NATOs militära utgifter på 5 % av BNP är en 100 % oförsvarbar och idiotisk idé

Detta är en översättning av en artikel 26 juni av Jan Öberg på

Transnational Foundation Översättning av Rolf Nilsson.

NATOs militära utgifter på 5 % av BNP är en 100 % oförsvarbar och idiotisk idé.

Värre nu efter NATO:s toppmöte i Haag, juni 2025. Situationen är så bortom all rim och reson att miljontals skattebetalare borde vägra att betala och överbelasta NATO/EU:s rättssystem när NATO rör sig mot noll säkerhet med detta.

Patologiskt grupptänkande mot en krigsekonomi.

Detta är en återpublicering av min kritiska analys från januari 2025 nedan. Den har blivit ännu mer relevant med NATO:s toppmöte i Haag, 24-25 juni, under vilken denna absurda åtgärd ökades till 5 % av BNP för att uppnås inom de kommande 5-10 åren. För ett land som Danmark kommer detta att uppgå till uppskattningsvis 10 % av statens budget! (liksom för Sverige, ö.a.)

Detta kommer utöver vad IISS (International Institute for Strategic Studies, se här, ö.a.) meddelade här: ”De europeiska försvarsutgifterna ökade med 11,7 % i reala termer och nådde 457 miljarder USD, där 2024 var det tionde året i rad med tillväxt.”

Samma källa uppskattar Rysslands militära utgifter för 2024 till 146 miljarder USD (eller 462 om man beräknar det med köpkraftsparitet (PPP).

För närvarande har ingen av dessa NATO/EU-ledare en aning om hur de ska finansiera det förutom genom att ta lån (som ska betalas tillbaka av framtida generationer) och minska utgifterna för ett brett spektrum av civila ändamål, såsom hälsa, utbildning och kultur.

Det kommer att innebära en ytterligare minskad förmåga att konkurrera globalt när det gäller forskning, innovation och global problemlösning – såsom klimat och fattigdom. Det kommer, kort sagt, att ge de 88 % som bor utanför väst en stor skjuts och sänka väst ännu snabbare.

Natos ledare kommer därmed att ge oss allt utom säkerhet, fred och samarbete. Deras ”beslut” kommer, oavsett om de är medvetna (cynism) eller inte (okunskap), bara att orsaka elände och öka risken för krig i Europa, om inte bortom.

Detta innebär mer än en fördubbling av redan mycket höga militära utgifter. Procentpolitiken befriar NATO-medlemmarna och deras regeringar från att göra någon allvarlig, intellektuellt anständig hotanalys (se nedan hur det bör göras). Det räcker i dessa mörka tider att bara hänvisa till Ryssland som ett hot.

De vet också att det inte finns en enda journalist i närheten som skulle ställa frågor om den där alltför förenklande, politiskt-patologiska Rysslandshatande referensen. De utvalda mainstream-medierna är alla militarism-främjare; man hör aldrig en NATO-kritisk fråga på NATO:s generalsekreterares presskonferenser.

De enkla fakta som ingen pratar om

Angående NATO och Rysslands militära kapacitet, se detta. NATO leder stort på varje indikator. När det gäller militära utgifter är Rysslands 146 miljarder USD (eller 462 om du vill ha den största möjliga siffran, se ovan), medan NATO:s totala utgifter är 1 470 miljarder USD. (Nato består av 32 länder, vilket står för cirka 60 % av världens 190 länders militära utgifter.)

Detta ger ett Ryssland/NATO-förhållande på 1:10 i dagens läge! (räknat på BNP, annars 1:3, ö.a.)

Men det räcker inte. De vapenfixerade NATO/EU-ledarna vill ha en ökning från 2 till 5 % av BNP – eller, låt oss säga, en fördubbling under det kommande decenniet. Även om varken NATO eller jag vet hur Rysslands militära utgifter kommer att utvecklas under det decenniet – de gör seriösa kvalitativa hotanalyser och använder inte BNP-procentsatser – syftar NATO:s beslut om 5 % till att göra NATO:s militära utgifter 20 gånger högre än Rysslands.

Om NATO/EU behöver 10–20 gånger mer pengar än Ryssland för att kunna bekämpa Ryssland, bevittnar vi världens uslaste ekonomi i aktion: 10–20 gånger pengarna för samma pang!

Låt mig i förbigående tillägga att naturligtvis många andra faktorer också avgör säkerhet, styrka och vem som skulle vinna i ett krig. Men mot bakgrund av vad jag just har kommunicerat till er vågar jag kalla denna 5 %-åtgärd absurd, irrationell och pervers, till och med patologisk som politik.

Natos glamour som döljer intellektuell tomhet

Se det som teater. De anländer i Limousiner med hög säkerhet för sig själva. De klär sig elegant och är gäster hos kungaparet. De flyger bara in, till en kostnad av miljarder, för att bli fint placerade vid fototillfället.

Alla beslut har fattats innan de möts, de spelar alla sina roller och säger i stort sett samma banaliteter.

De är skådespelare på militarismens scen, stora leenden, kramar och skämt – de är en så mysig familj, en framgångssaga som aldrig tidigare berättats i mänsklighetens historia.

Medier som inte vet någonting om substans, fokuserar på vissa ord eller detaljer – som hur Trump kallas ”pappa” av den charmige generalsekreteraren Rutte. Till och med presskonferenserna är en föreställning.

Uttalandet som kommer från toppmötet är så kort och icke-argumentativt att det inte är värt papperet du läser det på.

Det är bröd och cirkus för folket. Alla dessa kejsare är nakna, och deras tal är outhärdligt förutsägbart och banalt.

Deras ”säkerhet” betyder noll säkerhet för dig och mig. Men du ska inte se det. Detta är Teatern för Absurditet och krig.

Icke-våldsam olydnad från skattebetalarna

Tänk dig att hundratals miljoner medborgare i NATO- och EU-länder bestämmer sig för att inte betala den procentandel av sina skattepengar som går till militären och till denna militarism. Som ärliga och anständiga människor skulle de istället betala den procentandelen till en gemensam nationell fond för omvändelse till fred.

Den dagen deras regering började ta säkerhet och fred – och inte militarism – på allvar, skulle de ackumulerade medlen kunna frigöras för att främja en alternativ politik.

Nu måste detta göras av miljoner och inte en handfull. Om det bara vore en handfull skulle rättssystemen kunna behandla denna icke-våldsamma skattelättnad och tvinga människor att betala. Men om detta gjordes i miljontalsklassen skulle rättssystemen inte ha någon chans att behandla alla. Tänk på det!

När allt kommer omkring är vi nu tvungna att betala ännu mer för att få ännu mindre säkerhet – av den enkla anledningen att vapen inte har lett till fred – det är snarare en drog för emotionalister – och fler vapen kommer bara att leda världen mot ökade krigsrisker, minskad mänsklig säkerhet och – alltmer sannolikt – en snabbt ökande risk för krig.

Militarism kan inte frodas utan lydiga, accepterande – och betalande – medborgare. Om vi ​​använder vår mjuka makt, som Gandhi och Martin Luther King Jr. alltid förespråkade, kan vi stoppa denna militaristiska galenskap.

Tiden är knapp! Sprid idén!

Nu, det ursprungliga argumentet från januari 2025:

Politiker, forskare och media främjar obetänksamt detta nonsens, nu senast president Trump i Davos. Västerländskt rationellt tänkande är ute; marknadstänkande, hysteri och känslosamhet är inne.

Med intellektuell och moralisk nedrustning har västvärlden blivit sin egen värsta fiende. Det är farligt. Det är självdestruktivt.

I åratal har NATO:s kapacitetsmål varit att alla dess medlemmar ska spendera 2 % av sin BNP på militären. För många skulle detta vara ett tak, men enligt den tidigare generalsekreteraren Jens Stoltenberg var det från och med Madridtoppmötet 2022 golvet.

Detta mål är en lysande indikator på den skrämmande låga intellektuella nivå som alliansen och västvärlden i allmänhet opererar på idag – intellektuell och moralisk nedrustning i kombination med militaristisk upprustning.

Varför?

En försvarsbudget ska bestämmas genom en seriös, flerdimensionell och framtidsinriktad analys baserad på en serie mer eller mindre sannolika scenarier: Vilka utmaningar står vi inför under de kommande x åren?

Därefter följer en matchning av sannolikhet och kapacitet: Hot som är för stora för ett lands förmåga att göra något åt ​​– som att bli träffad av kärnvapen – eller hot som är för osannolika separeras och läggs ner. Detsamma gäller hot/utmaningar som är för små att oroa sig för.

Sedan lämnas hotanalysen med trovärdiga, sannolika framtida hot inom ett resursspektrum som landet i fråga kan göra något åt. Den baseras på en så detaljerad analys att en regering presenterar sin hotanalys och försöker fördela, eller omfördela, sina resurser för att uppnå optimal säkerhet med tanke på dess resurser.

Så här gjordes det fram till slutet av det första kalla kriget. Man kunde hålla med eller inte hålla med om olika regeringars hotanalyser och prioriteringar, men de publicerades i studier på hundratals sidor, lades ut för offentlig debatt och sedan – så länge väst praktiserade demokrati – fattades beslut.

Men vad gör NATO-länderna idag?

De överger allt detta – intellektuellt krävande – analytiska arbete baserat på många typer av civil och militär expertis och avsätter helt enkelt X % av sin BNP oavsett vilka typer av hot det finns i den verkliga världen.

Otroligt nog knyter de sina militära utgifter till sin ekonomiska prestation: Om BNP ökar, växer militära utgifter proportionellt! Om BNP sjunker, kommer försvarsutgifterna också att göra det, oavsett den upplevda eller faktiska hotbilden.

Det är som att avsätta en viss procentandel av familjeinkomsten till sjukvårdskostnader oavsett om någon familjemedlem är sjuk eller inte.

Och absurt nog är det faktiskt en frikoppling av motståndare: Vi har mer att behöva konkurrera med Ryssland och Kina med, oavsett om de de facto beter sig som motståndare eller inte. I det långa loppet kommer det att sluta med att väst sjunker djupare och djupare in i en ekonomisk kris – och med en stadigt minskad ekonomisk prestation kommer det – enligt denna kontraproduktiva idé – att finnas mindre tillgängligt för militären och krigföringen.

Ju mer väst spenderar på militarism, desto mer kommer dess civila prestation och makt att minska, och desto mindre kommer det att finnas kvar för ”säkerhet”. Men våra kakistokratiska (kakistokrati innebär att de okunniga styr, ö.a.) militarister tänker inte ens så långt!

Natos ursprungliga Idé om Militära Utgifter som Andel av BNP är en återspegling av den västerländska vanföreställningen som tillämpas inom många andra områden, att när det finns ett problem avsätter vi medel för att lösa det och pumpar in dessa medel i ett system, oavsett om det systemet fungerar eller inte, fungerar optimalt – eller inte alls.

Med andra ord har pengar blivit måttet på problemlösningsförmåga och kvalitet; förändringar, reformer eller helt nytt tänkande och strukturreformer räknas inte ens med i beräkningen.

Förmågor uttrycks i kvantitativa termer. Och det är slutet på tänkande och sunt förnuft.

2%-målet var meningslöst från dag ett – Intellektuella dvärgar köpte det och använde det om och om igen under det senaste decenniet eller så.

Hot mot ett land rör sig inte upp och ner beroende på landets ekonomi. Sådant tänkande pekar på den intellektuella stagnationen inom ramen för en gammal organisation.

President Trump har just ökat det till 5%. När kommer det att vara 10% i denna otroligt improduktiva och parasitiska sektor som jag kallar Militär-Industri-Media-Akademiska Komplexet, MIMAC?

MIMAC är cancern som äter upp civil kreativitet, innovation och socioekonomisk utveckling och militariserar oss ihjäl – medan resten av världen susar fram och kör förbi väst.

Se till att ju högre procentsiffran blir, desto snabbare kommer NATO-ländernas civila ekonomi att sjunka ner i en ännu djupare kris – för ekonomins första lag är att man inte kan både äta kakan och ha den kvar.

Att ingen – förutom denna författare – har tagit upp detta med militära utgifter som % av BNP som intellektuellt struntprat – är i sig ett hot mot världssäkerheten. Där rationellt, intelligent tänkande försvinner, sipprar militarism och krig in.

Med Trump i Vita huset kommer västvärldens nedgång att gå ännu snabbare. Det är därför han vill ha ett större Amerika från Panama till den största möjliga delen av Skandinavien (med 47 amerikanska baser) och Arktis.

Det kan komma en dag då Europa anser det lämpligt att öppna sig för Ryssland, Kina och alla andra ”skurkar” – om de då vill ha något med Europa att göra. Jag menar, med vänner som Trump och hans större Amerika – kanske utanför NATO och 5 % av den ekonomiska rikedomen helt bortkastad – vem kommer att behöva peka på gamla fiender i framtiden?

*

Den här artikeln är en adapterad version av min betydligt längre bok ”The TFF Abolish NATO Catalogue. Abolish NATO or Convert It to Serve Peace. 30 Arguments and 100s of Inspirations” från 2022.

TFF • Transnational Foundation & Jan Oberg är en läsarbaserad publikation. För att få TFF PressInfo, nya inlägg och stödja vårt arbete, överväg att bli en gratis eller betald prenum