Polisanmälan av SvT och SR rörande hets mot folkgrupp och misstänkt underlättande av / medverkan till folkmord alternativt medverkan till misstänkta krigsbrott och brott mot mänskligheten

Till: Polismyndigheten, 106 75 Stockholm

Anmälan rörande hets mot folkgrupp och misstänkt underlättande av / medverkan till folkmord alternativt medverkan till misstänkta krigsbrott och brott mot mänskligheten

 

Anmälda

Anne Lagercrantz, VD Sveriges Television

Cilla Benkö, VD Sveriges Radio

 

Bakgrund

Sedan 1967 ockuperar Israel den av Sverige och nu över 150 andra länder erkända staten Palestina, och har genom markstölder och folkfördrivning erövrat mark för att bygga runt 250 så kallade “bosättningar” för inflyttade judiska israeler. Idag bor över 700.000 israeler på ockuperad mark på Västbanken. Genom murar och avspärrningar och över 500 militärposteringar kontrollerar den israeliska krigsmakten (Israel Defence Force, IDF) in i minsta detalj den palestinska befolkningen, som inte kan resa fritt, nå sina arbetsplatser och skolor, söka vård eller bara besöka varandra.

Medan israeliska bosättare omfattas av normal civil israelisk lag styrs palestinierna av runt 1.800 så kallade militärorder – som bland annat innebär att palestinska barn från 12 års ålder betraktas som straffrättsligt vuxna – och medan bosättare fritt färdas på egna vägar in och ut ur det egentliga Israel hänvisas palestinierna till dåligt underhållna, ofta avspärrade, småvägar med ständiga väntetider i olika militärposteringar.

Ockupationsmaktens politik har av humanitära organisationer som Amnesty International och Human Rights Watch – liksom framlidna sydafrikanska ledare som Nelson Mandela och Desmond Tutu – identifierats som en form av apartheid likt den en gång under den vita regimen i Sydafrika. Även i det egentliga Israel finns över 60 lagar som på olika sätt diskriminerar de 20% icke-judiska medborgarna – den mest beramade av dessa den så kallade “Nationalstatslagen” (2018) som förklarar Israel som ett land för exklusivt judisk utveckling, uppmuntrar judiska bosättningar – även på ockuperad mark – och avskaffar arabiska som officiellt språk.

Protester mot ockupation och folkfördrivning har konsekvent bemötts med våld, inklusive skarp eldgivning mot protesterande – även stenkastande barn. Enligt FN:s observatörstyrka, OCHA, har under perioden 2008 – september 2023 6.407 palestinier dödats av IDF och beväpnade bosättare, medan 308 israeler mist livet i palestinska våldsdåd.  “Normalt”  sitter runt 4.000 – 5.000 palestinier, även barn, i israeliska fängelser – en del i “adminstrativt förvar” på obestämd tid utan anklagelser, rättegång eller dom. Sedan ockupationens inledande har minst 800.000 palestinier passerat genom israeliska fängelser, och varje år hanteras 500-700 palestinska barn inom det israeliska rättssystemet. Israel är det enda land i världen som systematiskt ställer barn inför militärdomstol.

I Gaza tar sig den israeliska ockupationen uttryck av en blockad av det 40 x 10 km stora området – motsvarande en fjärdedel av Öland – från land, hav och luft. Omkring 2,3 miljoner palestinier lever sedan 2007 i något som träffande kallats “världens största utomhusfängelse” under usla förhållanden med brist på mat och andra förnödenheter, fungerande el och annan infrastruktur, läckande avloppssystem, brist på rent vatten (uppskattningsvis 95% av vattnet i Gaza är otjänligt som dricksvatten), och icke fungerande skolor och sjukhus. Uppemot 80% av befolkningen har varit beroende av (utländskt) bistånd, sjukhusen har saknat nödvändiga läkemedel och modern utrustning, och för några år sedan demonstrerade cancersjuka kvinnor mot att hindras från att lämna Gaza för nödvändig behandling.

Hamas – en faktaredovisning

Harakat al-Muqawamat al-Islamiyyah

(Islamiska motståndsrörelsen)

*  Grundad 1987 i samband med det palestinska upproret, “Första intifadan” av Shejk Ahmad Yassin. Utgör en gren av det Muslimska brödraskapet. Den handikappade shejken mördad av en israelisk missil i mars 2004, efter att ha föreslagit ett fredsavtal med Israel.

*  Efterträdaren Dr. Abd al-Aziz al-Rantissi mördad i april 2004 efter att ha framfört samma förslag.

*  Khaled Mashaal – avgick 2017.

*  Ismail Haniyeh – mördad av Israel i Teheran i juli 2024. Yahya Sinwar – dödad i strid i Gaza.

 

*  Hamas program antaget 1988 vill “resa Allahs banér över varje tum av Palestina, för under islams vingar kan följare av alla religioner samexistera i säkerhet” (artikel 6).

*  Programmet anger inget mål om att “utplåna Israel” – men däremot att byta ut regimen.

*  Nytt program antaget 2017 sammanfattar bland annat:

 

att “Islam är en religion av fred och tolerans…ett paraply för följare av andra läror och              religioner som kan praktisera sin tro i säkerhet” (artikel 8)

att “…det judiska problemet, antisemitism och förföljelsen av judar är fundamentalt länkade              till europeisk historia och inte till arabernas eller muslimernas…” (artikel 17)

att “Hamas…överväger etablerandet av en suverän och oberoende palestinsk stat, med                                                Jerusalem som dess huvudstad, utefter gränserna från 4 juni 1967, med återvändande av               flyktingarna…” (artikel 20)

Hamas står alltså sedan länge bakom den palestinska befrielseorganisationens (PLO) avtal med Israel (Osloavtalet) om en tvåstatslösning inom 1967 års gränser.

Terrorstämplingen av Hamas

*  Hamas terrorstämplas första gången i USA av Clinton-administrationen 1995 för att man “hotar fredsprocessen”. Terrorklassningen har därefter bekräftats 1997 och efter 11 September-attackerna 2001

*  Terrorstämplad av EU 2001 i samband med den “Andra intifadan” – utlöst av dåvarande israeliske premiärministerns, Ariel Sharon,  famösa vandring på Tempelberget – på grund av flera utförda attentat i protest mot ockupationen

*  Vinnare i det palestinska valet 2006, det enligt den svenske valobservatören Carl Bildt mest demokratiska i regionen någonsin. Den nyvalda regeringen utfrusen och bojkottad av Väst – även sedan man erbjudit sig att regera tillsammans med valförloraren, det icke terrorstämplade Fatah (Reds markering).

*  Efter valet skriver den nyvalde premiärministern Ismail Haniyeh brev till USA-presidenten George W. Bush, med begäran om hjälp att uppnå fred med Israel med en tvåstatslösning enligt 1967 års gränser. USA-presidenten svarar aldrig på brevet

*  Utsatt för försök till statskupp 2007, vilket misslyckas. Har aldrig kunnat förverkliga den i valet erövrade makten på Västbanken. Har däremot i Gaza, trots alla svårigheter under den israeliska blockaden, så långt möjligt försökt ta hand om invånarnas behov vad gäller mat, vatten och sanitet, förnödenheter, utbildning och annat. Anses – i motsats till andra organisationer – inte korrupt

*  Efter framställan till EU avlistad som terrororganisation 2014 av en underavdelning, den så kallade “Tribunalen”, av EU-domstolen – med motiveringen att terrorstämplingen varit “baserad på medieuppgifter och inte juridiska argument”

*  Fortsatt terrorstämplad efter beslut i EU-domstolen 2015 med motiveringen att man “förordat väpnad kamp och inte erkänner Israel”. Beslutet bekräftat 2017 och 2019.

HAMAS ÄR – LIKSOM ÖVRIGA PALESTINSKA ORGANISATIONER – INTE TERRORKLASSAD AV VARKEN FN ELLER EN STOR MAJORITET AV VÄRLDENS STATER. ENDAST AV USA, EU OCH ETT MINDRE ANTAL ANDRA STATER.

Händelserna den 7 oktober 2023 och därefter

Den 7 oktober 2023 genomförde militanta grupper i Gaza, under ledning av Hamas, ett angrepp mot södra Israel. Även om väpnade motståndshandlingar mot en ockupationsmakt är tillåtna enligt folkrätten – se exemplet Ukraina – så är inte terrorhandlingar mot civila tillåtna.

Mycket talar för att angreppet i södra Israel åtminstone till viss del uppfyller kriterierna för terrorhandling, men det återstår att utreda vad som skedde och vem som orsakade vad. Det ter sig inte särskilt rimligt att de palestinska militanterna, med de lätta vapen de medförde, skulle ha kunnat orsaka den dokumenterat omfattande förödelsen – där israeliska stridshelikoptrar mycket troligt i hög grad bidragit. Förutom ett antal stupade palestinier kostade angreppet enligt officiell israelisk statistik 1.139 israeler livet – bland dem militärer, poliser, civila män, kvinnor och barn. Över 200 människor togs som gisslan till Gaza – ett klart brott mot humanitär rätt.

Det israeliska svaret var, och har förblivit, skoningslöst. Utan att gå in på detaljer har IDF under snart två års krigföring i Gaza ödelagt i stort sett all fungerande infrastruktur i Gaza inklusive bostadsområden, kyrkor och moskéer, sjukhus, skolor, vattenkällor, sanitära anläggningar och mycket annat. Två miljoner människor har jagats runt från plats till plats undan israeliska bomber, och tvingats ihop i primitiva tältläger i “säkra zoner” – som sedan ändå bombats. Sjukhus har stormats och tvångsevakuerats, personalen fängslats, drivits iväg eller dödats, räddningsarbetare kallblodigt avrättats och begravts med sina fordon, svårt sjuka berövats livsnödvändig omsorg och spädbarn lämnats att dö. Operationer utförs utan bedövning, många svårt skadade har blivit utan vård alls. Gaza har klassats som nivå 5 av 5 på en hungerskala, alltså med utvecklad svält, och människor, speciellt gamla personer och spädbarn, har börjat dö av brist på mat.

Redan i början av den israeliska militäroperationen förklarade den israeliske försvarsministern Yoav Gallant att målsättningen var att med avbrutna leveranser av el, mat och andra förnödenheter försätta Gaza, och dess befolkning, i en aldrig skådad katastrof med extremt lidande och nöd. När Israel i början av 2025 stoppade det humanitära biståndet till Gaza via FN:s särskilda organisation för palestinierna, UNRWA – utifrån hittills ogrundade anklagelser mot organisationen om medverkan i aktionen 7 oktober – blev det början till en medvetet framkallad svältkatastrof i Gaza, något som sedan fortsatt. UNRWA är – enligt bland annat ett enhälligt uttalande av FN:s Säkerhetsråd den 30 oktober 2024 – den enda verkligt fungerande distributören av humanitärt bistånd i Gaza, och kan i nuläget inte ersättas av andra aktörer. Israel har helt förbjudit UNRWA att verka i Israel och på ockuperat område. Norra Gaza är helt avspärrat och utan bistånd sedan lång tid, det sista fungerande sjukhuset Kamal Adwan-sjukhuset stormat, tvångsevakuerat och delvis nedbränt, personal och patienter ivägdrivna, fängslade eller dödade – och svälten breder ut sig.

Enligt aktuella noteringar har hittills drygt 65.000 palestinier dödats under den pågående offensiven, och över 140.000 skadats – många med livslånga handikapp som följd. Bland offren finns hjälparbetare, FN-anställda och journalister. Enligt IDF:s egna beräkningar är i nuläget 83% av offren civila, inte minst kvinnor och barn. På Västbanken har, i skuggan av händelserna i Gaza, folkfördrivning och planer på nya bosättningar fortskridit, och över 1.000 palestinier har dödats av IDF och beväpnade bosättare.

Den israeliske finansministern, tillika ansvarig minister för ockupationen, Bezalel Smotrich, har lagt fram en plan – ironiskt nog kallad “Slutlig lösning” av Palestinafrågan – innebärande att palestinierna, inte bara i Gaza utan också på Västbanken, skall ställas inför tre val: att “frivilligt” flytta till annat land (= fördrivas), leva i avgränsade områden (liknande de tidigare sydafrikanska “bantustans”) under israelisk kontroll eller “hanteras” av säkerhetsstyrkorna (= dödas). Det israeliska parlamentet, Knesset, har nyligen i en första sittning med stor majoritet röstat för en annektering av de palestinska områdena, och premiärministern Benjamin Netanyahu har i början av september förklarat att “Vi kommer att uppfylla vårt löfte om att det inte ska bli någon palestinsk stat…”.

Internationell juridik

Den israeliska ockupationen av Palestina utgör ett brott mot viktiga delar av det internationella rättssystemet:

 

*  4:e Genèvekonventionen (1949)

*  Konventionen om civila och politiska rättigheter (1966)

*  Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (1966)

*  Konventionen om avskaffande av alla former av rasdiskriminering (1969)

*  Konventionen om undertryckande och straff av brottet apartheid (1973)

*  Konventionen mot tortyr och andra former av grym, inhuman eller förnedrande behandling eller                        straff (1984)

*  Konventionen om barnets rättigheter, “Barnkonventionen” (1989).

FN har i ett STORT ANTAL resolutioner – inte minst Säkerhetsrådets viktiga resolution 2334 (23 december 2016) – förklarat att den israeliska ockupationen måste upphöra och en tvåstatslösning etableras enligt 1967 års gränser med Västbanken, Gaza och östra Jerusalem som palestinsk stat sida vid sida och i fred med Israel. Trots FN:s ständigt upprepade krav har Västvärlden dock – genom förmånliga handelavtal med Israel, samarbete inom vetenskap, idrott och kultur – och inte minst ett utvecklat vapansamarbete! –  fortsatt att hålla den israeliska ockupationen uder armarna, och USA har genom upprepade veton i Säkerhetsrådet förhindrat alla verkligt verksamma åtgärder för att komma till rätta med ockupationen.

Sedan början av 2024 utreds den israeliska krigföringen – på initiativ av Sydafrika, och med stöd av 14 andra länder – av FN:s högsta juridiska instans, den Internationella Domstolen (ICJ) i Haag – utifrån hänsyn till risk för att utvecklas till folkmord.

Samma domstol konstaterar den 19 juli 2024 i ett utlåtande att den israeliska ockupationen av Palestina är I SIN HELHET OLAGLIG och snarast måste avslutas. Och att ALLA STATER ÄR SKYLDIGA att se till att man inte genom sina handlingar på något sätt bidrar till att ockupationen kan fortsätta.

Den 17 september 2024 har FN:s Generalförsamling med stor majoritet fastställt tidsfristen för ockupationens upphävande till 12 månader. Tidsfristen är nu ute och detta har inte skett.

Den Internationella Brottmålsdomstolen (ICC) i Haag har sedan 2021 ett pågående ärende gällande ockupationen av Palestina. Den 21 november 2024 har ICC utfärdat en arresteringsorder rörande misstänkta krigsbrott och brott mot mänskligheten riktad mot Israels premiärminister Benjamin Netanyahu och tidigare försvarsminister Yoav Gallant. Bland annat påpekas särskilt det medvetna framkallandet av svält i Gaza. Även tre ledare i Hamas omfattas av efterlysningen – där dock två redan är konfirmerat dödade och oklarheter råder vad gäller den tredjes öde.

FN:s Generalförsamling har vid flera tillfällen med stor majoritet röstat för omedelbart eld-upphör i Gaza, permanent vapenvila, frigivande av gisslan och förhandlingar för att lösa konflikten.  I FN:s Säkerhetsråd har USA vid hittills sex tillfällen med sitt veto blockerat olika åtgärder för att få stopp på striderna, men den 10 juni 2024 antog Säkerhetsrådet med rösterna 14-0 och en nedlagd (Ryska Federationen) resolution 2735 (2024) med ungefär innehåll som ovan. Inte heller denna bindande resolution har efterkommits av Israel.

Konvention om förebyggande och bestraffning av brottet folkmord (genocide). New York den 9 december 1948

Artikel II

I denna konvention förstås med folkmord envar av följande gärningar förövad i avsikt att helt eller delvis förinta en nationell, etnisk, rasmässigt bestämd eller religiös grupp såsom sådan nämligen,

1. a) att döda medlemmar av gruppen;
2. b) att tillfoga medlemmar av gruppen svår kroppslig eller själslig skada;
3. c) att uppsåtligen påtvinga gruppen levnadsvillkor, som äro avsedda att medföra dess fysiska undergång helt eller delvis;
4. d) att genomföra åtgärder, som äro avsedda att förhindra födelser inom gruppen;
5. e) att med våld överföra barn från gruppen till annan grupp.

 

Artikel III

 

Följande gärningar skola vara straffbara:

 

1. a) folkmord;
2. b) stämpling till folkmord;
3. c) omedelbar och offentlig uppmaning till folkmord;
4. d) försök till folkmord;
5. e) delaktighet i folkmord.

 

Viktiga människorättsorganisationer, som Amnesty International och Human Rights Watch, har i olika rapporter konstaterat att den israeliska krigföringen måste betraktas som folkmord. Samma slutsats har nu dragits av FN:s Kommitté för Mänskliga Rättigheter. Israel har som förväntat avfärdat anklagelserna och anklagat organisationerna, liksom FN som helhet, för “antisemitism”.

 

Svensk juridik

16 kap. Om brott mot allmän ordning

8 §   Den som i ett uttalande eller i ett annat meddelande som sprids uppmanar till våld mot, hotar eller uttrycker missaktning för en folkgrupp, en annan sådan grupp av personer eller en enskild i någon av dessa grupper med anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse, sexuell läggning eller könsöverskridande identitet eller uttryck, döms för hets mot folkgrupp till fängelse i högst två år.

För hets mot folkgrupp döms också den som i ett uttalande eller i ett annat meddelande som sprids förnekar, ursäktar eller uppenbart förringar ett brott som utgör eller motsvarar folkmord, brott mot mänskligheten, krigsförbrytelse eller aggressionsbrott enligt ett avgörande som har meddelats av en svensk domstol eller av en erkänd internationell domstol för brott mot folkrätten och som fått laga kraft, om gärningen är ägnad att uppmana till våld mot, hota eller uttrycka missaktning för en sådan grupp eller enskild som avses i första stycket.

Om brottet är ringa döms för ringa hets mot folkgrupp till böter.

Om brottet är grovt döms för grov hets mot folkgrupp till fängelse i lägst sex månader och högst fyra år. Vid bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om meddelandet haft ett särskilt hotfullt eller kränkande innehåll och spritts till ett stort antal personer på ett sätt som varit ägnat att väcka betydande uppmärksamhet.
Lag (2024:340).

Regler för radio- och TV-sändningar enligt avtal mellan Public Service och staten

Opartiskhet

 

Regelverk: Sändningstillstånd och innehållsvillkor för public service på internet
Sändningsform: Public service-företagen (SVT, SR och UR)

Att vara opartisk är att ha ett neutralt förhållningssätt till något utan att blanda in vinklade åsikter. För en programverksamhet innebär opartiskhet i huvudsak tre saker.

• Om någon blir klart utpekad och kritiserad ska denne få möjlighet att bemöta kritiken.
• Kontroversiella ämnen eller händelser får inte behandlas på ett ensidigt sätt.
• En representant för programföretaget får inte ta ställning i en kontroversiell fråga.

Saklighet

 

Regelverk: Sändningstillstånd och innehållsvillkor för public service på internet
Sändningsform: Public service, marksänd tv

Uppgifter som är av betydelse ska vara korrekta. Inslag får inte vara vilseledande, till exempel genom att betydelsefulla uppgifter utelämnas. Om programföretaget har gjort en rimlig kontroll före sändning och uppgifter senare visar sig vara felaktiga, så strider inte inslaget mot kravet på saklighet. En felaktig sakuppgift måste dock alltid rättas när det är befogat

 

Agerandet från Public Service

 Såväl Sveriges Television (SVT) som Sveriges Radio (SR) har från dag ett av händelserna 7 oktober 2023 anammat det israeliska narrativet av konflikten innebärande att allting startat med en “terrorgrupps”, Hamas, oprovocerade angrepp mot en demokratisk stat, Israel.

Egentligen ingenting har sagts om den långvariga avspärrningen av Gaza, med de olidliga levnadsförhållanden som under 16 år orsakats av den israeliska blockaden, om ett ockuperat folks rätt att göra uppror mot ockupationen eller det faktum att Hamas varit och är en social rörelse med demokratiskt bekräftad rätt att styra det palestinska samhället – och även försvara det mot angrepp.

Hamas har i Public Service aldrig nämnts vid namn utan tillägget “terrorstämplad”, “terrorgrupp” eller “terrororganisation” – trots att organisationen (se ovan) endast är terrorklassad av en minoritet av världens stater, och till exempel inte av FN eller vårt grannland Norge. Information från det palestinska hälsoministeriet i Gaza avseende döda och skadade i konflikten, och andra uppgifter om situationen, har alltid försetts med tillägget “Hamasstyrda”, innebärande en reservation kring och i praktiken ifrågasättande av informationen – trots att siffrorna och förhållandena i övrigt i stort sett alltid kunnat bekräftas av andra, oberoende, källor. Inte heller har man, trots mängder av dokumentation, undvikit att redovisa hur den israeliska krigföringen drabbat människor som individer personligen och brutalt – med förlust av barn, föräldrar, syskon, släktingar, hem och hus -och inte bara som nummer. Israeliska offer har däremot genomgående beskrivits som individer.

Liksom media i Rwanda under folkmordet 1994 – där tutsierna utpekades som “kackerlackor” och annat – spelade en viktig roll för att elda på och förvärra massakrerna, har Public service, genom att konsekvent utpeka palestinierna och det palestinska motståndet som “terrorism”, skapat en anda av demonisering och fientlighet som allvarligt bidragit till att försvåra, näst intill omöjliggöra, ett verkligt folkligt svenskt motstånd mot övergreppen. Människor har hållits ovetende om de faktiska förhållandena, och många som ändå vetat vad som pågått har inte vågat träda fram med sina åsikter eller deltaga i olika demonstrationer och andra motståndshandlingar. Personer har öppet hotats, både på sina arbetsplatser och privat, om de till exempel undertecknat upprop mot dödandet – och i några fall till och med förlorat jobbet. I ett läge när Public Service – inte minst utifrån avtalet med staten om saklighet och opartiskhet – hade behövts som balans mot floden av osakliga, hatfulla och kränkande påståenden från olika folkmordsapologeter, har man i stället bidragit till en atmosfär av hets mot både de, inklusive medlemmar av den judiska folkgruppen (!), som protesterat, och mot  palestinierna som helhet som folk. En debattmiljö där det blivit möjligt att påstå:

*  “Därför är det här en livsfarlig rörelse”.

*  “Aggressivitet är en integrerad del av Palestinarörelsens självrättfärdiga kultur”

*  “Palestinademonstrationerna skrämmer och splittrar”

och liknande hatretorik. Och ända in på högsta politiska nivå är det idag OK att:

*  önska IDF “god jakt” (SD-ledamoten Richard Jomshof)

*  påstå att “Palestinaaktivister beter sig som barbarer” (vice statsminister Ebba Busch)

*  uppmana till trots mot FN:s säkerhetsråds bindande resolutioner genom att “markera att Hamas inte vinner några segrar genom sin terror genom att flytta Sveriges ambassad till Jerusalem och erkänna Jerusalem som Israels huvudstad” (Busch)

*  kräva inskränkt demonstrationsrätt: “Jag har varnat många gånger, ta inte alla Mellanösterns konflikter in på svenska gator och torg. Varken i den mer småskaliga versionen med demonstrationer som går över styr och som leder till handgripligheter, terrorromantik och Hamas-ledare och andra saker. Men inte heller i en bredare bemärkelse” (statsminister Ulf Kristersson)

*  kalla antisionistiska judar som protesterar mot en föreläsning av en aktiv IDF-soldat, som själv tjänstgjort i Gaza, för “odjur” (utrikesminister Maria Malmer Stenergard)

Public service sprider falsk information som att den judiska utvandringen från Sverige till Israel “fördubblats” (på grund av förment antisemitism), att den israeliska sångerskan som representerade Israel i förra årets Eurovision var ett “civilt” offer för attacken 7 oktober – trots att hon inte så länge dessförinnan tjänstgjort i den israeliska armén – och liknande.

Försök att få till stånd någon rättelse genom att tillskriva de olika redaktionerna, eller via “Lyssnarservice” och “SVT Kontakt”, har i princip aldrig lyckats. Likaså har anmälningar till Granskningsnämnden inte resulterat i någonting.

Public Service har systematiskt förtigit stora folkliga manifestationer mot kriget runt om i världen liksom de återkommande i Sverige. Senast ges 22/9 stort utrymme åt en stor manifestation dagen före i USA för en mördad konservativ politiker, men inget alls åt en demonstration med 10.000-tals deltagare – med krav på vapenvila och fredsavtal, avbrytande av vapensamarbete med Israel och utvisning av Israels största vapentillverkare, Elbit, från Sverige –  i Göteborg samma dag. Lokalredaktionerna ägnar inte heller detta någon uppmärksamhet. I gengäld har man givit stort utrymme åt udda och hotfulla ageranden från enstaka “Palestinaaktivister” riktade mot svenska politiker och andra.

Uppenbarligen uppmuntrade av den rådande samhällsandan har också polis runt om landet börjat agera mer repressivt och kränkande mot demonstrationer mot kriget: demonstrationstillstånd förhalas eller utfärdas inte alls – trots att tillstånd att demonstrera enligt svensk grundlag i många fall inte ens behövs. Demonstrationer stoppas upp medan man “kontrollerar” tillstånden. I Borås guidar mc-poliser en bilkortege för Palestina för att, mitt under manifestationen, börja bötfälla deltagarna för “rödljuskörning”. Och när en bilist med berått mod kör rakt in i en demonstration på en gågata, och skadar flera deltagare, går polisen ut med ett meddelande om en “trafikolycka”. Förövaren – som i nätmedia spridit hatiska budskap mot muslimer, araber och inte minst palestinier – grips inte, och mer än ett år efter händelsen är det rättsliga efterspelet ännu inte avslutat.

Bakom alla dessa händelser ligger alltså en demonisering av och hatretorik mot palestinier och Palestina-aktivister som Public Service i hög grad – liksom media i Rwanda 1994 – varit med om att skapa och bidraga till.

Slutsatser och yrkanden

 

Public Service har, sedan händelserna 7 oktober 2023 och framåt, konsekvent beskrivit konflikten i Gaza som en mellan den israeliska staten och en palestinsk “terrorgrupp”, Hamas, som oprovocerat anfallit landet. Information från palestinska källor om det som förevarit och föregår i Gaza, och som en oberoende FN-kommission nyligen klassat som folkmord, har hela tiden misstänkliggjorts genom tillägget “Hamasstyrd”. Opinionen mot massakrerna har ofta utmålats som högljudd, störande och våldsam och politiker och andra har utan att problematiseras fått utrymme att karaktärisera även judiska krigsmotståndare som antisemiter. Agerandet från Public Service har fallit in i ett allmänt och offentligt drev som försvårat och förhindrat organiserandet av ett verkligt folkligt motstånd mot folkmordet.

Yrkanden:

 

Att de ytterst ansvariga på Public Service, VD för Sveriges Television Anne Lagercrantz och VD för Sveriges Radio Cilla Benkö, bör ställas till svars för:

 

*  Hets mot folkgrupp, innefattande de protesterande mot folkmordet i Gaza, inklusive medlemmar av den judiska folkgruppen i Sverige, och hets mot den palestinska folkgruppen som helhet

 

*  Misstänkt underlättande av / medverkan till folkmord alternativt medverkan till misstänkta krigsbrott och brott mot mänskligheten

 

Public Service bör också granskas utifrån misstänkta brot mot avtalet med staten om opartiskhet och saklighet i sin rapportering om konflikten i Israel / Palestina

Gunnar Olofsson, Gigagatan 22, 50743 Borås,

tfn. 070-2050647, e-mail: gunnaroson@gmail.com