Rysslands och andra staters åsikter om nya sanktioner mot Iran

2
John Näsman har hittat och översatt denna artikel. Tack!
Ett viktigt uttalande av ryska UD och två av huvudrepresentanten i FN Vassily Nebenzia

Den 20 september gjorde Rysslands utrikesministerium ett viktigt uttalande om sin syn på frågan om återinförda sanktioner, vilket följdes av två separata uttalanden av Vassily Nebenzia inför FN:s samlade säkerhetsråd. Det bör noteras att Kina, Algeriet och Pakistan alla intar liknande ståndpunkter, vilket de uttryckte muntligen och genom hur de röstade. När detta steg tillkännagavs i augusti publicerade Ryssland ett dokument där man uttryckte varför detta steg är olagligt och bryter mot JCPOA, vilket jag rapporterade om i sin helhet. Vi börjar med utrikesministeriets uttalande och går sedan vidare till de två uttalandena från Nebenzia.

Karl Sanchez: https://karlof1.substack.com/p/russias-three-statements-regarding

22 september

Den 19 september röstade FN:s säkerhetsråd om ett resolutionsförslag som lagts fram av Republiken Korea i egenskap av ordförande för FN:s säkerhetsråd som en uppföljning av Storbritanniens, Tysklands och Frankrikes påstående den 28 augusti apropå att Iran ska ha gjort sig skyldigt till ett väsentligt åsidosättande av sina skyldigheter enligt den gemensamma övergripande handlingsplanen (JCPOA).

Den ryska sidan har upprepade gånger påpekat att agerandet från de europeiska länder som deltar i JCPOA och det sydkoreanska ordförandeskapet i FN:s säkerhetsråd, som står under deras inflytande, är provocerande och olagligt. Dessa åtgärder har ingenting med diplomati att göra och leder bara till en ytterligare upptrappning av spänningarna kring det iranska kärntekniska programmet. Ända in i det sista förklarade vi i detalj och på ett välmotiverat sätt skälen till att den ovannämnda europeiska begäran inte kan betraktas som en underrättelse i den mening som avses i punkt 11 i FN:s säkerhetsråds resolution 2231, som britterna och de två europeiska länderna försöker manipulera på ett skamlöst sätt. Följaktligen uppfyller inte ordförandens förslag, som lagts fram för omröstning i säkerhetsrådet, kraven i resolution 2231 och kan a priori inte leda till att de tidigare upphävda FN-sanktionerna mot Iran återinförs.

Under ett möte i FN:s säkerhetsråd den 19 september gav Ryssland, tillsammans med Kina, Algeriet och Pakistan, sitt starka stöd till att bevara policyn och upphäva tidigare sanktionsresolutioner mot Islamiska republiken Iran (IRI). Som väntat uttalade sig de europeiska anstiftarna av den just nu växande krisen kring Irans kärntekniska program, liksom Förenta staterna, som tillsammans utövade ett aldrig tidigare skådat tryck på de icke-permanenta medlemmarna i säkerhetsrådet och tvingade dem att visa solidaritet med deras olämpliga ståndpunkt, emot detta. Som ett resultat av detta har de som gav efter för utpressning och hot inte tydligt kunnat förklara kärnan i sina invändningar mot att de restriktioner som sedan länge förlorat sin relevans och som gällde innan JCPOA slöts förblir upphävda.

Republiken Koreas ståndpunkt, som avstod från att rösta om sitt eget resolutionsförslag, är anmärkningsvärd i detta sammanhang. Vi uppfattar detta som en avslöjande och ett tecken på att Seoul är väl medvetet om att dess initiativ är rättsligt och procedurmässigt ogiltigt, liksom om inkonsekvensen i EU:s krav på ett återinförande. Ordförandeskapet är uppenbarligen medvetet om de sannolikt katastrofala konsekvenserna av den politiska kampanj som har inletts mot Iran, som hotar att omintetgöra det konstruktiva samarbetet mellan Teheran och IAEA och tvinga det iranska ledarskapet att fatta tuffa beslut om vedergällning.

Resultatet av omröstningen om den sydkoreanska resolutionen visar bara att detta dokument inte fick något stöd och avfördes från dagordningen. Detta faktum innebär inte att andra stater åläggs några skyldigheter att återuppliva tidigare restriktioner mot Iran. Det beryktade ”återinförandet” kan inte anses ha ägt rum. Västvärldens påståenden om motsatsen innebär att dessa länder desperat försöker legitimera sina tidigare grova överträdelser av resolution 2231 och underordna resten av världen sin konfrontativa och i grunden felaktiga politik. Deras diktat och deras juridiska nihilism i internationella frågor måste bestämt avvisas, och försöken att använda FN:s säkerhetsråds auktoritet och befogenheter för att göra upp sina politiska räkningar med Teheran måste förkastas.

För Förenta staterna och de europeiska länderna har sanningens ögonblick kommit. De kommer äntligen att bli tvungna att definitivt svara på frågan om de söker en politisk och diplomatisk lösning eller om de återigen förbereder sig för det ”smutsiga arbetet” att kasta Mellanöstern in i en ny tragedi, liknande den som ägde rum i juni, då kärnkraftsanläggningarna i Iran under IAEA:s kontroll utsattes för missil- och bombattacker av Israel och USA.

Det rysk-kinesiska utkastet till resolution från FN:s säkerhetsråd om ett tekniskt uppskjutande av genomförandet av JCPOA och resolution 2231 i sex månader, som ligger på bordet, ger en verklig möjlighet att rätta till situationen, skapa förutsättningar för ett effektivt genomförande av de överenskommelser som nåddes mellan Iran och IAEA i Kairo den 9 september och ge utrymme för ett kraftfullt sökande efter förhandlingslösningar som gör det möjligt att undanröja alla misstankar och fördomar om Irans fredliga kärnenergi med vederbörlig hänsyn till internationell rätt och Islamiska republiken Irans legitima intressen. [Min betoning, KS].

Här är Nebenzias första uttalande:

Herr talman!

Vi måste begära ordet för en ordningsfråga, eftersom vi inte ser några rättsliga, politiska eller författningsmässiga grunder för några åtgärder i syfte att utveckla de europeiska kraven på att lansera återinförande-mekanismen, inklusive omröstning om det sydkoreanska ordförandeskapets resolutionsförslag.

Vi har upprepade gånger i olika arenor förklarat att de europeiska parterna i den gemensamma övergripande handlingsplanen (JCPOA) helt enkelt inte har någon rätt att starta den mekanism som föreskrivs i OP11 i FN:s säkerhetsråds resolution 2231. Storbritannien, Frankrike och Tyskland har själva sedan länge brutit mot FN:s säkerhetsråds resolution 2231 och JCPOA, bland annat genom att införa olagliga unilaterala sanktioner mot Iran för att ersätta de restriktioner som löpte ut i enlighet med planen. Dessa länder har också grovt brutit mot det förfarande för behandling av tvister som föreskrivs i JCPOA, i synnerhet genom att inte starta tvistlösningsmekanismen i enlighet med det föreskrivna förfarandet vid Wienplattformen.

Vi vill påminna er om att resolution 2231 är ett integrerat dokument och inte tillåter något glapp mellan den och JCPOA, som har varit och förblir en integrerad del av den. De europeiska ländernas försök att framställa situationen som om de har rätt att använda resolutionens ”straffbestämmelser” utan att fullgöra sin del av skyldigheterna är hycklande och ohållbara ur både rättslig och politisk synvinkel. Därför erkänner vi inte det klagomål som Berlin, London och Paris har lämnat in till rådet i den mening som avses i FN:s säkerhetsråds resolution 2231.

I detta avseende ser vi inget behov av att den tjänstgörande ordföranden vidtar några åtgärder, inkluderande att lägga fram ett resolutionsförslag. Det sydkoreanska ordförandeskapets framhastade omröstning, trots att det fortfarande är mer än en vecka kvar innan de 30 dagarna löper ut, är också förbryllande. Vi beklagar att Republiken Korea har valt vägen att spela med i västvärldens destruktiva strategier, till förfång för sina skyldigheter som opartisk ordförande.

På det hela taget framkallar det som händer i dag en känsla av ett klumpigt spektakel som syftar till att skapa en falsk ”parallell verklighet” som inte har något att göra med de politiska och rättsliga grunderna för säkerhetsrådets arbete. Det är trots allt ingen hemlighet att Storbritannien, Frankrike och Tyskland inte alls bryr sig om JCPOA:s öde eller FN:s säkerhetsråds auktoritet. Deras enda mål nu är att använda rådet som ett verktyg i sitt skrupelfria spel, som en hävstång för att utöva påtryckningar på en oönskad stat som försvarar sina suveräna intressen.

Här är en tydlig illustration av det faktum att våra europeiska kollegor i grunden förkastar diplomati och föredrar utpressning och hot. Förra veckan i Wien föreslog vi officiellt att man skulle hålla ett möte med alla de ursprungliga deltagarna i JCPOA för att så att säga ”i familjekretsen” diskutera vägar ut ur den nuvarande krisen. Storbritannien, Frankrike, Tyskland och Förenta staterna svarade på vårt förslag med en vägran.

Därför skulle vi, under andra omständigheter, inte ens delta i ett sådant skamligt skådespel i säkerhetsrådet, som nu utspelar sig på deras begäran. Vi gör detta i dag endast för att innehållet i det framlagda dokumentet innebär att systemet för att häva sanktionerna mot Iran ska bevaras, vilket är i linje med vår principiella ståndpunkt sedan länge. Detta ger dock inte ett uns av legitimitet åt vare sig de europeiska uttalandena om lanseringen av återinförande eller ordförandeskapets åtgärder för att utveckla dem. Jag ber er att anteckna detta i protokollet från mötet.

Tack så mycket. [Min betoning, KS]

Och här är det andra:

Herr talman!

I dag har vi redan uttalat vår principiella ståndpunkt att förkasta både de europeiska staternas försök att inleda ett återinförande och ordförandeskapets åtgärder för att utveckla dem, inklusive införandet av denna resolution. Vår ståndpunkt i denna fråga förblir oförändrad. Det faktum att Ryska federationen röstade för förslaget bör inte tolkas som en ändring av det.

Vi stödde förslaget av ett enda skäl: dess enda operativa punkt handlade om att upprätthålla hävandet av FN:s sanktioner mot Iran. Detta är det enda korrekta, politiskt och rättsligt motiverade beslutet, som vi har talat om i alla dessa år. Logiken i den gemensamma övergripande handlingsplanen (JCPOA) förutsatte ett gradvis upphävande av alla restriktioner mot Iran, och vi är fast övertygade om att det inte finns någon anledning till att de inte skulle upphöra att gälla den 18 oktober i år. Och vi har alla bevittnat hur Iran föll offer för Israels och Förenta staternas aggressiva agerande i juni i år, och att sedan försöka ”krossa” landet med FN-sanktioner är omoraliskt, orättvist och olagligt.

Men det är precis vad våra kolleger i väst nu försöker göra. Vi vill påminna er om att allt, inklusive Irans kontakter med IAEA, gick enligt planerna precis tills USA 2018 slog in på en destruktiv väg och officiellt drog sig ur avtalet. Detta var den ”utlösande faktorn” för krisen kring JCPOA, vars konsekvenser rådet nu måste ta itu med, men västliga delegationer döljer flitigt detta faktum. Trots Washingtons olagliga och brutala agerande visade Teheran vid den tidpunkten återhållsamhet och fortsatte att uppfylla sina skyldigheter i god tro i mer än ett år – jag betonar mer än ett år. Först efter ytterligare en omgång påtryckningar vidtog Teheran vedergällningsåtgärder, samtidigt som man regelbundet påpekade att dessa åtgärder var reversibla. Tyvärr var våra europeiska kollegor inte intresserade av att återvända till diplomatin ens då och följde inte vägen till ett normalt samtal, vilket det fanns chans till 2022, då parametrarna för att återställa JCPOA diskuterades.

Storbritanniens, Frankrikes och Tysklands överträdelser av sina skyldigheter enligt FN:s säkerhetsråds resolution 2231 och JCPOA har sedan länge blivit kroniska. Vi talar om deras oförmåga att uppfylla sina skyldigheter att säkerställa ekonomisk avkastning för Iran från upphävandet av de EU-sanktioner som var i kraft fram till 2015, och deras olagliga beslut att återuppta ensidigt sanktionstryck efter JCPOA:s övergångsdag den 18 oktober 2023.

Vårt land har upprepade gånger uppmärksammat säkerhetsrådets medlemmar på sin ståndpunkt att Storbritannien, Frankrike och Tyskland inte har rätt att använda förfarandet för att återupprätta FN:s säkerhetsråds sanktionsregim mot Iran, i enlighet med punkt 11 i den operativa delen av FN:s säkerhetsråds resolution 2231. En part som underlåter att uppfylla sina skyldigheter enligt ett kontrakt eller avtal avhänder sig rätten att använda de verktyg som föreskrivs i detta. Detta framgår tydligt av den s.k. ”rena händer-doktrinen”, principen om pacta sunt servanda och Internationella domstolens rådgivande yttranden.

Mot denna bakgrund har den så kallade ”underrättelsen” från de ”tre europeiska länderna” om lanseringen av ”återinförande”, som delades ut i rådet den 28 augusti, ingen rättslig eller processuell verkan. Den kan inte tjäna som grund för några beslut eller åtgärder från säkerhetsrådets sida. Denna ståndpunkt beskrivs i detalj i den gemensamma skrivelsen från Rysslands, Kinas och Irans utrikesministrar av den 28 augusti, som cirkulerades i rådet.

Låt oss än en gång understryka att det ur vår synvinkel inte finns något igångsättande av återinförande-förfarandet. Införandet av det utkast som behandlas i dag är en direkt kränkning av resolution 2231 och JCPOA, som är en integrerad del av den. Av denna anledning erkänner Ryska federationen inte vare sig de påstådda åtgärder som vidtagits eller några ytterligare åtgärder i detta sammanhang.

Vi vill påminna er om att det finns ett verkligt alternativ till den laglöshet som i dag utspelas i säkerhetsrådets sal. Det är det rysk-kinesiska resolutionsförslaget, som är i det blå, som föreskriver en teknisk förlängning av resolution 2231 med sex månader samtidigt som det kräver att alla ursprungliga deltagare i JCPOA omedelbart återupptar förhandlingarna för att hitta en diplomatisk lösning. Vi uppmanar alla förnuftiga medlemmar av säkerhetsrådet att stödja det när vi lägger fram det för omröstning.

Tack så mycket.

Karl Sanchez synpunkter med egen betoning  (kursiv stil nedan).

Verkar rätt grundläggande: E3 (Storbritannien, Tyskland och Frankrike) bröt mot grundläggande avtalsrätt och ogiltigförklarade därmed sin förmåga att göra någonting, nästan som om de hade hoppat av som sin laglösa mästare i det amerikanska imperiet. Jag har inte läst något från Kina, Pakistan eller Algeriet, men vet att de upprepade Rysslands ståndpunkt, vilket innebär att Ryssland inte var den enda nationen som pekade på olagligheten i E3:s handlingar och det opassande beteendet hos den sydkoreanska ordföranden i FN:s säkerhetsråd. Trump borde kanske ha attackerat några fler koreanska fabriker så att de vet var de står i hans rasistiska ögon.

Kairoavtalet mellan Iran och IAEA har redan upphävts av Iran till följd av de olagliga händelserna i FN:s säkerhetsråd. Här är nyckelcitatet från RT:s rapport:

”Tre europeiska länders illa genomtänkta agerande i den iranska kärnkraftsfrågan … kommer effektivt att avbryta samarbetsvägen med IAEA”, sade Irans högsta nationella säkerhetsråd i ett uttalande citerat av den statliga nyhetsbyrån IRNA. [Betoning i original, KS].

FN:s säkerhetsråds agerande är ett mycket kraftfullt bevis på att lag och rättvisa saknas i världen och måste förverkligas via en annan institution; annars kommer vi att ha djungelns lag. Som jag har framfört behövs nu en FN-stadga 2.0 mer än någonsin, med ändringar av säkerhetsrådet som eliminerar vetorätten och andra tidigare misstag i dess organisation. Att uppnå samförstånd kan förbli möjligt under förutsättning att alla medlemmar i FN:s säkerhetsråd inte bryter mot FN-stadgan – någon form av stränga disciplinära åtgärder måste läggas till stadgan för de medlemmar som bryter mot den.

Det har blivit mycket tydligt att Irans kärntekniska program inte är problemet. Det är Irans regering och det faktum att den förblir oberoende trots 46 års försök att förstöra den under ledning av det laglösa amerikanska imperiet och Israel. De enda vapen som inte använts mot Iran är kärnvapen – kemiska och biologiska vapen användes på imperiets uppmaning av Irak under Iran-Irak-kriget 1980-88, som skylde över Iraks användning av dem.

Den långvariga brottslighet som inleddes av det laglösa amerikanska imperiet och dess ombud Storbritannien1953-4 för att Irans kolväterikedomar skulle kunna kontrolleras av imperiet fortsätter. När shahen satt vid makten hade varken imperiet eller någon av dess ombud några problem med att Iran hade ett kärnvapenprogram eftersom imperiet kontrollerade shahen. Allt detta förändrades när iranierna gjorde uppror och återfick sin självständighet, och alla tecken tyder idag på att de njuter av den och inte kommer att ge upp den under några omständigheter. Och för att försvara sin självständighet har Iran utvecklat mycket sofistikerade högteknologiska missiler och drönare som har chockat imperiet och dess sionistiska ombud, även om de ljuger om allt gällande Iran. Dagens Iran är inte 2015 års Iran – det har mycket mäktiga allierade och är mycket starkare ekonomiskt. Dessutom, som 12-dagarskriget visade, gick Irans befolkning samman i massolidaritet med regeringen och militären mot vad som kallas De Två Satan – den stora och den lilla.

Folkmördaren Don och Bibi kommer återigen att attackera Iran och den stora frågan är om de kommer att använda kärnvapen för att uppnå sitt mål. Och den andra stora frågan är om Iran har fått en betydande uppgradering av sitt luftförsvar. För om Iran kan oskadliggöra de flygplan och/eller missiler som för med sig kärnvapnen kommer landet att rädda sig självt och mycket mer – men om det gör det, hur vet vi då att kärnvapen användes? I en värld som styrts på ett korrekt sätt skulle denna kris naturligtvis inte existera. Om mänskligheten överlever nästa krig mot Iran kommer den sättet världen styrs att behöva förändras, oavsett om vissa nationer tycker om det eller inte.

Och som en avslutande bisats har Venezuela hållit samtal med Ryssland om vad UD kallade ”rysk-venezuelanska konsultationer om internationella juridiska frågor”.

Här är den viktiga delen av pressmeddelandet:

Vi diskuterade i detalj frågorna om samordning inom de internationella organisationernas relevanta plattformar och praktiska åtgärder för att bekämpa olagliga ensidiga restriktiva åtgärder (sanktioner). Frågorna om hur internationella rättsliga organ fungerar, inklusive straffrätt, behandlas separat. Särskilda mekanismer och verktyg för genomförandet av de gemensamma ståndpunkterna har formulerats.

Konsultationerna bekräftade parternas fasta övertygelse om behovet av att stärka de internationella rättsstats-principerna. Illegitima sanktioner fördömdes och ett avståndstagande från politiseringen av internationell rätt uttrycktes. Den ryska sidan bekräftade sitt fulla stöd för Caracas i dess ansträngningar att skydda sin suveränitet mot bakgrund av de aktuella hoten. [Min kursivering, KS].

Trump har nu sprängt tre båtar och dödat flera dussin vilket bara adderar till hans blodiga summa FolkmordsDon och Dödare av ukrainare. Han hade inte att göra på Charlie Kirk begravning.

Bli gärna månadsgivare!

Du kan också donera med Swish till 070-4888823.

Föregående artikelProblemet med ”västerländska värderingar” är att västerlänningar inte värdesätter dem.
Nästa artikelTjeckerna valde sina egna intressen framför Bryssels dogmer.
Global Politics
Globalpolitics.se är en partipolitiskt obunden, vänsterorienterad och oberoende analyserande debatt- och nyhetstidning med inslag av undersökande journalistik.

2 KOMMENTARER

  1. Viktig text som utreder det falskspel från främst de nykoloniala E 3 länderna .
    Eftersom FN är lättviktigt och dömer subjektivt till E 3 ländernas fördel är denna info värdefull !!

  2. Redan under Shahens tid ville anglosaxerna motverka både Irans och de flesta andra länder utanför väst att ha kärnkraft. Shahen var inte alls så lydig mot USA som artikeln antyder. Det är en schablonmässig uppfattning som missar att Shahen både agerade och pratade om att utveckla Iran i samarbete även med öst.
    Redan när Shahen tillträdde chockerades han av hur stor andel av oljeinkomsterna som anglosaxerna snyltade till sig.
    Eftersom han också stängde ner Opiumekonomin för att skydda befolkningen mot drogmissbruk var han en ännu värre nagel i ögat för anglosaxernas vars rika familjer ofta hade Opium-handel som orsak till tidigare generationers ekonomiska ställning.
    Shahen berättade att det var USA och inte OPECs beslut som låg bakom oljeprischocken efter Yom Kippur kriget. William Engdahl berättar det i sin ’A Century of War: Anglo-American Oil Politics and the New Wprld Order’
    Men många tycks ha förbisett det sammanhanget. Det innebar att oljeshejkerna skulle förbinda sig att investera sina vinster i väst. Återigen ett exempel på att anglosaxerna är motståndare till marknadsekonomi.
    Shahen berättade också att det var USA som störtade honom.
    Och revolutionen i Iran 1979 var helt och hållet anglosaxernas verk. Khomeini hjälptes till makten av dem och i ett tidigare skede räddades Khomeini från dödsstraff genom att illegitimt väljas till Ayatollah genom Storbritanniens ingripande.
    Att CIA tiger ihjäl 1979 men gladeligt erkänner 1953 är intressant. De är angelägna om att konservera den schablonmässiga modellen som håller alla parter kvar i fållan.
    Men att de flesta andra gör precis som CIA är mer anmärkningsvärt. Det tyder på att schablonmodellen tycks ha ett starkt grepp om sinnena.

KOMMENTERA

Please enter your comment!
Please enter your name here