Rysslands vice ordförande i säkerhetsrådet, Dmitrij Medvedev, träffade Irans president Masoud Pezeshkian, Teheran, 3 juli 2026
4 JULI 2026 AV M. K. BHADRAKUMAR
- M. K. Bhadrakumar är en pensionerad indisk karriärdiplomat. Han har bland annat tjänstgjort i Sovjetunionen, Pakistan, Iran och Afghanistan. Han skriver Indian Punchline, där han analyserar världshändelserna ur ett indiskt perspektiv.
Översättare Rolf Nilsson skriver ” Indirekt stöd för mordet kan man väl anta – ingen från väst deltog
Reflektioner kring begravningsceremonin i Teheran – Bhadrakumar
Regeringen fattade ett stort beslut att nominera Bihars guvernör, generallöjtnant Syed Ata Hasnain (pensionerad), att representera landet vid begravningen av Irans avlidne högste ledare ayatolla Ali Khamenei. Det är ett ovanligt val att utse en pensionerad general till begravningen av en vördad religiös figur, men ett eftertänksamt sådant i ett försök att ge liv åt de bilaterala relationerna och återställa jämvikten i Indiens västasiatiska politik.
Begravningsceremonin i Teheran visar sig vara en extraordinär händelse av ett slag som världen aldrig har bevittnat, i en spontan utströmning av respekt och sorg. Den bär på enorm politisk symbolik – likvärdig med ett fördömande av USA:s president Donald Trump och hans medbrottsling, Israels premiärminister Benjamin Netanyahu, i det fruktansvärda mordet. Som Shakespeare uttryckte det: ”Ty mord, även om det inte har någon tunga, kommer att tala.”
Sådana statsbegravningar är internationella evenemang där diplomati tenderar att närvara. Händelsen i Teheran äger rum mot en extraordinär bakgrund av maktdynamik – både inom Iran och regionalt såväl som internationellt.
Ur ett indiskt perspektiv kommer den största nyfikenheten att riktas mot den indiska generalen som kanske någon gång kommer att möta den pakistanska fältmarskalken Asim Munir, som har följt med premiärminister Shahbaz Sharif till Teheran. Om en sådan händelse skulle inträffa skulle några artighetsutbyten följa, vilket kan göra någon nytta så småningom. Hur som helst kommer general Hasnains förstahandsintryck från ett intellektuellt, humanistiskt och militärt sinne att vara insiktsfulla. Man hoppas att han kommer att skriva ner sina funderingar.
Pakistan är på gång på sistone och fältmarskalk Munir kommer att vara mycket eftertraktad i Teheran. New York Times och Washington Post publicerade rapporter, uppenbarligen baserade på högnivårapporter från CIA, om att Israel smidde en komplott för att mörda talmannen i Irans parlament, Mohammad Bagher Ghalibaf, och utrikesminister Abbas Araghchi, men ett tips från amerikaner omintetgjorde komplotten.
Enligt vissa andra rapporter hände dock allt detta för två månader sedan inför de historiska personliga samtalen mellan USA och Iran på hög nivå i Islamabad den 11-12 april, där USA:s vicepresident JD Vance, Ghalibaf och Araghchi deltog. Det verkar som att den pakistanska underrättelsetjänsten avslöjade den israeliska komplotten och gav amerikanerna tips, varpå komplotten avbröts. De översvallande tacksamhetsorden som Trump och Vance riktade till de pakistanska myndigheterna för deras roll i att underlätta samtalen med iranierna kan nu uppenbarligen sättas i sitt sammanhang. Tidpunkten för det amerikanska avslöjandet är spännande.
Både Kina och Ryssland, som kan betraktas som nästan allierade med Iran, utsåg högt uppsatta tjänstemän för att representera sina regeringar. Särskilt närvaron av Dmitrij Medvedev, vice ordförande i Rysslands säkerhetsråd [och tidigare president och premiärminister], står i rampljuset. Medvedev innehar de facto andraplatsen i Kremlhierarkin. Han är en långvarig politisk medhjälpare till president Vladimir Putin.
På samma sätt leder Medvedev Rysslands militärindustriella kommission, som är en mäktig position som övervakar försvarsindustrin som helhet. Medvedev åtföljdes av ett team av högt uppsatta tjänstemän. Denna resa kan ses som ett ”arbetsbesök”.
Inför Medvedevs besök avslöjade ryska källor att flygfabriken Komsomolsk-na-Amur (även känd som Jurij Gagarin-flygfabriken, belägen på den avlägsna östra stranden av Amurfloden i Khabarovsk i Ryska Fjärran Östern) har slutfört produktionen av den första leveransen av 20 Su-35 ”Super Flanker”-stridsflygplan som beställts av Iran.
Sukhoi Su-35 är ett formidabelt tvåmotorigt, supermanövrerbart jaktplan av 4,5 generationen med avancerad avionik, 3D-motorer för dragkraftsvektorering och den kraftfulla passiva elektroniskt skannade radarn N35 Irbis-E med den sällsynta förmågan att operera från korta eller improviserade flygfält, vilket gör det mindre beroende av större flygbaser och svårare att neutralisera.
Läckta ryska regeringsdokument som publicerades i slutet av 2025 antydde att Iran hade beställt totalt 48 Su-35-stridsflygplan, enligt ett försvarsavtal med Iran två år tidigare. Ryssland påskyndar enligt uppgift leveranserna till Iran, vilket skulle kunna börja 2026.
Irans flygvapen har länge förlitat sig på åldrade västtillverkade flygplan som förvärvats före revolutionen 1979. Även om Iran har utvecklat en av regionens starkaste missilarsenaler, är dess inhemska flygkapacitet fortfarande jämförelsevis svag. Analytiker säger att ankomsten av Sukhoi Su-35-stridsflygplan avsevärt skulle kunna stärka Irans flygmakt och utöka dess förmåga att utföra långdistansoperationer.
Det råder ingen tvekan om att Medvedevs resa till Teheran signalerar Kremls planer på att intensifiera de militära banden med Iran på grund av omständigheternas överhand. en känslig tidpunkt då en militär konfrontation mellan Ryssland och Nato inte längre är ett långsökt scenario. Dessa omständigheter inkluderar:
- Natos expansion i Östersjöregionen;
- Washingtons direkta deltagande återigen i proxykriget i Ukraina, särskilt i att trappa upp och intensifiera attackerna djupt inne i Ryssland med långdistansmissiler;
- Finland och Litauen som röjer planer för utplacering av amerikanska kärnvapen i Rysslands gränsregioner;
- växande spänningar i Östersjön;
- hot mot säkerheten i Vitryssland, Rysslands nära allierade i anslutning till dess kärnvapenbas i enklaven Kaliningrad;
- upprepade uttalanden från europeiska ledare som uppmanar medborgarna att förbereda sig för ett krig med Ryssland; och
- stillestånd i fredssamtalen mellan USA och Ryssland.
Det är anmärkningsvärt att Putin inte längre skiljer mellan USA och dess europeiska allierade som motståndare. I en ovanligt rak varning uppgav Putin förra veckan att Ryssland inte kommer att bli överraskat, vilket hade hänt när Nazityskland inledde Operation Barbarossa mot Sovjetunionen.
På samma sätt har säkerhetssituationen i Svartahavsregionen förändrats dramatiskt. Dagliga attacker pågår mot Krim och vägen och halvöns förbindelser med det ryska inlandet är störda. Nödläge har utlysts. En massiv militär framfart från ryska styrkor mot Kiev är på gång, medan Kreml strävar efter en total militär seger och uppskattar att inget annat än ett regimskifte i Ukraina kan få kriget att sluta.
Sammantaget, med Turkiets president Recep Erdogan som myser med Trump, plus omstruktureringarna i den transkaukasiska regionen de senaste månaderna – särskilt Armenien – har Irans strategiska betydelse för Ryssland blivit kritisk. Ryssland kan helt enkelt inte tillåta Irans kapitulation. Och i Teheran lär det inte ha gått obemärkt förbi att västländerna var helt frånvarande från begravningsceremonierna.
@MaxBlumenthal
Jag har just besökt den största begravningen i historien, där miljontals människor sörjde Sayyed Ali Khamenei, den iranska ledaren som mördades av den amerikansk-israeliska koalitionen tillsammans med medlemmar av hans familj.
Det är praktiskt taget omöjligt att förstå hur den här scenen är, eller vad den betyder, om man inte är här. Jag har träffat människor från hela världen som har kommit för att visa respekt, inklusive många från hela väst. Folkmassorna som strömmar in är oändliga och blir större och mer intensiva under natten.
Från Teherans Mosala hörs indignerade rop på hämnd, uppvisningar av sorg och trots, protester, sånger och poetiska maratonlopp. Dessa sorgedagar kommer att bli ett av de mest resonanta ögonblicken i antiimperialistiska rörelsers historia.
Alla jag har pratat med tror att kriget kommer att återvända till Iran inom kort, och ingen litar på samförståndsavtalet med USA. Men de är övertygade om att deras land kan avskräcka ytterligare ett angrepp. De ser sina egna medborgares mobilisering som en integrerad del av Irans överlevnad.
Om mordet på Khamenei var utformat för att leda till regimskifte, visar hans begravning hur illa det har slagit tillbaka. Och brottet kan få konsekvenser som dess historiskt okunniga upphovsmän aldrig skulle ha kunnat föreställa sig.
Det vi bevittnar i Mosala befäster den islamiska republiken och dess revolutionära samhälle som en politisk verklighet som inte kan utplånas genom regimskifteskrig eller sanktioner. Detta är en vändpunkt i regionen som kommer att eka i en generation.
BREAKING: Antalet besökare till Ayatollah Khameneis begravningsceremoni har överstigit 9 miljoner
Kistan kommer nu att föras till Irak genom de stora shia-städerna Najaf och Karbala.
Var det någon deltagare från Sverige?
Tänka sig att de som deltar i begravningsceremonin av den iranska ledaren motsvarar på ett ungefär hela Sveriges befolkning.
En så talande tystnad från svensk statsmedia som knappast uppmärksammar denna historiska händelse bekräftar tyvärr att de inte är värda en endaste krona från skattebetalare.
Snarare bekräftar de sin funktion som värdelös nyhetsförmedlare.
Alternativt strickta förhållningsregler från svensk underrättelse (läs CIA) att endast i tysthet och ignorans bekräfta terrorexperten M. Ranstorps Washingtonagenda: Iran has to pay a price. Detta mantra, förmodligen ärvt från förebilderna; laglöshetens team Clintons.
Att det är samma datum som när vår svenske statsminister slaktades förefaller irrelevant.
Avskyvärd attityd av journalister, sk Radiokorresponderna Mellanöstern med rubriken: ”Så försöker Iran förvandla sorg till makt”
Här förtydligas den fasistiska grundinställningen hos dessa svenska journalister – för inte ens i sorg får iranska befolkningen vara i fred utan att de objektifieras till att vara maktbenägna.
Hur vore det att översätta sådana mycket tydliga psykopatiska drag som svenska reportrar praktiserar till svenska förhållanden; statsminister Olof Palmes begravningståg som samlade hela nationen i sorg, med samma rubrik: :
”Så försöker Sverige förvandla sorg till makt”
Det borde vara ett självklart krav att Sveriges Radio tillhandahåller information om namn på dessa marodörer; ordets våldsverkare.
Satanyahu, sionist journalisternas herre, är väldig besviken på att hela hans önskeprojekt om att förinta Iran gick i stopet. Det år precis det som Radiokorrespondenterna, d v s jourhavande sionist lögnarna, uttrycker genom sina lögner. Hela den här regeringen består jo av Satanyahus h***r. Så det är inget att förvånas över.
Även sionisternas store rottweiler Trump erkände att han inte vissate att Sayyed Ali Khamenei var så populär. Trumpeten trodde att Irans folk hatade deras ledare så som Satanyahu och Mossad chefen hade sagt det till honom.
Iran har stärkts som nation och folk.
Iran har vunnit över Satanyahu och dennes rotteweiler Trump.
MÖ är för alltid förändrat. Det dröjer inte allt för länge innan USA rensas från Persiska viken.
Framöver är det ”betala Hormuz sundets tullen till Iran. Om inte så får ni inget olja” som gäller!
Nej inga som helst svenska deltagare tyvärr