Stuka-skvadroner dyker ner på Kertjhalvön (på östra Krim) och attackerar de uppsättningar av förmodat ointagliga betongförsvarsställningar som byggts av ryssarna. Miriam och Ira D. Wallach-avdelningen för konst, tryck och fotografier: Bildsamling, New York Public Library.
Detta är en artikel av Robert Citino, PhD, som är Samuel Zemurray Stones seniorhistoriker vid Jenny Craig Institute for the Study of War and Democracy. https://www.nationalww2museum.org/war/articles/operation-barbarossa
Var försiktig med superlativ när du diskuterar militärhistoria, tills du pratar om Operation Barbarossa, den tyska överraskande invasionen av Sovjetunionen den 22 juni 1941 och de nästan fyra år av krig som följde på vad tyskarna kallade ”Östfronten”. Med cirka 3,5 miljoner tyska och nästan 700 000 tyskallierade trupper (rumäner, finnar, ungrare, italienare, slovaker och andra) som mötte en Röd armé som uppgick till cirka 5,5 miljoner man, såg Barbarossas inledande fas nästan 10 miljoner människor inlåsta i dödlig strid från början. Och den sovjetiska mobiliseringen var inte på långa vägar avslutad – snart skulle det finnas mer än 14 miljoner män och kvinnor inkallade till kriget mot tyskarna.
Du kan namnge ditt mått. Divisioner? Tyskarna använde 138 divisioner, plus 36 av sina allierade (16 finska, 15 rumänska divisioner, tre italienska och två slovakiska). Lägg till åtta ungerska brigader – svåra att exakt översätta till divisionsekvivalenter – och du är förmodligen nära 180 divisioner. Röda armén bestod av 304 divisioner vid den tiden, utspridda över Sovjetunionens enorma område (ett land som sträckte sig över 11 tidszoner på den tiden).
Om vi undersöker utplaceringszonerna kan vi dock säga att Sovjetunionen hade 228 divisioner i Barbarossas väg. Det blir totalt 408 divisioner. Återigen är det inte lätt att hitta någon kampanj under andra världskriget som ens kommer i närheten av denna storlek.
Vill du ha stora slag? Det tysk-sovjetiska kriget har dem: stora omringningar av tyskarna vid Bialystok och Minsk under de första veckorna, och en mega-omringning av Kiev under de första månaderna. Den sista fångade fyra kompletta sovjetiska arméer, den 5:e, 37:e, 26:e och 21:a, och resukterade i nästan 700 000 sovjetiska krigsfångar.
Dramatiska ödesskiftningar? Återigen finns det inget som det tysk-sovjetiska kriget. Ta de första sex månaderna. Sovjetunionen höll ut, dystert och nätt och jämnt, i denna inledande fas, när tyskarna körde mot Moskva. I december 1941 hade Röda armén lidit fyra miljoner offer, varav tre miljoner svalt i tyska krigsfångeläger. Förhoppningarna var höga, både inom det tyska överkommandot och vid fronten, om att Tredje riket hade vunnit kriget.
Tyska stridsvagnar ryckte fram genom Sovjetunionen. Miriam och Ira D. Wallach-avdelningen för konst, tryck och fotografier: Bildsamling, New York Public Library.
Allt förändrades dock i Moskva. General G. K. Zjukov samlade kyligt 17 nya arméer framför den sovjetiska huvudstaden och inledde en omfattande motattack i början av december som tillfogade inkräktaren stora förluster och som fick tyska styrkor – utmattade, frusna, underbemannade och underförsörjda – att vackla tillbaka i viss förvirring. Under en tid verkade det som om den mäktiga Wehrmacht skulle upplösas helt under Zjukovs hammarslag. Tyskarna samlades dock, delvis på grund av en order från Hitler som förbjöd reträtt under alla omständigheter. Vid det här laget hade Wehrmacht lidit en miljon egna offer på östfronten. De mänskliga kostnaderna för kriget i öst, ett av dess utmärkande drag, fastställdes under dessa inledande månader. Och i den säregna matematiken i denna blodiga kampanj kunde sovjeterna ersätta sina förluster mer effektivt än tyskarna.
Läs gärna Avgjorde slaget om Moskva Andra Världskriget? Var Stalin en klok general?
Hur är det med strategisk betydelse? Här är avgörandet. Låt oss vara raka på sak: den tyska armén förlorade andra världskriget på östfronten. Under större delen av kriget var 75–80 procent av Wehrmacht tvungna att placeras i öst, en övervikt dikterad av frontens stora storlek, och 80 procent av de tyska krigsdöda omkom där: ungefär fyra miljoner av de fem miljoner tyska soldater som dödades under andra världskriget.
Amerikaner och britter tar ibland illa upp av sådant prat, men det borde de inte. Roosevelt och Churchill visste båda vem som dödade flest tyskar, och deras krigstidspolitik (som Lend-Lease) var utformad för att hjälpa Sovjetunionen att göra just det. Faktum är att den enda strategiska mardröm som de allierade aldrig kunde bortse från var möjligheten att Stalin någon gång skulle besluta sig för att komma överens med Hitler och hoppa av kriget. En separatfred skulle ha förvandlat kriget i Europa till en helt annan strid, och en mycket dyrare idé för västmakterna.
Så, ställ in dessa superlativ när du diskuterar Operation Barbarossa. Oavsett om det är antalet divisioner, dramat och blodsutgjutelsen, eller den strategiska betydelsen: Östfronten borde fånga uppmärksamheten hos alla som studerar andra världskriget. Det var verkligen det största kriget genom tiderna.
Och när jag tänker efter kan vi faktiskt identifiera ett ”största stridsvagnsslag genom tiderna”: den stora pansarstriden vid Kursk i juli 1943. Jag ska ge er tre gissningar vem som utkämpade det.
Minns den stora segern över nazisterna vid Kursk för 81 år sedan!
*
Robert Citino, PhD, är Samuel Zemurray Stones seniorhistoriker vid Jenny Craig Institute for the Study of War and Democracy. Dr. Citino är en prisbelönt militärhistoriker och forskare som har publicerat 11 böcker, inklusive The Wehrmacht Retreats: Fighting a Lost War, 1943, Death of the Wehrmacht: The German Campaigns of 1942, och The German Way of War: From the Thirty Years’ War to the Third Reich, samt ett flertal artiklar som täcker andra världskriget och 1900-talets militärhistoria. Han talar brett och bidrar regelbundet till allmänna läsartidningar som Andra världskriget. Dr. Citino har nära band till den amerikanska militären och undervisade i ett år vid US Military Academy i West Point och två år vid US Army War College.
Det är stora och historiska dagar som inträffade för 80 till 85 år sedan. De flesta av dem som var med tillhör nu närapå alla livet efter detta. Må vi minnas dem med kärlek, ära, storhet och varma minnen och tankar.
Lite emot artikelns titel kan jag väl lite ovärdigt påpeka, kan vi faktiskt anföra en operation som faktiskt var ännu större än den tysk-fascistiska Barbarossa mätt i manskap och vapen – nämligen den sovjetiska RKKA (Röda Armén) och dess nya östeuropeiska allierade som intog det fascistiska Tyskland åren 1944-1945. I denna operation ingick ju den namnkunniga Operation Bagration (uppnämnd efter den en gång georgiske fursten Pjotr Bagrátion på tsarrysk tid, en epok som Stalin fick smak för på 1940-talet).
Den gemensamma europeiska vänsterns (allt från kommunister, socialister, partisaner till anarkister, socialdemokrater och liberaler över hela kontinenten) seger våren 1945 har omformat Europa och dess politiska framtid för alltid.
I vår tidsålder är det än mer viktigt att inte de mörka, bruna och svarta reaktionära krafterna får återkomma i skydd av ytlig demokratisk fernissa i demokratiska val i våra demokratiska europeiska länder.
Instämmer men då är det väsentligt att berätta sanningen om hur anglosaxiska etablissemanget i högsta grad låg bakom eländet.
Och det är inte så många som är pigga på att exponera den delen av sanningen.
Och i det ingår att peka på hur en och samma frimurarhöding Storpatriarken Lord Palmerston var inblandad i geopolitiska intriger mot alla stora länder.
1)Krimkriget vars syfte var att beröva Ryssland tillgång till svarta havet.
Det kan nämnas att Houston Stewart Chamberlains far deltog i slaget om Sevastopol.
2)Taiping upproret ochn Opiumkrigen mot Kina.
3) Amerikanska inbördeskriget som var britternas försvar för upprätthållandet av en slavbaserad ekonomi vilket libertarianer inte låtsas om
Och förstås före Lord Pams tid svälten av Indier och förstörelsen av Indiens textilindustri för att kunna ersätta högkvalitativa indiska textilier med massproduread Brittisk textil.
Indiska historiker hävdar även att det var genom beskattning av indiens ekonomi som drevs in av britterna som Storbritanniens industrialisering finansierades.
Det var även ett delvis liknande förhållande i Kina efter Opiumkrigen. Även i det fallet var det britterna som drev in skatterna och använde det inflytandet för att importera brittisk industriproduktion.
Ni slipper höra mer om Houston Stewart Chamberlains senare eskapader som Tysklandsbaserad opinionsbildare. Men enligt tyska observatörer var han vid WWIs inledning den mest inflytelserika i Tyskland.
Och nu vill britterna enligt uppgift stoppa den ryska ”skuggflottan” med våld i Östersjön? Vad f-n har GB att göra i Östersjön annat än att försöka hetsa fram ett krig i Baltikum för det är väl dit de tänker ta skeppen man ska lägga i beslag? Att en stor majoritet av britterna inte vill ha maktelitens krig struntar man i från regimen i London och orsaken till krigshetsen är givetvis att GB närmar sig statsbankrutt med stormsteg. Stölder och piratverksamhet av andras egendom har ju varit en brittisk paradgren för att rädda ekonomin sedan 1500-talet så ränderna går tydligen aldrig ur!
De lekte jo låda i svenska farvatten under 80-talet och kan därför ”rättfärdiga” sitt nuvarande agerande med att det är deras historiska rätt. Längre har de inte kommit när det gäller att förstå internationella lagar.
Denna historiska ”sjörövarhävd” förekom också när de brittiska royala freigatterna skyddade brittiska trålare då de olagligt fiskade innanför Islands gränser. Då hävdades det självklart att de hade fiskat där sedan urminnes tider och därför var det deras rättighet.
Så deras kunskapsnivå om internationella lagar är att jämföra med deras unga generation (londoners) som inte ens vet vad en kastrull är. På så sätt är deras förutsättningen för överlevnadskapacitet för länge sedan borta.
”Må vi minnas dom med..”, vem ska vi minnas..ilya ehrenburg som sa; ”kill, kill, kill Germans every day and when you have killed, kill again”..Är det dessa vi ska ’minnas’. Detta bara för att det gick emot sionismbolsjevismens planer på total erövring av Europa, att Tyskland de facto satte motstånd mot dessa massmördare. Läs Hellstorm och jmf med nuvarande Palestina.
Nåväl, 1947 åkte de till slut ut ur Sovjetunionen (och massmigrerade till washington) efter sitt misslyckade stockexchangebolshevicförsök att göra Ryssland till ett Libyen, el som trotskij sa; Ryssland ska bli ett slavläger för vita n…r, och sedan är det Europas tur”. Sannerligen en ’befriare’. Men han gick sitt öde till mötes -38.
Men som sagt, 1947 slängde Stalin ut dom och fick då förutsägbart nog ett krig på sig; ’kalla kriget’ (ett tavistockbuzzword så så många gullibles som möjligt snabbt kan haka på, och är ’övertygade att de iinte blivit lurade av massmedia’ ’därför det minsann är deras eegen slutsats att det var rätt att kriga mot kommunismen..juu juu öhh’..) (jmf ’kriget mot terrorism’ el ’war on drugkartells’..hmm) där världens mest kriminella organisation cia + mossad bildades och tog den ledande rollen i ’kriget mot kommunismen’, som inte var nåågot annat än wallstreettrotskijsmens hämnd (jmf wallstreets/’citys’ hämnd mot Tyskland april -33) mot Sovjet/Stalin för att han förbjöd tillträde för rotschildsrockefellers på sovjetiskt territorium. Ett försök till gruvlig hämnd mot den nydanade kommunismen som blivit patriotisk (jmf kriget mot ’kommunisten’/patrioten Ho Chi Min) och inte längre var trotskijstinternationalistisk. Oförlåtligt enl parasiterna, att inte stödja massmordisk stockexhangeinternationalistisk trotskijsmbolsjevism..
Vid varje misslyckande omgrupperar de, byter namn, förflyttar sig. Så i washington blev trotskijstbolsjevikerna till neocons och ’internationalismen’ bytte namn till globalism. Och ovan på det alla..alfabetorganisationer; nato, cia, cfr, who, wef, bilderberg (alfabetundantaget), imf, wbg (’word’bankgroup), bis, och i botten av patrasket vilar fed..majoritetsägd av en viss klan, via sitt holdingbolag. Massmords/-utrotnings och världserövringstemat är/har alltid varit detsamma, dock Man kan inte annat säga än att de trälat på ordentligt de senaste 2000åren.
Stalin hade ingen överenskommelse med dem som finansierade Lenin och Trotskij. Stalin förstod att om Ryssland skulle ”sprida” kommunismen över hela Europa, då skulle Ryssland och hela Europa hamna i krig och självförstörelse. Så var det planerad av de som finansierade Lenin och Trotskij. Stalin ignorerade dessa fakta och byggde upp Ryssland, som gick från ett underutvecklat land till det land som skickade Sputnik i omloppsbana runt Jorden. Han besegrade Hitler, erkände inte Dollarn som reservvaluta och gjorde CCCP till en supermakt. Det är därför han är så hatad i det ”demokratiska” Väst.
Och det ironiska är att Hitler är hatad av samma orsaker. Alla politiker som går emot ’citys’ wallstreetbolsjeviks, ska elimineras till vilket pris som helst (o de har plenty of pund o dollar att genomföra sitt sinistra).
Pm Spencer Percival var den förste offentligt valde som 1812 fick ta en kula, för att han vägrade gå med på ’citys’ anfallskrig mot Usa (som vägrade en amerikansk nationalstatsbank, ägd av privata gangsters). Den kommande ’pm,n’ hade inga problem med detta utan godkände anfallet och pyroattacken mot det då äkta Vita Huset. Vad det är idag behöver inte upprepas. Men kanske kan Trump göra något. Tvivlar dock eftersom ’city’sionismlobbyn och dess tröttsamma imperialismförsök, har ett stenhårt grepp om administrationen (där och i resten av väst, exkl Slovakien, kanske Rumänien om det går bra, Ungern, Serbien, kanske Polen om folket vaknar till)