21 juni 2026 av Larry C. Johnson på Sonar21
Från och med veckan som slutade den 12 juni 2026 fanns i den amerikanska strategiska petroleumreserven (SPR) cirka 340,25 miljoner fat råolja… Låter mycket, men det närmar sig farozonen. I slutet av maj var den siffran 372 miljoner fat, vilket bestod av söt råolja: ~142 MMB | sur råolja: ~230 MMB, enligt det amerikanska energidepartementet.
(Det latinska prefixet mille betyder tusen, varför dubbel-M betyder tusen gånger tusen, det vill säga en miljon, ö.a.)
Oljan lagras i grottor på fyra platser:
- Bryan Mound: ~166 miljoner fat
Big Hill: ~90 miljoner fat
West Hackberry: ~72 miljoner fat
Bayou Choctaw: ~44 miljoner fat
För att förstå hur farlig situationen är måste man veta att om oljenivån i dessa grottor sjunker under en viss nivå skulle grottornas strukturella integritet äventyras. Den vanligaste driftsnivån är cirka 20 % av kapaciteten. Mike Sommers, VD för American Petroleum Institute, berättade för CNN att SPR måste vara minst 20 % full för att förbli i drift – det är ungefär 143 miljoner fat mot SPR:s designkapacitet på ~727 miljoner fat.
Så subtrahera 143 fat från 340,25… Det betyder att USA bara har 197,25 miljoner fat kvar innan grottor kan drabbas av irreparabla skador. Om de amerikanska konsumenterna, som använder 20 miljoner fat per dag, var tvungna att förlita sig enbart på SPR, har USA bara mindre än 9 dagars reserver. Om man jämför mängden som rapporterades i slutet av maj (dvs. 372 miljoner fat) med rapporten från den 15 juni, så drar USA 16 miljoner fat per vecka från reserven. Detta är det optimistiska scenariot, dvs. USA har ungefär 12 dagars reserv innan, som talesättet säger, skiten träffar fläkten.
Men vänta, det blir värre. Den amerikanska militären har förbrukat sina reserver av jetbränsle. Problemet förvärras eftersom dieselreserverna är på 25-års lägsta nivå. Diesel och jetbränsle är kritiska destillat. Så Trump-administrationen måste göra ett val: stödja militärflygplanen med jetbränsle, eller stödja lastbilsflottan med tillräckligt med dieselbränsle, för att förse amerikanska konsumenter med mat och produkter. Trump kan inte föra krig och hålla ekonomin igång i nuvarande takt eftersom diesel och jetbränsle konkurrerar med varandra när det gäller produktion. Så frågan är, vill ni föra krig eller vill ni rädda ekonomin och hålla lastbilarna i rörelse på vägarna? Detta är den främsta anledningen till att Trump undertecknade samförståndsavtalet med Iran.
En vän som är energianalytiker sammanfattade dilemmat enligt följande:
Den strategiska varningen är att USA inte kan anta att de samtidigt kan utkämpa en större bränsleintensiv konflikt och skydda den inhemska ekonomin utan kompromisser. Militärt jetbränsle, kommersiellt flygbränsle, diesel, eldningsolja och marint bränsle hämtar alla från den mellersta destillatdelen av det raffinerade fatet. Raffinaderier kan prioritera inom produktionen, men de kan inte omedelbart maximera varje mellersta destillatprodukt samtidigt.
Risken är inte att varje lastbil eller flygplan stannar samtidigt. Risken är att ett påtvingat beslut om bränsleprioritet skapar kaskadbrister och prischocker inom logistik, flyg, jordbruk, bygg och konsumentförsörjningskedjor. En krigstids ökning av jetbränsle skulle kunna minska dieselbufferten; en omledning inom civil luftfart skulle kunna störa passagerarrörelser och flygfrakt. Båda kanalerna kan bli recessionistiska eftersom både diesel och jetbränsle är drivmedel för den reala ekonomin.
USA är inte det enda landet eller den enda regionen som står inför ett enormt problem. Europa är i knipa. En rapport från april 2026 av Karl Miller – Irankriget, Hormuzsundet och Europas sammansatta energifälla – beskriver faran som Europa står inför. Här är sammanfattningen:
Denna rapport bedömer om Europeiska unionen står inför ett strukturellt energitrygghets fångens-dilemma (Fångarnas dilemma är ett klassiskt spelteoretiskt tankeexperiment som visar varför två rationella individer ibland väljer att inte samarbeta, även om det hade varit bäst för dem båda att göra det, se här, ö.a.) med Ryssland, med Tyskland i centrum och krisen i Persiska viken som accelerator. Argumentet är rakt på sak: Unionen har berövat sig det ryska lågkostnads olje- och gassystemet som låg till grund för en stor del av dess industriella bas, medan Irankriget och störningarna i Hormuzsundet samtidigt har försämrat det maritima energisystemet som levererar en avgörande andel av världens olja, raffinerade produkter och flytande naturgas.
Europa står på knä i strategiska termer. Det är inte bokstavligen utan beredskapslager, eftersom EU:s och IEA:s regler kräver minimilager av olja. Den hårdare verkligheten är mer skadlig: dessa lager är ändliga, ojämnt användbara, kommersiellt bräckliga och oförmögna att ersätta det normala flödet av råolja, diesel, jetbränsle, gasol, nafta och flytande naturgas genom de globala marknaderna. Beredskapslager köper tid; de återställer inte billig rysk gasledning, öppnar inte Hormuz igen, återuppbygger raffineringsflexibiliteten eller hindrar medlemsstaterna från att bjuda mot varandra.
EU står därför inför en sammansatt fälla. Rysk gas avlägsnas enligt lag, flöden i Persiska viken är utsatta för krig, amerikansk flytande naturgas har blivit oumbärlig men dyr, påfyllning av lager är kostsamt och Tysklands industrimodell är fortfarande beroende av överkomlig, styrbar energi. Varje medlemsland kan rationellt skydda… sig själv genom bilaterala kontrakt, subventioner, undantag och nödupphandling, men samma val försvagar unionens kollektiva förhandlingsstyrka och fördjupar fragmenteringen.
Slutsatsen är att EU är fastlåst i ett upprepat, asymmetriskt kollektivt aktionsspel. För att undkomma det krävs genomdrivbar solidaritet, gemensam planering av kritiska bränslen, samordnad lagring, realism kring företagskapacitet, en diversifierad LNG-portfölj, strategisk hantering av petroleumprodukter och rättsliga reformer som gör samarbetet snabbare och mer lönsamt än nationell avhoppning.
Det som förmedlar den obevekliga sanningen om världens avskum USA är följande:
”Diaz-Canel acknowledged that economic pressure is having a ”concrete and severe impact” but emphasized that Washington ”is astonished by the [Cuban people’s] ability to resist and create” under these conditions”
Återigen förekommer ”förvåning” över hur de obevekliga klarar sig, ”ability to resist and create” i obeskrivliga förhållanden som amerikanarna skapat i landet.
Tidigare, har begrepper ”astonished” yttrats av en av Reagans administrationen i samband med Reagans ständiga provokationer mot ryssarna som behöll sin dignitet oavsett provokationer. Detta var inte yttrat av en som på något sätt var vänligt inställd till dem.
Den grad av mental störning som amerikanarna lider av kännetecknas av mycket allvarliga psykopatiska drag, bäst beskrivet som Draculas omättande blodtörst.
”Astonished” ! Då blir det flera möten i Congressen och liknande underjordiska djävelsnätverk: hur kan vi eskalera ytterlgare – de klarar sig jo !
Nog kan framtida scenario bli en upprepning av Reagan eran, vars prestationer som provokatörer är statsterrorism : KA007, Chernobyl, Palmemordet.
När ska svensk utrikesminister kalla USA till svars ! ?
Det var den oförliknelige Mark Twain som sa ”historien upprepar inte sig men den rimmar”. Den rättsvidriga kriget mot Iran signerat folkmördarnas israel och dess rottweiler DJ Trump bekräftar just detta. I sin senaste krönika berättar Pepe Escobar att även om historien inte upprepar sig, rimma gör den definitivt.
Historien förtäljer att det var Perserna som besegrade den mäktiga romerska imperiet romerska på ett förnedrande sätt år 53 före Kristus födelse i det som kallas ”Slaget om Carrhae.” Romarna marscherade då mot Asien fullt övertygade om att Parthia/Persien lär kollapsa under vikten av Roms makt. Precis så som vår tids i särklass statsterrorist duon – israel och USA – trodde att ”den Iranska teokratin” skulle rämna bara man tog bort ledarskapet, när de startade deras rättvidriga krig mot Iran den 28 februari 2026.
Parthias armé leddes av general Surena (då tidens general Soleimani vill säga) som istället för ett konventionellt slag med attackerande armé valde att helt sonika omringa Roms armé. Sedan så sköt Partherna våg efter våg av pilar (då tidens drönare vill säga). Partherna led aldrig brist på ammunition eftersom kamel karavaner bakom slagfältet fyllde på med nya pilar, d v s ammunition. Den mäktiga romerska armén kunde inte hålla samman blev demoraliserade och även de romerske generalen Crassus själv blev dödad. Det strategiska nederlaget förstörde myten om den oslagbara romerska armé – precis som 2026 års kriget mot Iran förintade skitsnacket om ”den största armén i galaxens historia”.
Historien lär oss att det var möjlig att planera ett krig med Persiska pilar avsedd specifikt för att förinta Crassus od de romerska legioner. Och liksom i en spegelbilderna, vi bevittnade nyligen Persiska drönare föra ett asymmetriskt och decentraliserat försvarskrig mot imperiets armada och förnedra den nye Crassus – ingen mindre än ”USAs president”, eller snarare ”Förste sionist Butler” DJ Trump.
—-
Läxan till västerländsk bluff expert av Magnus Rånstorps snitt plus samling Iranofob av olika färger är kort och gott: ta lärdom av historien och undvik blotta dig inför allas åsyn.
Magnus Ranstorp, denna statsterrorist i Washingtons tankesmedja Washington Institution proklamerade att ”Iran has to pay a price”
Kan det vara hans team som fått anställning på PostNord tro ? Ta bort förklistrade frimärken (frankerade) på försändelser och begära betalning av mottagaren.
Eftertaxeringar genomförda av Post Nord, hur ser den redovisningen ut ? Definitivt fråga för Ekobrottsmyndigheten.
Skärmbilder är bra före och efter rån !
Ni menar väl Magnus Rånstorp, vl?
Därför utvaldes islamofob Råns-torp till att vara utredare för senaste Säpo hetsjippot mot Iran. Magnus ”Iran has to pay a price” Råns-torpare är en sionist ekokammare som får utrymme just av den anledning. Det är inte kompetensen utan serviliteten som är avgörande i utvalet av Magnus Rånstorp till utredare. Således är detta helt i linje med den lömska sionistiska hybridkrigföring mot Iran – i det här fallet på Svenska. Noterbart är det även att flera europeiska länder har liknande projekt med motsvarande Rånstörpare som ”utredare” vill säga.
Det mäktiga Saudi Arabien ser ut och vända sig från USA och istället börja närma sig Kina och Ryssland.
Vad sägs? Ett bra val?
”Saudiarabien har valt sida i oljekrisen – och det är inte USA”
https://www.msn.com/sv-se/nyheter/other/saudiarabien-har-valt-sida-i-oljekrisen-och-det-%C3%A4r-inte-usa/ar-AA26wrOo?ocid=msedgntp&pc=U531&cvid=6a3d2df46b62429fbaaddcec550c21ea&ei=22&cvpid=6a3d37d6904143af8a2846ead8abb1ea
Ja, vem vill betala för dyr vapenskrot från amrika eller väst? Kriget mot Iran har bevisat att de dyra amrikanksa vapenskrot skyddar inte. Som så mycket som kommer från det landet är det bluff.
Mina dameroch herrar! Vill ni vara säkra så köp Ryskt eller Kinesiskt! Garanterat valuta för pengarna