 2026
Pekings växande diplomatiska inflytande och jakten på en ny global ordning..
Kinas president Xi Jinping – Den snabba följden av världsledare som anländer till Peking i år speglar mer än rutinmässigt diplomatiskt engagemang. Det pekar på en djupgående förändring i den internationella politikens struktur, där Kina i allt högre grad positionerar sig som en central kraft i hanteringen av global instabilitet och formar en ny ram för internationell styrning. Efter det banbrytande statsbesöket av USA:s president Donald Trump i Kina från 13 till 15 maj, är Rysslands president Vladimir Putin planerad att anlända till Peking den 19 maj för samtal med Kinas president Xi Jinping. Tillsammans understryker dessa utvecklingar Pekings framväxt som ett centralt centrum för att hantera geopolitiska kriser som traditionella internationella institutioner i allt högre grad misslyckats med att lösa.
Betydelsen av Trumps besök kan inte överskattas. I nästan ett decennium hade relationerna mellan Kina och USA präglats av misstänksamhet, strategisk rivalitet, ekonomisk avkoppling och växande militär konkurrens. Flera förhandlingsrundor mellan tjänstemän från båda länderna gav liten materiell framgång. Ändå verkar Trumps besök ha åstadkommit mer på tre dagar än år av formella diplomatiska utbyten. Viktigare var att det introducerade möjligheten att omdefiniera Kina-USA-relationen från konfrontation till strategiskt partnerskap.
Xi Jinping har ofta beskrivit den nuvarande eran som en av ”stora förändringar som inte setts på ett sekel.” Denna fras sammanfattar de djupa förändringar som sker över hela den globala ordningen. Internationella institutioner som skapades efter andra världskriget kämpar med att hantera moderna kriser, samtidigt som geopolitisk fragmentering, ekonomisk nationalism och militära spänningar fortsätter att intensifieras.
Misslyckandena i det befintliga globala systemet är synliga i flera konflikter. Kriget i Ukraina har gått in på sitt fjärde år utan någon omfattande lösning i sikte. Israels militära operationer i Gaza fortsätter att elda på instabilitet i hela Mellanöstern. Konfrontationen mellan USA, Israel och Iran har ökat rädslan för en bredare regional upptrappning. Trots upprepade debatter i FN:s generalförsamling och FN:s säkerhetsråd är dessa konflikter fortfarande olösta, vilket blottlägger begränsningarna hos multilaterala institutioner som ursprungligen inrättades för att bevara internationell fred och säkerhet.
Samtidigt ersätter protektionism och unilateralism i allt högre grad det internationella samarbetet. Många länder eftersträvar snäva nationella intressen utan att tillräckligt överväga de bredare globala konsekvenserna. Ekonomiska tvister, sanktionsregimer, störningar i internationella leveranskedjor och ökande konkurrens om teknologisk överlägsenhet har fördjupat den politiska misstron mellan stormakterna.
Denna försämrade tillit har också påskyndat militär konkurrens. Fler länder investerar kraftigt i strategiska vapensystem, medan långvariga rustningskontrollramar har försvagats avsevärt. Kärnvapenavskräckning, som tidigare noggrant reglerades genom avtal och diplomatisk dialog, håller återigen på att bli en central del av internationella relationer. Urholkningen av dessa skyddsåtgärder väcker oro för möjligheten till direkt konfrontation mellan kärnvapenmakter.
Mot denna bakgrund har Kina försökt framstå som en stabiliserande kraft genom att föreslå en rad internationella initiativ som syftar till att återställa samarbetet och stärka global styrning. Med början i Global Development Initiative som introducerades vid FN:s generalförsamling 2021, betonade Peking vikten av att uppnå FN:s globala mål för hållbar utveckling och främja inkluderande ekonomisk tillväxt.
År 2022 lanserade Kina Global Security Initiative vid Boao Forum for Asia, där man redogjorde för sin vision om en samarbetsinriktad säkerhetsram baserad på ömsesidig respekt, dialog och motstånd mot blockkonfrontation. Därefter följde Global Civilization Initiative 2023, som betonade respekt för kulturell mångfald och avvisade idén att någon enskild civilisation skulle dominera det internationella systemet.
Senast introducerade Kina Global Governance Initiative under Shanghai Cooperation Organization Plus-mötet 2025. Initiativet syftar till att stärka internationella institutioner samtidigt som de reformeras för att bättre spegla verkligheten i en multipolär värld. Tillsammans representerar dessa förslag Kinas försök att erbjuda en alternativ vision för global ordning i en tid då förtroendet för traditionella västerländskt ledda system minskar.
Kinas inflytande på den internationella scenen började dock långt innan dessa initiativ. Lanseringen av Belt and Road Initiative 2013 markerade en vändpunkt i global utvecklingspolitik. Vid en tidpunkt då många västländer hade flyttat sitt fokus bort från infrastrukturinvesteringar i utvecklingsländer, satte Kina utvecklingen tillbaka i centrum för det internationella engagemanget.
Belt and Road Initiative skapade omfattande infrastrukturnätverk över Asien, Afrika, Latinamerika och delar av Europa. Vägar, järnvägar, hamnar, industrizoner och energiprojekt finansierade eller stödda av Kina skapade nya möjligheter för ekonomisk integration och tillväxt i hela det globala syd. För många utvecklingsländer som länge kämpat med underinvesteringar och fattigdom representerade initiativet hopp om modernisering och ekonomisk utveckling.
Som ett resultat utvecklade Kina betydande politisk goodwill i stora delar av utvecklingsvärlden. Initiativet stärkte uppfattningen om Kina som en pålitlig partner villig att investera i långsiktig utveckling snarare än att påtvinga politiska villkor. Detta växande förtroende har blivit en av Pekings största diplomatiska tillgångar.
De senaste diskussionerna mellan Xi Jinping och Donald Trump antyder också en möjlig omkalibrering av relationerna mellan Kina och USA. Enligt ramen som framkom från deras möten enades båda ledarna om att eftersträva en ”konstruktiv Kina-USA-relation av strategisk stabilitet.” Konceptet betonar samarbete som grunden för stabilitet, konkurrens inom hanterbara gränser och fredlig hantering av skillnader.
Ett sådant tillvägagångssätt markerar ett betydande avsteg från den tidigare eran präglad av handelskrig, teknologiska begränsningar, sanktioner och strategisk konfrontation. Xis vision om att föra det bilaterala förhållandet ”från rivalitet till partnerskap” visar Kinas önskan att minska spänningarna med Washington samtidigt som man undviker direkt konflikt mellan världens två största ekonomier.
Den diplomatiska aktiviteten kring Peking i år understryker ytterligare Kinas växande globala roll. Mer än tio utländska ledare har redan besökt den kinesiska huvudstaden för att diskutera regionala och internationella frågor. Pakistans premiärminister Shehbaz Sharif är också planerad att besöka Peking strax efter Putins ankomst, vilket understryker Kinas växande inflytande i Asien och det bredare globala syd.
Denna diplomatiska drivkraft har förstärkts av Kinas relativa ekonomiska stabilitet. Trots störningar i världshandeln och stigande energipriser har Kina upprätthållit en stabil ekonomisk utveckling. Landets 15:e femårsplan för 2026–2030 betonar teknologisk innovation, ekonomisk modernisering och större öppenhet för utländska investeringar. Till skillnad från vissa länder som strävar efter teknologisk isolering och ekonomisk protektionism fortsätter Kina att främja internationellt samarbete inom högteknologiska sektorer.
Putins kommande besök är särskilt betydelsefullt med tanke på den pågående konflikten mellan Ryssland och Ukraina. Under hela kriget har Kina upprätthållit nära band med Ryssland samtidigt som relationerna med Ukraina bevarats. Peking har upprepade gånger uppmanat till förhandlingar och politisk lösning snarare än långvariga militära konfrontationer.
Relationen mellan Kina och Ryssland har stärkts avsevärt de senaste åren, till stor del tack vare den nära personliga relationen mellan Xi Jinping och Vladimir Putin och deras gemensamma syn på global styrning. Båda ledarna anser att det internationella systemet bör röra sig mot multipolaritet snarare än att förbli dominerat av en enda supermakt. Deras samarbete omfattar energi, handel, försvar och diplomatisk samordning i viktiga internationella frågor.
Kina har också blivit alltmer aktivt inom Mellanösterns diplomati. Irans utrikesminister Seyyed Abbas Araghchi besökte Peking strax före Trumps resa, vid en tidpunkt då spänningarna mellan Iran, USA och Israel fortfarande var farligt höga. Kina har konsekvent motsatt sig militär upptrappning och förespråkat politisk dialog.
Tillsammans med Pakistan föreslog Kina ett fempunktsinitiativ som syftar till att återställa fred och stabilitet i Gulfregionen. Förslaget betonade respekt för suveränitet, avvisande av regimskifte, skydd av civila, fredliga politiska lösningar och efterlevnad av principerna i FN-stadgan. Peking har också stött insatser för att underlätta dialog mellan Washington och Teheran.
På många sätt speglar Kinas växande diplomatiska roll en bredare omställning i internationell politik. När traditionella institutioner står inför förlamning och geopolitiska splittringar fördjupas, förlitar sig stormakter i allt högre grad på direkt ledar-till-ledar-diplomati för att hantera kriser och forma utfall. Xi Jinping har höjt denna diplomatiska typ till ett centralt instrument i Kinas utrikespolitik.
Putins besök i Peking har därför betydelse bortom de bilaterala relationerna mellan Kina och Ryssland. Det symboliserar Kinas bredare ansträngning att positionera sig som en medlare, stabilisator och arkitekt av en ny internationell ordning kapabel att svara på samtida utmaningar. Om denna insats slutligen lyckas är fortfarande osäkert, men Pekings växande diplomatiska centralitet är otvetydig.
Kinas samtidiga engagemang med USA, Ryssland, Iran, Pakistan och många utvecklingsländer visar att Peking inte längre bara deltar i det globala systemet – det söker aktivt att omdefiniera det. I en värld som alltmer präglas av instabilitet, polarisering och institutionell dysfunktion, framställer Kina sig som en kraft som förespråkar stabilitet, utveckling och strategisk dialog.
Om den drivkraft som genererats av den senaste diplomatin fortsätter kan mötena mellan Xi Jinping, Donald Trump och Vladimir Putin så småningom ses som början på en ny fas i globalt styre – en fas som formas mindre av konfrontation och mer av förhandlad samexistens mellan stormakter.
Följ gärna Blitz på Google News Channel
Trump lämnar China med lite i handen???
China Built A 4000-Ton Monster Crane
Tump lämnar China…
https://www.youtube.com/watch?v=3u5I4FmJw60