Du kan inte skilja fred från frihet eftersom ingen kan leva i fred, som inte har sin frihet.
Framtiden tillhör dem som förbereder sig för den idag”.
En FIRE-analys av västvärldens trovärdighetskris, moraliska kollaps och organiserade tankelöshet
Västvärlden påstår sig försvara demokrati, mänskliga rättigheter, folkrätt och internationell ordning.
Men det finns ett problem. Allt färre människor tror på det. Inte därför att principerna är dåliga.
Utan därför att principerna alltför ofta bara gäller andra.
När samma handling fördöms hos fienden men ursäktas, relativiseras eller förtigs när den begås av allierade, har moralen upphört att vara en kompass. Den har blivit ett vapen. En propagandaprodukt. Det är här västvärldens verkliga kris börjar. Inte i Moskva. Inte i Iran, Inte i Peking. Utan i spegeln.
DUBBELMORALENS MATEMATIK
Logiken är egentligen löjligt enkel. Om kärnvapen är så omoraliska att de hotar mänsklighetens framtid, borde alla kärnvapenstater avveckla sina arsenaler. Om kärnvapen däremot anses nödvändiga för nationell säkerhet, borde samma rätt gälla alla stater.
Men västvärldens officiella budskap är något helt annat: Våra kärnvapen skapar fred. Era kärnvapen hotar freden. Våra invasioner skapar stabilitet. Era invasioner är aggression.Våra sanktioner försvarar mänskliga rättigheter. Era sanktioner är ekonomisk krigföring. Våra bomber skyddar civila. Era bomber är krigsbrott. Detta är inte moral. Det är hyckleri i kubik.
Folkrätten har reducerats till ett tillhygge som används mot motståndare men läggs åt sidan när den stör de egna intressena. Ett krigsbrott hos fienden blir självförsvar hos den egna sidan. En ockupation blir säkerhetspolitik. Ett massdödande blir komplexitet. En svältblockad blir strategi. En visselblåsare blir statsfiende.
KÄRNVAPEN FÖR OSS – MEN INTE FÖR ER
Kärnvapenfrågan avslöjar dubbelmoralen i dess renaste form. Israel antas sedan länge besitta kärnvapen. Det betraktas som en geopolitisk självklarhet. Iran utsätts samtidigt för sanktioner, hot, övervakning och krav på fullständig insyn. Man behöver inte försvara den iranska regimen för att förstå den principiella frågan: Om regler ska vara legitima måste de vara ömsesidiga. Annars är de inte regler. De är privilegier.
Föreställ dig motsatsen. Att Iran hade kärnvapen och Israel saknade dem. Hur många västerländska ledarsidor skulle då argumentera för Irans rätt att behålla sitt kärnvapenmonopol utan fullständig internationell kontroll? Frågan besvarar sig själv. Och just därför undviks den.
DEN ORGANISERADE TANKELÖSHETEN
Hannah Arendt skrev: “Evil comes from failure to think.”
Många tolkar detta som ett individuellt problem. I själva verket har vår tid industrialiserat tankelösheten.
Mattias Desmet beskriver fenomenet som massformation. Historien känner igen mekanismen.
Korstågen. Häxprocesserna.McCarthyismen. Varje epok skapar sina egna demoniserade fiender.
Sina egna förbjudna frågor. Sina egna berättelser om gott och ont.
Joseph Goebbels förstod principen:
Upprepa ett budskap tillräckligt länge och människor börjar uppleva det som verklighet.
Tidigare CIA-chefen Mike Pompeo uttryckte samma cynism med ovanlig uppriktighet:
“We lied, we cheated, we stole.” När propaganda kombineras med rädsla blir självständigt tänkande farligt.
När självständigt tänkande blir farligt börjar demokratin dö.
VÄSTMEDIA – SILAR MYGG OCH SVÄLJER ELEFANTER
Den moderna dubbelmoralen hade varit omöjlig utan mediernas konformism.
Krig säljs med rätt språkbruk. Bombningar blir precision. Civilbefolkning blir kollateral skada.
Massdödande blir proportionalitet. Diplomati blir eftergift. Kritik blir illojalitet.
Visselblåsare som Assange, Snowden och Manning förvandlas från försvarare av offentlig insyn till offentliga syndabockar. Detta är inte klassisk censur. Det är värre. Det är flockdisciplin. Självcensur.Karriäranpassning.
Mark Twain beskrev problemet bättre än många moderna medieprofessorer: “When everyone thinks alike, no one thinks at all.” Och: “Dissent rescues democracy from a silent death behind closed doors.”
HYCKLERI – 2000-TALETS FARLIGASTE DÖDSSYND
Buddhismen talar om girighet, hat och okunnighet. Påve Gregorius den store talade om högmod.
Stefan Einhorn har pekat på girighet, främlingsfientlighet, översitteri och lögn. Men vår tid har producerat en ny dödssynd. Hyckleri. Dubbelmoral. Att kräva av andra det man vägrar kräva av sig själv. Att predika mänskliga rättigheter samtidigt som man stödjer brott mot dem. Att tala om demokrati samtidigt som man demoniserar avvikande röster. Att kalla propaganda information. Att kalla lydnad ansvar. Att kalla flockmentalitet för värdegrund.
NOAM CHOMSKYS OBEKVÄMA PRINCIP
Noam Chomsky har formulerat en moralisk princip som borde vara självklar men som i dag nästan är förbjuden:
Vårt främsta ansvar gäller de handlingar som utförs av de makter vi själva är allierade med, eftersom det är där vi faktiskt har möjlighet att påverka.Det är lätt att fördöma fiender. Det kräver ingen moralisk ryggrad.
Den verkliga moraliska prövningen är att granska sin egen sida. Att kräva att de man stöder lever upp till samma principer som man kräver av andra. De som står oss närmast bör vara de första att föregå med gott exempel.
Inte de sista.
FIRE – ATT SPRÄNGA BUBBLOR
FIRE står för Freethinking, Internationally Recognized Experts. Inte därför att dessa experter alltid har rätt.
Utan därför att demokratier dör när bara en berättelse tillåts existera.
FIRE handlar inte om att byta en propaganda mot en annan. Det handlar om att utsätta alla maktcentra för samma kritiska granskning.
Att tillämpa samma moraliska måttstock på vänner som på fiender. Att våga säga de ord som blivit farliga:
“Jag kan ha fel.” Som den buddhistiske munken Natthiko uttrycker det.
Den meningen är kanske den viktigaste försäkringen mot både fanatism och massformation.
DEN AVGÖRANDE FRÅGAN
Den viktigaste frågan i vår tid är inte vem som äger flest kärnvapen.Inte vem som vinner nästa krig.
Inte ens vem som kontrollerar nästa nyhetscykel.
Den avgörande frågan är enklare: Ska samma regler gälla alla? Eller ska makt avgöra vad som är rätt? Om svaret är ömsesidighet finns fortfarande hopp.
Om svaret är dubbelmoral väntar något betydligt farligare. Inte bara fler krig. Inte bara fler lögner.
Utan en civilisation som gradvis förlorar sin moraliska trovärdighet.
Civilisationer dör sällan av kritik. De dör av självbedrägeri. Av högmod. Av organiserad tankelöshet. Av hyckleri.
Albert Einstein varnade: “The world is a dangerous place, not because of those who do evil, but because of those who look on and do nothing.”
Och Mohammad Mossadegh påminde oss: “If I sit silently, I have sinned.”
Frågan är därför inte bara vad vi tycker om kärnvapen, krig eller folkrätt. Frågan är om vi fortfarande tror på principer.
Eller om vi har ersatt dem med makt. Det är skillnaden mellan ömsesidighet och dubbelmoral.
Mellan demokrati och propaganda. Mellan civilisation och moralisk kollaps.
Leif Elinder
Barnläkare (Sverige, Australien, Nya Zeeland)
Samhällsdebattör
Noam Chomsky..hmm, och varför har han då deltagit i epsteinflygningarna men inte medgett.., varför har han sagt att det är ointressant att utreda vem som verkligen stor bakom 11/9 och Jfk mordet..samtidigt som han pratar om dubbelmoral, hyckleri o falskhet. Jag kallar det, falskhet
Epsteins nära vän, Ehud Baraks likaså. Mer behövs inte för att fatta vad ”vänstergurun” Chomksy är för typ.
Noam Chomsky personifierar grindvakten
Borde han hetat Noam Lömsky
Din krönika/ditt inlägg sammanfattar mycket bra, det bifokala (eller enögda) beskrivandet av vår samtid, Leif E. Det (vi i väst) klandrar andra för, upplever jag mest som en omfattande projektion. Om vi ska åberopa de moraliska och regelbaserade principerna så måste de gälla för alla, eller så hamnar vi där vi nu – eller mycket snart- är, där den starke kan göra vad den vill. Hur det faller ut för vår del får vi, i bästa fall, se. Vi (i väst) kanske instinktivt oroas över att resten av världen ska göra mot oss, som vi har gjort mot dem i 400år. Vi kanske också löser det här med fördelningen av makt.
Citerar: ”Men vår tid har producerat en ny dödssynd. Hyckleri. Dubbelmoral. Att kräva av andra det man vägrar kräva av sig själv. Att predika mänskliga rättigheter samtidigt som man stödjer brott mot dem. Att tala om demokrati samtidigt som man demoniserar avvikande röster. Att kalla propaganda information. Att kalla lydnad ansvar. Att kalla flockmentalitet för värdegrund”
För tankarna till Almedal där den politiska eliten försöker/låtsas vara representanter för befolkningen.
Ingen nämner det viktigaste: direktdemokrati, för ingen av dessa har något intresse att tjäna folket.
Endast upprepade metoder: en slags värdelös reklam som höjda pensioner – höjda barnbidrag.
Inte ett ord om det mest avgörande om befolkningens säkerhet som genom de styrandes avtal inviterar krigsstinna aktörer som med nöje skulle skövla upp landet.
Bra skrivet.
Ja, låtsaspolitikerna avslöjade sig i Almedalen när en av dom yttrade; ”vi ska bygga ett starkt..Sverige”…”och nu är det dags att göra slut på Sverige”..levererat av ebba busch.
(Fria Tider igår)
Så, så lite intresse har de för Sverige att de inte ens skriver korrekt i promptertexten, samtidigt som de avslöjas med freudianska felsägningar om vad de egentligen har för avsikt med vårt Land. Att släcka ner Landet, och ersätta svenska flaggan med pridevimpeln
Enl busch ska det va ett strakt Sverige, inte starkt
Inte felstavat?
Inte från min sida, men på promptertexten busch läste innantill i och inte brydde sig eftersom det var ordinerad text hon skulle föra ut till sina fans..
Så det var ”strakt” och så skulle det ”göras slut på Sverige”..