Sloveniens (kortlivade) NATO-uppror

Thomas Fazi på https://www.thomasfazi.com/p/slovenias-short-lived-nato-rebellion  25 juli.

Slovenien backade nästan omedelbart från sitt beslut att hålla en folkomröstning om NATO-medlemskap, men ett massivt ideologiskt tabu har brutits – och kan inspirera andra

Jag har skrivit för Compact om Sloveniens beslut att hålla en folkomröstning om NATO-medlemskap, hur detta skapade panik bland euroatlantiska eliter, vilket ledde till att folkomröstningen ställdes in kort tid därefter, och varför, trots Sloveniens helomvändning, ett massivt ideologiskt tabu ändå har brutits – och kan inspirera andra:

[Folkomröstningen] riskerade att utlösa en politisk jordbävning som sträckte sig långt bortom Sloveniens gränser. Biljana Vankovska, professor i statsvetenskap och internationella relationer vid S:t Cyril och Methodius universitet i Makedonien, skrev att en NATO-folkomröstning “skulle kunna krossa tabun inte bara inom Slovenien, utan i hela Europa… Ibland krävs det en liten stat för att förändra den allmänna opinionsvågen över en hel kontinent”.

Med så mycket på spel är det inte förvånande att Sloveniens oliktänkande ögonblick släcktes lika snabbt som det blossade upp. Den 19 juli röstade parlamentet med 44-7 för att ställa in båda de föreslagna folkomröstningarna, varvid de flesta parlamentsledamöterna avstod från att rösta. […]

Ändå var skadan skedd. Att sådana folkomröstningar överhuvudtaget föreslogs tyder på den första synliga sprickan i Natos ideologiska fästning: En medlemslands regering erkände offentligt att lojalitet mot alliansen inte längre är bortom all tvivel. Episoden må ha upphört, men tabut har brutits.

Detta återspeglar en djupare kris i hela Europa. I takt med att Natos aggressiva geopolitiska ambitioner växer kolliderar de alltmer med demokratiska principer och den allmänna opinionen.

Opinionsundersökningar i Slovenien visar endast 52 procents stöd för Nato – en kraftig minskning från de 66 procent som stödde anslutningen 2003. EU:s och Natos eliter följer en strategi för oändlig expansion, militarisering och konfrontation med makter som Ryssland, Kina och Iran – trots ett utbrett offentligt motstånd mot krig och upprustning i hela Europa. I takt med att klyftan mellan elitens ambition och demokratisk legitimitet vidgas blir förtryck det enda limmet som håller ihop projektet.

Resten av artikeln bakom betalvägg, ö.a.

*

 Politico skrev så här den 9/9 (inte hela artikeln, ö.a.)

 Sloveniens riskabla folkomröstning om Nato

Premiärminister Robert Golobs bombnedslagsplan för folkomröstning skakar koalitionsallierade och experter i Ljubljana.

Bild

Sloveniens liberale premiärminister Robert Golob är under press från både politiska vänner och fiender efter att ha tillkännagivit planer på en folkomröstning om Natomedlemskap. | Oliver Matthys/EPA

9 JULI 2025 17:26 CET

AV KETRIN JOCHECOVÁ

Sloveniens liberale premiärminister Robert Golob är under press från både politiska vänner och fiender efter att ha tillkännagivit planer på en folkomröstning om Natomedlemskap.

Förra veckan röstade Ljubljanas parlament för ett förslag från Levica, en vänsterkoalitionspartner till Golob, att hålla en rådgivande folkomröstning om att öka försvarsutgifterna till 3 procent av bruttonationalprodukten till 2030.

Golobs Frihetsparti röstade emot förslaget, efter att premiärministern skrivit under på Natos mål om 5 procent till 2035 i Haag förra månaden. En spricka i regeringen blottlades dock ytterligare efter att koalitionens mitten-vänster socialdemokrater ställde sig på oppositionens sida och stödde planen på en folkomröstning.

En missnöjd Golob framförde sedan idén att Slovenien faktiskt borde hålla ytterligare en folkomröstning, om huruvida landet ens borde vara medlem i Nato, som landet gick med i 2004.

“Det finns bara två möjliga vägar: antingen stannar vi kvar i alliansen och betalar medlemsavgiften, eller så lämnar vi alliansen. Allt annat är populistiskt bedrägeri mot medborgarna“, sa Golob i ett uttalande.

USA:s president Donald Trump har tjatat på europeiska allierade att lägga ut miljarder mer på försvar, samtidigt som han antytt att den amerikanska militären kanske inte kommer att försvara de som släpar efter i försvarsutgifter om Ryssland någonsin attackerar kontinenten.

Slovenien är en av de lägst rankade NATO-allierade när det gäller försvarsutgifter, med bara 1,29 procent av BNP, och har konsekvent misslyckats med att uppnå militäralliansens tidigare 2-procentsmål.

Landet och dess politiker är nu oeniga om NATO:s nyligen träffade överenskommelse om att höja målet för försvarsutgifter till 5 procent av BNP till 2035 – ett mål som Slovenien skrev under på internationell nivå men som kritiker säger inte har diskuterats på hemmaplan.

Golobs egna koalitionspartner var förbryllade över hans folkomröstningsutmaning.

Europaparlamentarikern Matjaž Nemec från socialdemokraterna sa att Golobs beslut var “känslomässigt, förhastat och inte strategiskt” och tillade att hans parti inte anser att en debatt om NATO-medlemskap är klok just nu.

Nemec sa att hans parti stödde den första folkomröstningen – för vilken ett datum ännu inte har bekräftats – om ökade försvarsutgifter eftersom Golob överskred sina befogenheter när han i Haag gick med på NATO:s nya mål på 5 procent.

”3-procentsmålet var också det enda mål som vårt SD-parti gick med på och röstade för på regeringsnivå som premiärministerns mandat för NATO-toppmötet i Haag. Premiärministern hade följaktligen inte mandat att acceptera det godkända 5-procentsmålet”, sa Nemec.

Politisk oerfarenhet

Oron i Slovenien sträckte sig bortom valda tjänstemän.

Jelena Juvan, försvarsprofessor vid Ljubljanas universitet, sa att regeringen agerar oansvarigt.

”Jag tycker att det är mycket farligt och oansvarigt av vår regering, eftersom de faktiskt spelar med nationens framtid, särskilt med tanke på Sloveniens lilla storlek och våra väpnade styrkors beredskap. Och de försöker lösa interna politiska tvister med detta, vilket är olämpligt”, sa hon till POLITICO.

En professor i statsvetenskap vid samma universitet, Miro Haček, sa att Golobs politiska oerfarenhet – han gick in på den högsta politikens nivå först 2022 och vann valet direkt – är orsaken.

”Han är inte van vid att förlora några röster … Han känner att han blir utpressad av sina koalitionspartner. Det här var första gången under denna mandatperiod som båda hans koalitionspartner röstade emot honom. Han har liten politisk erfarenhet och förutsåg inte att detta scenario skulle hända”, sa Haček.

Medan de statsvetare som POLITICO pratade med anser att Golobs folkomröstningsbeslut var impulsivt, säger hans partimedlemmar att det är en del av en medveten strategi.

Irena Joveva, en parlamentsledamot från Golobs parti som sitter i gruppen Renew Europe i Bryssel, sa att kravet på en folkomröstning om NATO-medlemskap var ”ett kalkylerat beslut”.

”Med nationella val som närmar sig nästa vår har frågan om ökade försvarsutgifter hamnat högst upp på de politiska agendorna och riskerar att utnyttjas som en populistisk manöver för att få stöd”, sa Joveva.

“Även om vi inser att våra medborgare generellt sett kanske inte föredrar ökade försvarsutgifter, tror vi att de inser säkerheten och fördelarna med ett Nato-medlemskap“, sa hon.

Bli gärna månadsgivare!

Du kan också donera med Swish till 070-4888823.