
https://www.youtube.com/@judgingfreedom
Judge Napolitano – Judging Freedom
Intervjun börjar vid 24:16
Scott Ritter: Låt mig börja med att vända mig direkt till den amerikanska publiken.Vi har en konstitution, med det första tillägget, som garanterar yttrandefrihet. Och utan yttrandefrihet har vi ingenting. Jag tror att du håller med mig: om vi förlorar rätten att tala fritt, då upphör det här landet att existera.Vi är inte längre de vi en gång var, och vi kan inte vara de vi är. Vi har en vicepresident som har varit mycket tydlig gentemot européerna: Om ni påstår att ni delar våra värderingar, då måste ni också respektera dem. Vi har markerat mot européerna, till exempel när de försökt censurera X – plattformen X – och Elon Musk, bara för att han tillåter publicering av sådant som de själva inte håller med om. Vi har satt ner foten mot detta.
Jacques Baud är en schweizisk underrättelseofficer vars ”brott” består av att han talar sanning. Europeiska unionen har anklagat honom för att vara en rysk propagandist och har infört sanktioner mot honom. Normalt sett är sanktioner inte en så stor sak – de är oftast riktade mot personer utanför EU. Man sanktionerar dem genom att säga: ”Ni får inte komma hit, och ni får inte bedriva någon ekonomisk verksamhet med oss.” Man straffar dem genom att neka dem möjligheten att interagera med EU. Men Jacques Baud bor i Bryssel – han befinner sig alltså *inom* Europeiska unionen. Nu har han förlorat tillgången till sin bank; han har inga pengar. Ingen kan hjälpa honom, eftersom det är förbjudet att ge honom bistånd. En tysk parlamentsledamot fick faktiskt frågan: ”Får jag ge Jacques Baud en limpa bröd så att han inte svälter ihjäl?” Svaret blev: ”Nej, det får du inte. Om du ger Jacques Baud bröd bryter du mot sanktionerna – du bryter mot lagen.” De har alltså dömt den här mannen till döden, bara för att de anklagar honom för att vara en rysk agent.
JN: Hur klarar han sig?
SR: Han klarar sig tack vare stöd från personer som kommer till hans undsättning.
De kan bjuda honom på en måltid, men de kan inte ge honom mat. Man får inte heller ge honom pengar – det är olagligt. Man får faktiskt inte ge honom någonting alls. Jag tror att européerna till slut insåg att lagen inte var utformad för en sådan här situation. Därför beviljade de ett humanitärt undantag som skulle göra det möjligt för honom att komma åt sitt bankkonto för att betala räkningar. Men även om byråkraterna gav grönt ljus, har bankerna inte hunnit anpassa sig. Han har alltså fortfarande inte kunnat ta ut sina pengar eller använda dem. Han befinner sig fortfarande i ett slags limbo.
JN: Och varför gör de så här mot honom? Vad har han sagt?
SR: Det som är intressant är att de nyligen gjorde en översyn av sanktionerna som är riktade mot honom –och de förlängde dem naturligtvis. Men den här gången strök de anklagelsen om att han skulle vara en rysk propagandist, eftersom den var ohållbar. Han har ju inte sagt någonting. Han har aldrig medverkat i rysk tv och använder inte ryska källor. Han kritiserar faktiskt den europeiska politiken genom att använda ukrainarnas – och européernas egna – ord. Han använder deras eget narrativ mot dem. Och den här gången sade de till hans advokater: ”Vi måste införa sanktioner mot Jacques, för han är så neutral och så objektiv att om vi låter honom tala, kommer han att stärka den ryska ståndpunkten – och det kan vi inte tillåta.”Vi måste alltså tysta en man som talar sanning, eftersom sanningen bokstavligen är dålig för Europa och bra för Ryssland. Detta är en dom över alla dem som för fram ett pro-ukrainskt eller pro-europeiskt narrativ.
Alltihop är en lögn. Jacques Baud har i åratal avslöjat denna lögn genom att använda deras egna ord mot dem. Han besitter objektivitet, neutralitet och en enorm trovärdighet – han är en av de mest erfarna underrättelseofficerare världen någonsin skådat. Jag hade ett fascinerande samtal med honom, som inleddes med en genomgång av hans liv.
Den här mannen är så imponerande. Jag menar, det han har gjort – alltså, de saker han har åstadkommit, inte bara för Schweiz utan för hela världen. Han arbetade med FN:s fredsbevarande insatser. Han skrev handböcker. Han var en av de första på plats i fält. Han arbetade för Nato. Han fick sin utbildning vid Defense Intelligence College (Syftar i första hand på USA:s ackrediterade federala utbildningsinstitution för underrättelse- och säkerhetspersonal. AI) och i Storbritannien.
JN: Den där… eh… helskärmen som Chris tog fram – Chris, kan du visa den igen? Det här är från en tidning, igår eller idag: EU utökar sanktionerna mot Jacques Baud. Finns det inga rättsliga vägar han kan gå?
SR: Tja, det finns en överklagandeprocess, men man måste vända sig till rätt domstol, och det tar en evighet. Saken är den att han i praktiken befinner sig i ett juridiskt ingenmansland. Han har inte anklagats för något brott, eftersom han inte har begått något brott. Det här är en rent byråkratisk historia.
Allt började med en fransk rådgivare till Macron som gick till ministerrådet och sa: ”Vi måste tysta den här mannen, för han skadar oss med sin sanning.” Ministerrådet – beslutade på eget bevåg att införa sanktioner mot honom – utan att vända sig till något juridiskt organ. Eftersom detta sker helt utanför det rättsliga ramverket saknas all form av lagstiftningsprocess; domstolar brukar normalt luta sig mot förarbeten eller lagstiftningsunderlag, men här finns ingenting. Det har skapats i ett vakuum. Det är bokstavligen en ”moment 22”-situation. Hans enda juridiska väg framåt är att gå till domstol och övertyga den om att……den saknar behörighet – för det gör de faktiskt. Det finns ingen jurisdiktion här. Ingenting. Det saknas helt ett rättsligt ramverk för detta. Det rör sig om godtyckliga handlingar från Kaja Kallas sida. Denna utrikespolitiska chef leder ett ministerråd som inte har någon som helst koppling till något lagstiftande organ. De har hittat på egna regler. De har inget lagstöd för att göra detta. Ändå har de genomfört det och belagt honom med sanktioner. Han sitter fast.
Han är fångad i det här. Det är oerhört frustrerande att höra om detta. Som sagt, han redogjorde för saken i intervjun.

JN: Var, hur och när kan vi se den här intervjun?
SR: Just nu håller min producent på att färdigställa materialet. Vi hoppas kunna få klart det under veckan. Intervjun kommer att publiceras i två delar: den första handlar om Jacques Bauds liv och bakgrund, medan den andra går in på sanktionerna och hur absurt hela förfarandet är. Det är värt att notera att han är en av de mest objektiva underrättelseanalytiker som någonsin funnits.
JN: Jag är faktiskt förvånad över att de lät mig intervjua honom – och att de nu lät dig tillbringa tre timmar med honom. Jag är förvånad över att de inte försökte stoppa det, för hans berättelse är så oerhört fängslande. Ingen skulle kunna ställa sig på regeringens sida i den här frågan. Ingen rationell människa som tror på mänskliga rättigheter skulle kunna ställa sig på regeringens sida. Men ändå låter de honom berätta sin version – ur hans egen mun och i intervjuer med välvilligt inställda personer.
SR: Saken är den, att de saknar jurisdiktion. Det innebär att även om sanktioner har införts, så saknar de laglig grund; ingen polis kan dyka upp vid hans dörr och säga: ”Jag övervakar dig.” De kan inte heller avlyssna honom. Vanligtvis, om man utsätts för statliga anklagelser, kan myndigheterna frysa ens bankkonton eller övervaka en – de kan till och med stänga av ens telefon. Men i det här fallet kan de ingenting göra; de kan inte röra honom, eftersom det saknas en rättslig grund.
JN:Vad skulle hända om en tysk parlamentsledamot kom med en limpa bröd till honom?
SR: Då skulle lagen ha överträtts – ett brott skulle ha begåtts.
JN:Vem bröt mot lagen?
SR: Han, genom att ta emot brödet, eller den tyske ledamoten, genom att ge det till honom? Det vore den tyske ledamoten som bröt mot lagen genom att ge det till honom. Låt oss säga, rent hypotetiskt, att jag kom till honom med en bunt kontanter och räckte över dem – som ett sätt att säga: ”Hör du, jag är här för att stötta dig” – då skulle jag ha brutit mot EU-lagstiftningen. Om jag däremot bjuder ut honom på middag – det är inget brott; jag kan sätta mig ner och beställa mat på en restaurang. Men om jag hade tagit med mat hem till hans lägenhet – då skulle jag bryta mot lagen. Det är det absurda i hela den här sanktionshistorien. Det är galet. Det är bokstavligen galet.
JN: Tja, du gör ett fantastiskt jobb som lyfter fram det här. Vi kanske borde bjuda in honom igen? Han var väldigt uppskattad av vår publik, för han är en enastående människa. Han förstår vad som händer i Ukraina, han förstår vad som händer i Gaza, och han är inte rädd för att säga vad han tycker. Ingen borde behöva lida för att de uttrycker sin åsikt.
SR: Precis. Det var intressant, för när jag inledde intervjun nämnde jag att han började sin karriär som analytiker med fokus på Warszawapakten inom den schweiziska underrättelsetjänsten. Även om han hade en militär bakgrund, arbetade han i en civil roll. Han studerade Ryssland och Warszawapakten – han var expert på Ryssland – och gick sedan vidare till att göra fantastiska insatser inom fredsbevarande arbete i Afrika och minröjning. Därefter arbetade han för Nato. Mot slutet av sin karriär återvände han till att fokusera på Ukraina och Ryssland igen – cirkeln slöts alltså. När den här mannen talar om Ukraina och Ryssland, gör han det utifrån en djup och ingående förståelse för frågan. Han är en person som har skrivit strategiska bedömningar åt Natos generalsekreterare och åt nationella ledare. Det här är alltså ingen obetydlig tjänsteman eller någon ”visselblåsare” från ingenstans som bara agerar utifrån narcissism – typ: ”Titta på mig! Titta på mig! Jag är så viktig!”
Det här är en man som, på högsta nivå, författade några av de viktigaste strategiska bedömningarna i världen under 1990- och 2000-talen. Bedömningar som visat sig vara korrekta, gång på gång. En man med enorm trovärdighet; den schweiziska regeringen litade på att han kunde utföra stordåd. Och just för att han är så trovärdig, och för att han har en så gedigen historik av att ha rätt, var de tvungna att tysta honom – att sätta stopp för honom. Det enda sättet de kunde göra det på var genom dessa sanktioner. Dessa sanktioner var i praktiken ett dödsstraff – och de är fortfarande ett dödsstraff, såvida inte ni har modet att säga åt EU att dra åt skogen, och göra det som krävs för att hålla den här modige mannen vid liv.
JN: Wow. Du gör ett fantastiskt arbete som alltid, Scott. Stort tack.
Tack för den här intervjun. Jag ser verkligen fram emot att få se den. När den väl är ute ska jag se till att den får stor spridning. Vi ser fram emot att träffas igen, min käre vän. Allt gott.
SR:Tack!
Hur kan sån kontroll genomföras utan att mannen är övervakad/fängslad?
Kan en hel befolkning drabbas genom att stänga av olika system som försörjer människor med livsnödvändigheter?
Kanske värt en fundering: Nyheterna om att Nord Korea ledare var ansvarig för sk ”hackerattack” – den var jo så perfekt ”tæmad” före attacken på butikernas livsmedelsfrysar och därför stor sannolikhet att konkludera att det ”måste vara dom”
Naturligtvis tänker få på det oerhörda kompakta system som de amerikanska (israelisk) utgör och till den milda grad att lite är att betrakta som undantag. Bankerna, sjukvårdssystemet, sociala register etc., militär säkerhetssystem etc!
Och ingen såg det komma? Det är nog ganska långdraget att tro det. Snarare handlar det om tron att ”de inte skulle gå så långt”. Detta för att samtida svensk kulturell härkomst är amerikansk sörja.
Eller kan det vara så att dessa otaliga experter inte har förmåga till att dra slutsatser knutna till konsekvensanalys och riskbedömningar i allmänhet.
Kan det vara så illa att de endast, här i förenklad beskrivning, betraktar lättmjölk som sitt område utan att förankra det till ursprungliga substansen MJÖLK? dvs de har ingen förmåga till helhetsbedömning!
Är inte det som de ”tankebefriade” gör, köra miltals utan reservdäck?
Undrar vad de får i månaden för det!
Blir det kunderna dom får betala kostnaden för deras obevekliga tro till system konstruerade av krigskultur med månghundra årig erfarenhet att bygga kontroll?
Sanningen kan inte vara något annat än bra för oss, folket i EU!
Ritter är inte riktigt hederlig. Om han skulle hålla sig till verklighet och sanning så måste han erkänna USA:s enorma skuld i detta krig.
Så passande när ”the first lady of the White house” ska samla ryska och ukrainska representanter, dvs. inte en endaste europeisk representant som för övrigt vars länder är drabbade av massiv digital hacking genom att förändra temperatur i lokala frysar! Vad näst?
First Lady i aktion tyder på amatörmässig propaganda.
Som med Rainer Fuelmich, med Jaques Baud. Men vem kan ’de’ vara som är så taskiga att ’de’ poison the well, ekonomiskt bojkottar, hotar o till slut mördar. Trodde alla hyllade fakta.. Och det är väl inget vi sett förr, att ’de’ gör, kvaddar individer och länder som sätter sig emot när de väl insett vem ’dom’ är och vad ’de’ har i görningen..Så vem är ’dom’..
Newvoice idag om vad en av ”företrädarna” har för planer för Euroasien, Ryssland vidare mot Iran och till slut Kina. Så vem är ’dom’..ja inte är det Usa eller Europa eller England, Tyskland eller Frankrike. Dessa komprometterade länder med icke ont anande befolkningar, besuttna av landsförrädare..dessa sista kanske ingår i konspirationen för världsövertagande, ett nwo. Men vem leder nwo projektet. Rekommenderar Hans Myrebros böcker, igen.
Europa.
”Brittiske säkerhetschefen: Frysarna är bara början
Attacker mot kritisk infrastruktur blir sannolikt vanligare. Det säger Richard Horne, Storbritanniens chef för cybersäkerhet, efter hackerattackerna mot frysar i Sverige och flera andra länder.
– Under de närmaste månaderna står vi inför en reell risk för en aldrig tidigare skådad ökning av antalet it-incidenter, säger han enligt Bloomberg.
Enligt Horne blundar många företag för att de är beroende av sårbar teknologi ”som bara väntar på att utnyttjas”. Han pekar ut sjukhus och kraftstationer som möjliga mål för nya attacker, enligt The Independent.”
Ja, det är någonting som jag tror kommer eskalera och vi har bara sett början än.
SVT säger idag att en mataffär i Alvesta ”möjligen” kan ha räddats för att de hade ett äldre styrsystem till frysarna som inte var uppkopplat till Internet.
”Möjligen” ????
Kanske det var så att butiken faktiskt räddades tack vare den hade ett äldre styrsystem som inte var uppkopplat till Internet?
Här tror jag ligger ett stort problem.
I ett tillväxtbaserat och med det teknikjagande politiskt system som Västerlandet är finns mycket få möjligheter att säga nej till vad utvecklingen erbjuder inom produktionstekniken.
Om någon yttrar ”det var bättre förr” blir blasfemi och som att svära i kyrkan.
Jag tänker på dessa mathandlare, vad har de för möjligheter att säga nej när deras underleverantörer ständigt påminner om att de måste ”förnya” för att inte bli efter och omkörda av alla sina konkurrenter?
Här kan man verkligen tala om att vara slav under Kapitalism och Fri Marknad och det är något som SVT Public Service måste spela med i för att inte bli anklagade för att vara revolutionära.
SVT måste vara en del av det Västerländska systemet. Det är hela saken.
Det här är allvarligt och tänk alla sjukhus och Primärvård där känslig och mycket känslig information och påverkningsbara reglage ligger bakom lösenord. Vad kan hända?
Jag vet faktiskt om att ägare till mindre vattenkraftverk, som kan ställa till stor förödelse om dammregleringar sätts ur funktion, har dessa styrda genom Internet där reglering och manövrering utgår från en ”hemsida” som bara ägaren har tillgång till bakom ett lösenord.
Liksom mataffärerna har de detta som bekvämlighet för inte behöva vara på plats vid manövreringar.
De kan sitta hemma vid datorn och styra istället.
Men vad händer när någon datorkunnig hackar sig in och börjar ändra på alla reglage efter egna syften och behag?
Det kan få enorma konsekvenser för samhället och ju mer som är uppkopplat till Internet desto värre kommer det att bli.
Jag har en mobiltelefon som ständigt är uppkopplad till Internet.
Jag tycker det är otäckt bara det.
Hoppas jag inte oroar någon men Swish och bankappar vill jag stå utanför så länge det bara går.
Jag får skylla på min ålder att jag inte längre klarar sådant.
Datorn stänger jag av när jag inte använder den och bryter strömmen till modemet.
Kanske jag missar några uppdateringar men låt så vara.
Vad som händer i datorn när den är igång och uppkopplad är svårt att veta, men det gäller vara vaksam.
Jag är en av dem som tycker att vissa saker i tillvaron faktiskt var bättre förr men som gjorts omöjligt av krav som vi kanske egentligen inte behöver.
Tänk särskilt på vad du stoppar i din mun och som sedan ska ned i din mage för att du ska kunna överleva.
Allt sådant idag är långt ifrån bra för oss.
Men kanske bättre för det politiska system som vi råkar leva i?