Jag fick tips för några veckor sedan om att finansminister Niklas Wykman [M] lämnat in en lagrådsremiss den 18 december 2025:
Åtgärder för att stärka kontanternas funktionssätt
https://www.regeringen.se/contentassets/44a276dac1ae42bd8e3d1f33ceed5d6d/
atgarder-for-att-starka-kontanternas-funktionssatt.pdf
Jag hann inte läsa långt förrän jag insåg att detta måste stoppas. Sverige är utsatt för en veritabel ekonomisk kupp som jag misstänker härrör från World Economic Forums möte i Davos 2017.
Begrunda följande:
Den Internationella valutafonden publicerade ett arbetspapper 2017 vid namn The Macroeconomics of de-cashing, där man beskrev en önskan om att kontanter skulle försvinna från hela jorden. I dokumentet står att det skall vara de privata aktörerna
som skall driva på denna utveckling, detta för att människor inte ska bli misstänksamma mot de statligt styrda myndigheterna utan bibehålla sin tilltro till dessa. Se även
http://alexeikireyev.com/content/macroeconomics-de-cashing.
Journalister har kommenterat så här: ”Utvecklingen mot ett kontantfientligt samhälle har pågått under en längre tid
och är styrt från toppen av den ekonomiska maktpyramiden. Ämnet har diskuterats på World Economic Forums sammanträde i Davos och 2017 Macroeconomics of de-cashing, där man beskrev en önskan om att kontanter skulle försvinna från hela jorden. I dokumentet står att det skall vara de privata aktörerna som skall driva på denna utveckling, detta för att människor inte ska bli misstänksamma mot de statligt styrda myndigheterna utan bibehålla sin tilltro till dessa.”
Med anledning av att det ansvariga statsrådet Niklas Wykman [M] inte svarat på JO:s skrivelse till Regeringen, JO dnr 2526-24 (2025-03-14) upplyste JO mig ett halvår senare om möjligheten att väcka frågan om granskning av statsrådet till Konstitutionsutskottet (KU) med hänvisning till JO:s skrivelse.
Så här skrev Kontantupprorets ordförande Björn Eriksson om ärendet i Dagens Industri: 251014 DI – Skatteverkets kontantvägran borde få konsekvenser
”Tänk om det i stället hade resulterat i en kraftig reprimand. Generaldirektören kallas upp till departementet. Krav på att åtgärda och kompensera den enskilde som drabbats. Det hade för mig varit det naturliga.”
När jag nu kikade på lagrådsremissen ’blåste jag topplocket’!
Lagförslaget är så utstuderat bedrägligt, och t.o.m. i rubrik behäftad med lögn att det ger ytterligare en anledning att få statsrådet Wykman granskad av KU.
Jag beskriver det som ett veritabelt kuppförsök där Regeringen flagrant går den vinstmaximerande kontantvägrande privata bankkartellens ärende.
Någon måste försöka påminna Regeringen om att de har folkets uppdrag – inte ’Wallenbergs’!
Jag filar på en sammanställning med konstruktiv kritik mot lagförslaget. Jag hoppas få god input från Global Politics läsare, såväl på min kritik mot lagförslaget som hjälp
med att först vad som hände efter att Swish förvägrats tillstånd av
Finansinspektionen: 200122 SVT – Swish kan inte få ett tillstånd
https://www.svt.se/nyheter/inrikes/finansinspektionen-slar-fast-swish-kan-inte-fa-ett tillstand
”Det är med banken som kunden ingår avtal beträffande Swish och endast via banken som kunden kan påbörja, ändra eller avsluta sin Swish-tjänst”
Mina personliga erfarenheter finns beskriven på YouTube från den 22 januari 2026 tack vare en beundransvärd insats av Thomas Gjutarenäfve: 566 Vad händer när landet slutar ta emot kontanter?
Se även hans tidigare inslag:
558 Linda blev handikappad två gånger – först av stroken, sen av banken https://youtu.be/owl42gFdZ1c?si=IG9TzbYy0yvsM80n
Med kontanta hälsningar
R☮nny i Ronneby
–––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––
Synpunkter på lagförslaget om kontanter
INNEHÅLL
Förslag
1 Inledning
2 Svenska kontanter under offentligrättsliga förhållanden
2.1 HFD 2015 ref. 49
2.2 Justitieombudsmannen (JO)
2.3 Utredningar
3 Svenska kontanter under civilrättsliga förhållanden
3.1 Konkludent handlande
3.2 Fiatpengar
3.3 Mänsklig rättighet
3.4 Ekonomiska begrepp
4 Synpunkter och kritik
4.1 Några tunga frågeställningar som särskilt bör uppmärksammas
4.2 Avtalsrätten
4.3 Hänvisningen till digitala betalningsmedel är en lögn
4.4 Falskmynteri av privata banker
4.5 Politiskt färgad ekonomisk kupp
5 Arkivering
Länkskafferi
Synpunkter på Lagrådsremissen som uppenbart är ett beställningsjobb för den vinstmaximerande privata bankkartellen och bör beskrivas som ett försök till ekonomisk kupp.
Miljörättsprofessor Staffan Westerlund brukade framhålla att en planeringsprocess, där de reella besluten tas innan beslutsunderlaget föreligger och den formella
beslutsprocessen bara är till för att legitimera det som i realiteten redan avgjorts, är korrupt.
Förslag Lösningen är enkel:
Villkora bankoktrojen med krav om bemannad kontantkassa så att
om avgiftsbelagda avtal med privat tredje part, får såväl;
• tillgång till landets enda lagliga betalningsmedel, som
• tillgång till ”ett väl fungerande betalningssystem” enligt
RF 9:13 andra stycket punkt 4, alla, utan krav.
Förtydliga skyldigheten att ta emot lagliga betalningsmedel med tvingande lag om generell kontantplikt som i Danmark och Norge.
Förtydliga att det endast är staten via Riksbanken som får tillverka pengar genom att koppla bankernas penningmängdskapande vid kreditgivning till riksbankens utgivningsmonopol med krav om stämpelskatt (seigniorage) till Riksbanken.
Fatta riksdagsbeslut om statligt utgivna digitala betalningsmedel, e-krona, i enlighet med 4 kap. 9 § Lag (2022:1568) om Sveriges riksbank.
1 Inledning
Efter att jag nu tagit del av Regeringens lagförslag så som det presenterats i Lagrådsremissen [1] är jag mer än någonsin benägen att hålla med ämbetmannanestorn Björn Eriksson, ordförande för Kontantupproret, i bedömningen att såväl betalningsutredningen Staten och betalningarna SOU (2023:16), som Kontantutredningen, är beställningsjobb [2], [3], [4] för den vinstmaximerande
kontantvägrande privata bankkartellen som ståtar med att vara landets värsta ekonomiska brottslingar [5], [6], med bristfällig teknik [7], [8].
Det har redan gått så långt att myndigheter, styrda av politiskt tillsatta lojala tjänstemän ibland mer hemfaller åt politisk lojalitet än den stränga uppgiften i en rättsstat att lyda under lagarna [RF 1:1].
I mitt medborgarremissyttrande till Kontantutredningen den 19 maj 2025 riktade jag så kraftig kritik mot, inte att Regeringen på uppmaning om ny utredning av ensamutredaren Anna Kinberg Batra, som inte uppfyllt det uppdrag hon fått med ett halvårs extra utredningstid i tilläggsdirektivet Dir. 2022:131 utan lösning, utan mot det begränsade och politiskt styrda utredningsuppdraget som begränsade utredarens möjlighet att föreslå det som många remissinstanser förordar, tvingande lag (ej dispositiv, ej subsidiär) om generell kontantplikt som i grannländerna
Danmark och Norge [9].
Jag underkände därför Kontantutredningen i sin helhet på
grund av denna odemokratiska manipulation.
Jag vill särskilt framhålla kravet om generell kontantplikt från
handikapporganisationerna där särskilt landets många synskadade är beroende av fysiska betalningsmedel med taktila kännemärken (likabehandlings- och diskrimineringsaspekt) [10].
”Strukturell diskriminering är när en stat, en myndighet eller ett samhälle på strukturell nivå begränsar hela befolkningsgruppers möjligheter, välbefinnande och tillgång till makt och resurser, baserat på de typer av egenskaper som ses
som diskrimineringsgrunder.”
Försvarsmaktens krav om generell kontantplikt av integritetsskäl och för skydd för sin personal (beredskapsaspekt) [11] och alla medborgares rätt att ha egen kontroll över sin integritet [12], [13], sin privatekonomi och sina likvida medel (privatlivets helgd).
2 Svenska kontanter under offentligrättsliga
förhållanden 2.1 HFD 2015 ref. 49
I mitt medborgarremissyttrande till Kontantutredningen ställde jag den retoriska frågan: ”Med vilket stöd av lag vägrar myndigheter att godta Riksbankens sedlar och mynt som lagligt betalningsmedel?”
Frågan har redan getts ett tydligt svar genom den prejudicerande domen HFD 2015 ref. 49 [14]. Medborgarna har alltid rätt att reglera sina betalningsskyldigheter av offentligrättslig karaktär med Riksbankens sedlar och mynt, som myndigheter inte får
vägra att ta emot. Personligen har jag fått två utmätningar till följd av regionens kontantvägran för patientavgift. Den andra för samma patientavgift trots att den första undanröjts av domstol.
2.2 Justitieombudsmannen (JO)
Trots detta klargörande av den yttersta uttydaren av Svensk Författningssamling (SFS) Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) nödgades Riksdagens ombudsman ingripa mot landsting och regioner;JO dnr 4956-2015
(2015-11-26) JO kritiserade Landstinget Östergötland och betonade att vårdmyndigheter måste vara tydliga med rätten till kontant betalning av vårdavgift
[15].
JO dnr 4281-2017
(2019-05-13) ChefsJO:s skrivelse till Socialdepartementet om regionernas kontantvägran för patientavgift. Minst två JO-anmälningar mot regioner har hänvisats till denna skrivelse [16]:
• JO dnr 6105-2021 – av f d landshövding,
• JO dnr 9260-2022 – av Ronny i Ronneby
Flera andra myndigheter har kritiserats av Justitieombudsmannen (JO) för kontantvägran såsom Bolagsverket, Skatteverket m.fl. Då jag förvägrades att skaffa
ID-kort från folkbokföringsmyndigheten Skatteverket (som redan kritiserats av JO för kontantvägran) föranledde det JO att den 15 mars 2025 skicka en skrivelse till JO dnr 2526-2024 [17], [18].
2.3 Utredningar
Betalningsutredningen På sidan 96 i betalningsutredningen Staten och betalningarna SOU (2023:16) [19] föreslogs förtydligande av skatteförfarandelagen som från den 1 juli 2024 skulle
tvinga Skatteverket att ta emot svenska kontanter för skatt.
I offentligt uttalande i DN publicerad samma dag som betänkandet, den 31 mars 2023, förtydligade utredaren Batra:
”Staten måste själv ta emot de svenska kronor den ger ut – lagliga
betalningsmedel – som betalning för tvingande avgifter och skatt. Du ska kunna göra dig fri från skuld mot staten, även om du inte kan göra det digitalt.”
Professorn i finansrätt vid Stockholms universitet Roger Persson Österman går längre än så och beskriver Skatteverket som lagbrytare [20]. En ny Riksbankslag Slutbetänkande
En ny Riksbankslag SOU 2019:46 s. 1575 [21]
En av de grundläggande anledningarna för stat och kommun att respektera statsvalutan som lagligt betalningsmedel
”är att säkerställa att alla i samhället ska ha möjlighet att göra betalningar eftersom det kan anses som en grundläggande rättighet”
Som konsekvens förhindras jag rätten till rättslig prövning. Just detta har jag dagsfärsk personlig erfarenhet av. Jag har via kronofogden två mål hos allmän domstol som handlar om att återfå min betalningsförmåga som förvägras mig av Pensionsmyndigheten i tre och ett halvt år och av Skatteverket sedan 2024.
Trots skriftliga bevis har båda myndigheterna bestridit betalningsförelägganden från Kronofogden. Utan betalningsförmåga kan jag inte betala de tilläggsavgifter på vardera 2 500 kr som målen villkoras med enligt föreläggande mig tillhanda den 20 januari, annars avvisas de efter den 30 januari 2026. Rätten till rättslig prövning förhindras därmed i dubbel bemärkelse;
• dels genom att jag av staten fråntagits rätten till egen kontroll över mina
likvida medel och därmed min betalningsförmåga,
• dels för att det ”väl fungerande betalningssystem”, som staten ansvarar för enligt RF 9:13, och som överförts från Riksbanken till Regeringen på uppmaning av Riksbankschefen genom riksdagsbeslut i juni 2019, havererade den 1 september 2022.
Därmed ställs flera grupper i samhället utan tillgång till betalningssystemet, se Dir. 2022:131 [22]. Därmed bryter Sverige mot Europakonventionens artikel 6 [23], d.v.s. RF 2:19 och
EU-stadgans artikel 47 [24].
Även rätten till effektivt rättsmedel (professionellt juridiskt ombud) kränks. Såväl av en betalningströskel till Rättshjälpsmyndigheten (RHM) som av ett moment 22. För att ens tillåtas ansöka om rättshjälp till ett juridiskt ombud måste man redan ha anlitat ett juridiskt ombud. Fråntagen betalningsförmåga och fråntagen tillgång
till en allmänt tillgänglig betalningsnod stängs dörren till rättshjälp.
Den f.d. ställföreträdande justitieombudsmannen Gustaf Petrén beskrev domstolarna allmänt så som dagens toppjurister åsyftar då de beskriver förvaltningsdomstolarna som ’grindvakter’:
”I Sverige är rättvisan inte mycket mer än en gren av förvaltningen. Domarna kommer som regel från förvaltningen, och de uppfattar sig själva som en del av statsapparaten. De ser sin uppgift inte så mycket i att skydda medborgarna mot staten som att skydda staten mot medborgarna.”
3 Svenska kontanter under civilrättsliga förhållanden.
Då tillsynsmyndigheten Konsumentverket (KV) bombarderas med frågor om rätten att betala med svenska kontanter [25] hänvisar deras tjänstemän (under tjänstemannaansvar) till; dels en
påstådd rätt (utan hänvisning till juridisk grund) om
att butiker har rätt att kräva betalning med Swish; dels med patientavgift inom regionen som undantag:
”Ja, företag har rätt att välja att endast ta emot Swish i sin verksamhet. Undantaget är när du är patient inom regionen.”
Trots att jag personligen i skrivelse till KV den 9 juli 2025 tydligt påpekat, dels allas skyldighet enligt förarbeten till riksbankslagen att ta emot Riksbankens sedlar och mynt för betalning, dels att avtalsrätten enligt avtalslagen innebär rätt till ömsesidiga
överenskommelser då båda parter måste vara överens.
3.1 Konkludent handlande
Som undantag mot den grundläggande idén om ömsesidighet hänvisade en av många jag pratat med hos stiftelsen Konsumenternas bank och finansbyrå (KBF) – som inte är en myndighet – till begreppet ’konkludera handlande’. Då jag försökte
förstå dess innebörd och relevans i sammanhanget fanns inte mycket tillgängligt för mig som privatperson.
I min skrivelse till Konsumentverket (KV) den 9 juli 2025, KV dir 2025/504 – som jag ännu inte fått svar på – kommenterade jag KV:s hänvisning till KBF för frågor om butikers kontantvägran där KBF inte ens klarar av att hänvisa till lag eller vägledande
domar. Krystade hänvisningar till det märkliga juridiska begreppet ”konkludent handlande” (att ingå avtal underförstått) visar sig kontraproduktivt eftersom Högsta domstolen underkänt att tillskriva rättshandling status som konkludent handlande bara för att det var ensidigt (NJA 2015 s.186) [26].
Jag betraktar riksbankslagen som ett lagstadgat avtal som gäller för hela befolkningen om ”att var och en är skyldig att
ta emot sedlar och mynt som betalning.”. Detta avtal kan inte
ensidigt avtalas bort.
”Enligt 5 kap. 1 § andra stycket lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank, riksbankslagen, är sedlar och mynt som ges ut av Riksbanken lagliga betalningsmedel. I förarbetena anges att detta innebär att var och en är skyldig att ta emot sedlar och mynt som betalning.” (prop. 1986/87:143 s. 64
[27]).
3.2 Fiatpengar
Själva idén med fiatpengar är att dess värde och användbarhet garanteras av staten.
Wikipedia:
”Fiatpengars värde grundar sig på att de är allmänt accepterade som
betalningsmedel och att utgivaren utnyttjar sin makt till att på något sätt arantera deras värde över tid. Utgivare är i praktiken alltid en stat. De är det dominerande betalningsmedlet i alla länder.”
Svensk lagstiftning:
”Vid en kontantbetalning upphör den fordran som säljaren har på köparen vid själva betalningen, dvs. när köparen överlämnar kontanterna till säljaren. Inga mellanhänder krävs för att genomföra en sådan betalning och inget tidsglapp uppstår från det att betalningen har inletts till dess att den är genomförd.
Kontanta betalningar kan därför genomföras fritt och omedelbart mellan de inblandade parterna. Detta innebär att kontanter kan spela en viktig roll för beredskapen på betalningsmarknaden i händelse av extraordinära händelser, t.ex. vid stora störningar i betalningssystemet.”.
Prop. 2019/20:23 [28] (Skyldigheter för kreditinstitut att tillhandahålla kontanttjänster) Kap. 5 s. 31, och
Prop. 2021/22:41 [29] (En ny Riksbankslag) Kap. 10.2 s. 114.
3.3 Mänsklig rättighet
Professorn i mänskliga rättigheter Lena Halldenius och docenten i digitala kulturer Moa Petersen vid Lunds Universitet har genomfört ett forskningsprogram där de särskilt utrett hur kontantvägran slår mot de fattiga. De anser att rätten att betala med kontanter bör ses som en mänsklig rättighet [30].
3.4 Ekonomiska begrepp
Man måste hålla isär följande ekonomiska begrepp:
BETALNINGS METODER (2 st)
• Direkt betalning med befriande verkan (utan inblandning av 3:e part, skyddat av RF 8:2)
• Kravhantering (oftast fakturering) kräver tredje part
BETALNINGS SÄTT (2 grupper)
• Analoga betalningssätt – Kontant betalning
• Digitala betalningssätt – Många olika (kort, swish, internetbank, etc)
BETALNINGS MEDEL (2 st lagliga)
Lagliga betalningsmedel i valutaområdet Sverige
• Riksbankens sedlar och mynt – med särställning enligt HFD 2015 ref. 49
• Beredskapspengar – ej i cirkulation (annat än i kris och krig)
Presumtivt digitalt betalningsmedel (OBS – ej beskrivet som ’lagligt’)
• Digitala så kallade e-kronor – kräver riksdagsbeslut
Främmande valutor • €, £, $, etc
Ädelmetaller • guld, silver, mm
Övrigt, t.ex byteshandel
4 Synpunkter och kritik
4.1 Några tunga frågeställningar som särskilt bör uppmärksammas
Min vacklande hälsa och andra belastningar gör att jag inte förmår granska på djupet. Jag har utifrån egna erfarenheter lyft fram några områden som bör få extra uppmärksamhet:
A Om risker för personalen – Se Svea hovrätts dom ÖÄ 1269-11 [31]
B Om användningen av digitala betalningsmedel (kryptovalutor?) – Se 4 kap 12 §
Riksbankslagen
C Om rätten till egen kontroll över sina likvida medel – RF 2.1, RF 2.6, RF 2.19, RF 8.2
D Om tillgång till ett allmänt tillgängligt betalningssystem – RF 9:13
E Om att bemannad kontantkassa inte kan ersättas med automater – RF 8.2
F Om att fysisk identifiering inte kan ersättas med renodlat digital identifiering – RF 8.2
G Om att all digital teknik förutsätter avtal med privat tredje part oftast beroende av USA – RF 8.2
H Om att staten enligt RF 8:2 måste ha lagstöd för att inkräkta på enskildas privatliv – RF 8.2
I Om rätten att använda valutaområdet Sveriges enda lagliga betalningsmedel – RF 9:14, Riksbankslagen
Rånrisk-argumenteringen är ett politisk propagandatrick i klass med att vi måste ödelägga hela vårt värdfärdsland för att vargen kommer. Att dyka till Östersjöns botten eller flyga i överljudsfart är förknippat med betydande risker. Sjuk- och omsorgspersonal utsätts dagligen för smittorisker ibland dödliga. Blåljuspersonalen
sätter sina liv på spel 24/7 åren om. Och det märkligaste av allt, skulle viss kassapersonal vara förmer än andra? [31]
4.2 Avtalsrätten
I kapitel 4.1 i Lagrådsremissen behandlas om avtalsrätten:
”Skyldigheten [att ta emot kontanter] kan dock
avtalas bort i civilrättsliga förhållanden eller vissa offentligrättsliga förhållanden av civilrättslig karaktär (HFD 2015:49).”
Detta är ett politiskt påstående ej förankrat i lag. Avtalsrätten medger rätt att ömsesidigt avtala om annat betalningsmedel, annat betalningssätt eller annan betalningsmetod.
Medborgarna har alltid rätt till betalningsmetoden direkt betalning med befriande verkan med landets i fredstid enda lagliga betalningsmedel genom kontant betalning. Det vill säga utan
Endast om båda parter är påtvingad inblandning av sättet privat tredje part.
Om man är ömsesidigt överens om annat betalningssätt än kontant
om annat än betalningsmetoden direkt betalning med
betalningssättet kontant betalning med betalningsmedel annat än svenska kontanter.
Den grundläggande skyldigheten har därmed inte avtalats bort. Skyldigheten att ta emot kontanter gäller fortfarande men har i enskilda fall kringgåtts genom ömsesidigt avtal.
Vad HDF 2015:49 förtydligade var myndigheters skyldighet att för
betalningsskyldigheter av i huvudsak offentligrättslig karaktär är det inte tillåtet att avtala om annat betalningsmedel än svenska kontanter. I praktiken slog HFD fast rätten till direkt betalning med befriande verkan med betalningsmedlet svenska kontanter, men frågan om betalnings sätt uttalade sig inte HFD om [14].
4.3 Hänvisningen till digitala betalningsmedel är en lögn
På sidan 11 lyder rubriken ”4.2 Kontantanvändningen minskar till förmån för digitala betalningsmedel”.
Det existerar inga lagliga digitala betalningsmedel i Sverige så
Finansmarknadsminister Niklas Wykman [M] förfäktar en ren lögn i ett lagförslag som förväntas träda i kraft den 1 juli 2026.
Brödtexten inleds med:
”Kontantanvändningen minskar snabbt i samhället till följd av bl.a. nya, enklare och billigare tjänster för kortbetalningar samt en kraftig ökning av omedelbara betalningar, inte minst i form av tjänsten Swish.”
Uttrycket ”omedelbara betalningar” är ett bedrägligt försök att undvika att beröra rätten till betalningsmetoden direkt betalning med befriande verkan utan inblandning av avgiftsbelagda tjänster från tredje part, och ett försök att få digitala betalningssätt
jämförbara med betalningssättet kontant betalning – som inte sker med hjälp av tredje part.
Enda sättet att i fredstid använda landets enda lagliga betalningsmedel är genom betalningssättet kontant betalning med de egenkontrollerbara Riksbankens sedlar och mynt.
4.4 Falskmynteri av privata banker
Hela kapitlet är ett utstuderat, och jag vill säga bedrägligt, försök att med hjälp av begreppsförvirring framställa privata bankers skapande av penningmängd som något acceptabelt, se Positiva Pengar [32]..
Det bedrägliga ”tricket” ligger i att man genom
formuleringen jämställer grundlagsskyddat tillverkningsmonopol [RF 9:14] av lagliga betalningsmedel tilldelat Riksbanken med det av många hårt kritiserade penningmängdskapande som sker genom kreditgivning av privata banker bokförda på konton som ”elektroniska pengar” avsedda för och förberedda för transfereringar
via elektroniska överföringar.
På konton förvaras kontohavarnas värde uppräknade i den svenska statsvalutan SEK. Först då kontohavaren tar ut sina likvida medel i form av ett egenkontrollerbart lagligt betalningsmedel som Riksbankens sedlar och mynt åläggs banken att betala
stämpelskatt (seigniorage) för dessa till Riksbanken.
Det finns således dubbelt ekonomiskt incitament för den vinstmaximerande privata bankkartellen:
• dels att förhindra folkets skydd: bankrusning,
• dels att försöka minimera avgifter för sin hantering av svenska kontanter,
• dels att dölja det faktum att de därigenom numera ’falskmyntar’ lejonparten av det penningmängdsskapande som enligt grundlagen tillfaller staten via Riksbanken [RF 9:14]. Se del 3.
Såväl bankernas kontobesked till kunderna som elektroniska pengar som överförs via transferingssystem, som numera är helt tillgänglighetsbegränsade och inlåsta hos privata banker, bör beskrivas som virtuella representationer av valutaområdet,
Sveriges enda lagliga betalningsmedel enligt 4 kap. 10 och12 §§ Lag (2022:1568) om Sveriges Riksbank (riksbankslagen).
Denna virtuella representation av SEK (med grundlagstadgat utgivningsmonopol av Riksbanken) manifesteras först som fysiska
egenkontrollerbara pengar då kontohavaren tar ut värdet som kontanter eller då mottagaren av det överförda värdet gör kontantuttag. Det måste gå att genomföra även för personer med digitalt utanförskap m.fl. vid bemannade kontantkassor över hela landet.
Frågan behandlas mycket väl här: Är bankernas utgivna betalningsmedel lagliga?
(10 min)
4.5 Politiskt färgad ekonomisk kupp
Ifall inte medborgarnas grundlagsskyddade rätt till
egen kontroll över sin integritet, sin privatekonomi och sina likvida medel skyddas genom sådan tvingande lag om generell kontantplikt som Försvarsmakten kräver för skydd av sin personal, i paritet
med lagstiftningen i Danmark och Norge, innebär sådana begränsningar som kommer till uttryck i lagförslaget – under den falska förespeglingen ”att stärka kontanternas funktionssätt” – att t.o.m. innebära grundlagsbrott.
Hela lagförslaget bedömer jag som ett politiskt färgat försök av politiska företrädare för den privata bankkartellen att genomföra en ekonomisk kupp mot Sverige.
5 Arkivering
Det återstår bara för våra folkvalda lagstiftare i Riksdagen att förpassa detta patetiska alster till lilla arkivet (papperskorgen). ––––––––––––––––
Länkskafferi
[1] Lagrådsremissen
[2] 230331 Utredning om kontanter ett beställningsjobb från bankerna
https://news.cision.com/se/kontantupproret/r/utredning-om-kontanter-ett
bestallningsjobb-fran-bankerna,c3744987
[3] Kontantupproret – Tung kritik mot betalningsutredningen
https://news.cision.com/se/kontantupproret/r/tung-kritik-mot
betalningsutredningen,c3875911
[4] 231219 Uppsala Nya Tidning Debatt – Debatt. Tendentiös statlig utredning tar storbankernas parti – av Lars Pålsson Syll, professor i samhällskunskap, docenten i ekonomisk historia och nationalekonomi
https://www.unt.se/debatt/artikel/bankerna-gor-overvinster-kunderna-betalar
med-hogre-ranta/rmy6518r
[5] 251002 SvD – ”Bankerna skapar hetsjakt på vanligt folk” – av Björn Eriksson
ordförande i Kontantupproret
https://www.svd.se/a/KMoEJe/bjorn-eriksson-regelverket-for-penningtvatt-maste
ses-over
”De värsta penningtvättsskandalerna i svensk historia står dessutom de svenska
bankerna själva för. Bara affärerna i Baltikum, som fick sitt rättsliga efterspel
häromåret, handlade om tvätt av åtminstone 2 000 miljarder kronor. Det är över
trettio gånger mer än det sammanlagda värdet av alla svenska sedlar och mynt,
som består av cirka 60 miljarder kronor. Bara bötesbeloppet motsvarade en
tredjedel av hela den svenska kontantmängden.”
[6] 2024-09-10 Dagens Juridik – Birgitte Bonnesen döms till fängelse
[7] 2025-02-26 Ny Teknik – Nordnet bekräftar – kunder kunde handla på andras konton.
https://www.nyteknik.se/it-sakerhet/nordnet-bekraftar-kunder-kunde-handla-pa
andras-konton/4331943
[8] 220204 SVT – Swish ligger nere – går inte att betala
https://www.svt.se/nyheter/swish-ligger-nere-gar-inte-att-betala
250515 Aftonbladet – Swish fungerar – utsattes för ny attack
https://www.aftonbladet.se/minekonomi/a/5EK0qO/swish-ligger-nere
250522 DI – Swish ligger nere – igen
https://www.di.se/live/swish-ligger-nere-igen/
250604 TV4 Nyheterna – Swish ligger nere
https://www.tv4.se/artikel/7FEkh5YG0W4vgzpeajtC5c/swish-ligger-nere
251207 Marcus Oscarsson – Swish ligger nere hos storbank
[9] Kontantplikt i Norge
Förstärkt lagstiftning Norge för rätten till kontantbetalning 2024
https://www.soi.se/aktuellt/2024/november/kontanter
Kontantplikt i Danmark
221125 TV2 – Kafé bötfälls med 40 000 för att inte ta emot kontanter
https://nyheder.tv2.dk/samfund/2022-11-25-cafe-faar-boede-paa-40000-for-ikke
at-tage-imod-kontanter
[10] Synskadades Riksförbunds remissvar till Betalningsutredningen
https://www.regeringen.se/contentassets/787d57e3f9664794bff96da908317bc6/
synskadades-riksforbund.pdf
[11] Försvarsmaktens remissvar till Kontantutredningen
https://www.regeringen.se/contentassets/
46d656f822d448c4bea1fba42e9bae07/forsvarsmakten.pdf
Försvarsmakten förespråkar samma sorts tvingande lag om generell kontantplikt som i Danmark och Norge i synnerhet av integritetsskäl (vilket även chefsJO
Erik Nymansson adresserade, se [12].
[12] JO dnr 9340-2020
https://www.jo.se/besluten/kritik-mot-bolagsverket-for-vagran-att-ta-emot
kontant-betalning-vid-utlamnande-av-kopior-av-allmanna-handlingar/
Kritik mot Bolagsverket för vägran att ta emot kontant betalning vid utlämnande av kopior av allmänna handlingar
[13] 250510 Svenska Dagbladet – ”Många av oss skulle ringa polisen direkt”
https://www.svd.se/a/RzddLr/it-specialisten-linus-nyman-slopar-betalkort-ger-ut
boken-schyssta-hackers
”Arbetet som it-specialist fick Linus Nyman att inse hur mycket data vi lämnar ifrån oss – ofta utan att tänka på det. I dag slopar han både betalkort och sociala medier, och varnar för riskerna med svenskarnas digitala liv.”
[14] HFD 2015 ref.49
https://www.domstol.se/globalassets/filer/domstol/hogstaforvaltningsdomstolen/
2015/hfd-2015-ref.-49.pdf
[15] JO dnr 4956-2015 (2015-11-26)
https://www.jo.se/app/uploads/resolve_pdfs/894173_4956-2014.pdf
Kritik mot Region Östergötland för missvisande information till allmänheten om möjligheten att betala patientavgifter med kontanter
[16] JO dnr 4281-2017 (2019-05-13)
https://www.jo.se/besluten/anmalan-mot-region-jonkopings-lan-om
mojligheterna-till-kontant-betalning-av-patientavgifter-m-m/
[17] JO dnr 2526-24 (2025-03-14)
https://www.jo.se/besluten/anmalan-mot-skatteverket-for-att-det-inte-ar-mojligt
att-i-blekinge-betala-en-ansokningsavgift-for-id-kort-med-kontanter/
Anmälan mot Skatteverket för att det inte är möjligt att i Blekinge betala en ansökningsavgift för id-kort med kontanter
[18] 251014 Dagens Industri –
Skatteverkets kontantvägran borde få konsekvenser –
av Björn Eriksson
”Tänk om det i stället hade resulterat i en kraftig reprimand. Generaldirektören kallas upp till departementet. Krav på att åtgärda och kompensera den enskilde som drabbats. Det hade för mig varit det naturliga.”
https://www.di.se/debatt/skatteverkets-kontantvagran-borde-fa-konsekvenser/
[19] Betlningsutredningen Staten och betalningarna SOU (2023:16)
https://www.regeringen.se/contentassets/c01377cf65424cf0b12addf64c04374a/
staten-och-betalningarna-del-1-av-2-kapitel-1-18-sou-202316.pdf
[20]
241009 Dagens Juridik – ”Skatteverket accepterar inte kontant betalning av skatt – i strid med lagen”
https://www.dagensjuridik.se/debatt/skatteverket-accepterar-inte-kontant betalning-av-skatt-i-strid-med-lagen/
[21] En ny Riksbankslag SOU 2019:46
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/
2019/11/sou-201946/
[22] Dir. 2022:131 – Tilläggsdirektiv till Betalningsutredningen
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/kommittedirektiv/2022/09/
dir.-2022131/
”Den 1 september 2022 upphörde ClearOn AB med sin tjänst kassagirot. ClearOn AB var den enda aktören på marknaden som erbjöd betaltjänster som gjorde det möjligt att betala räkningar med kontanter. I och med detta går det inte längre att betala räkningar med kontanter hos betalningsombud. Det
riskerar att drabba t.ex. personer som lever i digitalt utanförskap, boende i glesbygd, personer som har bristande kunskaper i svenska språket, äldre och personer med funktionsnedsättning.”
[23] EKMR Artikel 6: Rätt till en rättvis rättegång
[24] EU-stadgans artikel 47 – Rätt till ett effektivt rättsmedel och till en opartisk domstol
https://fra.europa.eu/sv/eu-charter/article/47-ratt-till-ett-effektivt-rattsmedel-och till-en-opartisk-domstol
[25] Konsumentverket: Får en butik neka kontant betalning?
https://www.konsumentverket.se/fragor-och-svar/2868509/far-en-butik-neka kontant-betalning/
[26] NJA 2015 s.186 – om konkludent handlande (att ingå avtal underförstått)
https://www.domstol.se/hogsta-domstolen/avgoranden2/2015/36410/
https://lagen.nu/dom/nja/2015s186
https://www.studocu.com/sv/document/orebro-universitet/rattens-grunder/
sem-5-sammanfattningar-av-rattsfall/11256369 (sammanfattning)
”HD anförde att konkludenta överenskommelser i och för sig kan bli bindande men inte i fall då det ”rör sig om ensidiga rättshandlingar av påbudskaraktär”.”
Avtalslagen 2020 – 2.2.2 Partsbestämda formkrav
https://www.avtalslagen2020.se/Section/2.2.2
[27] prop. 1986/87:143
https://data.riksdagen.se/fil/A5EEC481-BA20-406C-9095-A9893BB74DD1
[28] Prop. 2019/20:23 (Skyldigheter för kreditinstitut att tillhandahålla kontanttjänster)
https://data.riksdagen.se/fil/488EA67B-9DE4-4FBE-A9B3-F15EE0317326
[29] Prop. 2021/22:41 (En ny Riksbankslag)
https://data.riksdagen.se/fil/30997F90-8CC1-4661-9C67-89ACEFD77E68
[30] Kontantlösa samhället slår mot de fattigaste
https://www.kultur.lu.se/article/kontantloesa-samhaellet-slaar-mot-de-fattigaste
debattartikel-i-aftonbladet-av-moa-petersen-och-lena-halldenius
Lundaforskarnas studie visar att kontanthantering behövs
https://www.svt.se/nyheter/lokalt/blekinge/lundaforskarnas-studie-visar kontanthantering-behovs
En ekonomisk verklighet i en digital värld (kan ses till 2026-06-30)
https://urplay.se/program/233237-humanist-och-teologdagarna-2023-en
ekonomisk-rattighet-i-en-digital-varld?source=kunskapskanalen.se
230814 SVT Blekinge – Forskarnas studie visar att kontanthantering behövs
https://www.svt.se/nyheter/lokalt/blekinge/lundaforskarnas-studie-visar
kontanthantering-behovs
”Lösningen på just den här frågan är inte smartare eller bättre digitalisering utan det är mindre digitalisering”
”De socioekonomiskt allra svagaste människorna inom ekonomin kommer att bli helt utestängda. Det här är orimligt och inte minst är det orättvist. Lösningen finns ju redan. Lösningen är kontanterna.”
[31] Svea hovrätts dom ÖÄ 1269-11 – Om lagliga betalningsmedel, som kommenterades 2011-04-12 av Jakob Heidbrink (docent och lektor i civilrätt vid
Göteborgs universitet) i Juridikbloggen om Lagliga betalningsmedel.
[32] Positiva Pengar – Vem ska skapa våra pengar?
Riksbankschefen – Hur skapas pengar?
Pengar skapas av privata banker: ”men det går ju att ändra på!”
2016 Positiva Pengar – Ett hållbart penningsystem!
180618 SvD – ”Dags att avskaffa bankernas privilegier”
https://www.svd.se/a/oRGprB/dags-att-avskaffa-bankernas-privilegier
”Att bankerna tillåts bada i pengar på grund av statliga subventioner är inte acceptabelt varken ur stabiliseringspolitisk synvinkel eller av rättviseskäl. Subventionerna bör slopas på ett genomtänkt sätt som inte riskerar den finansiella stabiliteten, skriver flera debattörer.”
”Som första land i världen folkomröstade Schweiz den 10 juni om att avskaffa alla statliga subventioner till bankerna. Förslaget om vollgeld (sovereign money) innebär att bankerna förbjuds att skapa pengar. De tvingas därmed att konkurrera på lika villkor med övriga företag. Bankernas intensiva motkampanj bidrog till att vollgeld bara fick stöd av ungefär en fjärdedel av de röstande. Men
det är hög tid att även börja diskutera bankernas privilegier i Sverige.”
Relaterat.
Utan kontantplikt blir kontanter obsoleta och integriteten äventyrad
Hur blir det med våra kontanter!? Medborgare kan drabbas hårt!
Sverige ar ingen rättsstat.
Bli gärna månadsgivare!
Du kan också donera med Swish till 070-4888823.
Ämnet är konstant lika intressant – men kontanter på vår lekamen kringbärandes i plånböcker kommer – förmodligen – de facto förmodligen (som det ser ut idag) att försvinna i det närmaste helt och upphöra. Precis som telefonkatalogen. Det sägs att vissa gamla upplagor av svenska telefonkataloger är värda väldigt mycket på samlarforum…
Den som talat med unga tonåringar och studenter i modern tid – och de har aldrig hållit i sedlar i handen, och ingenting talar för att de kommer att göra det heller. För dem är det lika sällsynt som att skicka vykort med frimärke på från semestern.
Framtidens betalningar kommer förmodligen göras med Euro på kort, och kanske till och med med en ny säker krypto-Euro. I Danmark lär man ju till och med kunna betala med sitt debitkort även om den lokala affären förlorar sin internetuppkoppling, det är bara Sverige som inte ”lärt sig det”.
En stor del av befolkningen idag har några tjugor och femtiolappar i plånboken. Bara häromdagen blev några lokala affärer grovt bedragna på betalningen med det som visade sig vara förfalskade femhundrakronorssedlar i flera butiker i ett svenskt köpcentrum. Polisutryckningen fungerade dock utmärkt väl, visade det sig! Deras bil var rejält full av den falskupptryckta svenska femhundringen. Allmänheten kan alltså luras rejält även av förfalskade sedlar.
Häromdagen såg jag det eländiga när en gäststudent från Indien fått hundralappar i växel på okänt ställe, och skulle betala med dem i en ICA-butik. Någon hade gett honom hundralapparna med Carl von Linne’ på – som inte längre sedan många år är giltiga. Han blev rätt perplex. Jag slängde till en av mina egna sällsynta femtiolappar. Mitt krigsförråd krympte alltså. Det bjöd jag på i det kontantfattiga Sverige.
Mentalt sett är kontanter så sällsynta att vi inte ens märker att de sedlar vi bär på dragits in för många år sedan. Jag hade också själv länge en utfasad tjuga i plånboken. Med en annan äkta giltig intill, visste jag länge inte vem av dem som var giltig. Både dumt och farligt. För man vill inte ha blåljus-bilarna utryckta efter sig, heller.
Kontinentaleuropa har hittills inte gått så långt att kontanterna försvinner snabbt, men det är nog en tidsfråga. Om betalsystemet klarar av att fungera utan konstant internetuppkoppling, till och med i krigstid utan stadigvarande elektricitet, är dess saga all i framtiden. Vi måste förbereda oss på det, kort och gott.
Med tanke på den omfattande metall-, bomulls- och cellulosakonsumtionen för de europeiska myntverken, så vill de nog i längden bli av med dem rent praktiskt. Det är helt enkelt för dyrt – många mynt kostar idag faktiskt mer att tillverka – och ännu mer att administrera – än det värde de bär på sitt stämplade ”betalvärde”.
Egentligen vet inget vart vi är på väg i betalverktygens värld, men kontanter i handen i form av metall och papper/cellulosa-bomull är på väg bort för evigt. För det är 00- och tiotalisterna som härnäst kommer att avgöra den frågan.
Räkna inte med att det blir framtidspengar att hålla i handen, utan istället rejäla lagförändringar. Det är verkligheten i sig som kommer att förändras. Oavsett vad vi andra tycker. Sedlar har blivit obekväma i såväl butik, som okända i handen. Så illa är det.
Jag är för kontanter i samhället.
Det är av demokratiska skäl.
Därför i ett kontantlöst samhälle kan bankerna, de som styr den digitala betalningen, utsätta dig för svält.
Banker har idag en möjlighet att spärra eller frysa konton likt de har gjort med Rysslands tillgångar i Europeiska banker.
Och det gör det också av olika skäl.
Ibland politiska och Frihetsnytt på Youtube är utsatta för sådana frysningar och sanktioner från svenska banker.
Nu har det gått så långt att de tvingats söka sig en bulvan till att ta hand donationer och ekonomi.
Jag läste en äldre dam bosatt i Spanien också fått sina tillgångar spärrade och kunde inte betala sina räkningar.
Många upplever också att bankerna utnyttjar den här möjligheten godtyckligt.
Jag tycker det måste finnas kontanter så vi kan känna oss trygga att skaffa oss det nödvändigaste om någon form av kris uppstår.
Sedan finns det affärsliv som fordrar kontanter.
Hur annars betala på diverse marknader av folklig karaktär?
Eller för kaffestunden i kyrkor och föreningsliv?
Eller kanske om du vill köpa min begagnade cykel, eller vad som helst vi säljer privat till varandra?
Det kontantlösa samhället gör att vi blir fastlåsta till företag, kapitalägare och bankirernas villkor och den lilla Frihet vi ändå hade försvinner helt och hållet.
Jag tycker det är helt fel att en 96 åring ska tvingas handha en Bank ID app som ändå smarta bedragare få tillgång till genom att säkerheten inte kan bli tillräcklig för alla användare.
Överlag tycker jag det blivit sämre respekt för de äldsta i samhället.
Istället för trygghet har samhället idag blivit mer fixerat vid framgång och ekonomiskt tillväxt.
I det moderna kapitalistiska samhället får vi inte längre vara människor.
Istället ska vi vara producerande och konsumerande maskiner.
Och helst så mycket och länge som möjligt.
En konsekvens av detta är att människor får allt svårare att sova om nätterna.
Våra hjärnor fylls hela tiden för mycket så vi får allt svårare att koppla av vilket är villkoret för att den ytterst nödvändiga sömnen ska infinna sig.
Det sägs att livet var hårdare förr, men livet idag har blivit hårdare men på ett annat sätt.
Det är mer stressrelaterade problem som sliter på oss människor och det är heller inte alla som klarar av det utan dukar under på ett eller annat sätt.
Politikerna har slutat tala om trygghet därför det vet att löften om trygghet inte längre går att hålla.
AI hävdar:
finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) har under 2024 och 2025 vid upprepade tillfällen betonat vikten av att försvara kontanterna och stärka deras ställning i samhället. Det är en del av regeringens arbete för att öka krisberedskapen
Wykman har alltså drivit på för att kontanter ska kunna användas i större utsträckning än vad som sker idag, särskilt i krisberedskapssyfte.
Kritik och diskussion: Trots ambitionen att värna kontanterna har förslagen mött kritik från bland andra Kontantupproret, som anser att regeringens förslag är för svaga och att det krävs en generell kontantplikt, likt den i Norge och Danmark.
Det sistnämnda innebär att Wykmans besked missleder som jag ser det
Så sent som på 1980-talet kunde man gå till förtagen, kommunala som privata och betala sina räkningar kontant.
Jag vet pensionärer som gjorde det då för att slippa gireringsavgifterna.
Försök med det idag!
Oftast finns inte längre ens en kundmottagning.
För några månader sedan hade jag ett ärende till kommunens Fastighetskontor.
Det har alltid tidigare varit öppet för allmänhetens besök men nu möttes jag av en låst dörr med kodlås. Någon hänvisning kunde jag inte direkt se heller.
Spärrade konton och låsta dörrar till samhällsservicen är vad som väntar idag.
Det som är mest öppet är istället köpgallerierna för konsumtionsvaror och gärna från tidig morgon till midnatt.
Allt för att hålla liv i de privata Företagens tillväxtberoende samhällen.
Jag gillar rubriken, men vi har inte haft kontroll över vår privatekonomi på rätt många år. Staten, regionen och kommunen stjäl ju drygt 50 % av bruttolönen + 31,42 % av arbetsgivaren (mig). Sjukt när man tänker efter. På två fakturerade miljoner kronor, där pengarna tas ut i lön, så hamnar endast 830 000 kr i plånboken – resten går till det offentliga. Av de där 31,42 % i arbetsgivaravgift så får man bara pensionsavsättningar på en lön på upp till 600 000 kr. Resten får någon annan ta del av. Stöld igen. Sen stjäl det vidare varje gång man spenderar en krona genom moms och andra avgifter. Vi är fullkomligt omyndigförklarade och har väldigt liten kontroll över det som borde vara vår privatekonomi.
Hur som helst – gällande kontanter så kan jag bara hålla med. Det är klart som korvspad att kontanter ska vara en naturlig del av samhället. Tänk bara om den psykotiska dvärgen i Kreml skulle få för sig att attackera Sverige – då skulle banksystemen med Swish och kortlösningar i spetsen ligga pyrt till. Han spänner ju musklerna i lilltån emellanåt och skrattar åt den panik vi får när vi inte kan swisha eller komma åt BankID. Man kan ju inte ens köpa en limpa bröd på Fabian Flinks Brödbod med kontanter. Kontanterna ratas på var och varannan plats. Idag är det kort, gärna genom Apple Pay, eller Swish (som ägs av bankerna) som gäller.
Den enda nuvarande lösningen för att ta tillbaka lite kontroll över privatekonomin är att köra krypto via Exodus. Men det skulle vara skönt att ha en skokartong med kontanter man faktiskt kunde använda igen. Det vore fint om vi var lite oortodoxa och valde att köra USD i Sverige. De luktar godast och har en bra storlek.
1 Danmark (liksom Norge) har tvingande lag om generell kontantplikt.
En kaféägare i Danmark som vägrade ta emot danska kontanter dömdes 2022 att böta 40 000 DKR.
2 Enskildas grundlagsskyddad rätt att ha egen kontroll över sina likvida medel.
Var och en har rätt till egen kontroll över;
◦ sin integritet (RF 1:2 3:e st, RF 2:6, JO dnr 9340-2020 och
Försvarsmaktens remissvar till Kontantutredningen),
◦ sin privatekonomi (RF 2:6 och RF 8:2 punkt 2), och
◦ sina likvida medel (äganderätten),
Det förutsätter tillgång till av staten långsiktigt värdesäkrade s.k. fiatpengar vars användning som värdebevarare och betalningsmedel tillförsäkras genom allmän tillgång till ”ett väl fungerande betalningssystem” enligt 9 kap. 13 § Regeringsformen och som ”var och en är skyldiga att ta emot för betalning” enligt HFD 2015 ref. 49 som hänvisar till förarbeten till riksbankslagen. Se [27].
Såväl JO som Försvarsmakten (FM) framhåller kontanternas integritetsskyddande funktion. FM kräver av beredskapsskäl och för skydd för försvarsmaktens personal att Sverige ska införa samma sorts tvingande lag om generell kontantplikt som i Danmark och Norge.
Det är dessutom en diskrimineringsfråga eftersom flera grupper i samhället (synskadade m.fl.) är för att kunna delta i samhället på lika villkor måste de ha tillgång till egenkontrollerbara lagliga (alltid giltiga) betalningsmedel med taktila kännetecken, som särskilt framtagits av Riksbanken. Se https://www.dagensjuridik.se/opinion/kontantlosa-butiker-diskriminerar-personer-med-intellektuell-funktionsnedsattning/
3 Riksbanken har grundlagsskyddat penningutgivningsmonopol.
Enligt 9 kap. 14 § Regeringsformen: ”Endast Riksbanken har rätt att ge ut sedlar och mynt.”
Enligt 4 kap. 12 § Lag (2022:1568) om Sveriges riksbank: ”Kontanter och beredskapspengar är lagliga betalningsmedel.”
Enligt 4 kap. 9 § Lag (2022:1568) om Sveriges riksbank: ”Riksbanken får, efter riksdagens medgivande, ge ut digitala betalningsmedel.”
SLUTSATS
Valutaområdet Sveriges enda lagliga betalningsmedel i cirkulation är Riksbankens sedlar och mynt. För användning av något annat betalningsmedel, t.ex; €, $, guld, rubel, klöver, vadmal, etc, krävs enligt avtalslagen ÖMSESIDIGT avtal från båda parter. Är Johan DENAUCLER betjänt av att få betalning i rubel och jag erbjuder betalning i rubel är det inget som hindrar att vi ömsesidigt avtalar om betalning med betalningsMEDLET rubel, oavsett hur vi väljer att genomföra betalningen (-metod eller -sätt).
4 Statsråd ljuger i lagrådsremiss
De enda tänkbara digitala betalningsmedel som statsrådet Wykman kan syfta på då han i rubrik i lagförslaget påstår: ”4.2 Kontantanvändningen minskar till förmån för digitala betalningsmedel” är någon form av kryptovaluta, som enligt ekonomisk expertis är mer att jämföra med aktier än betalningsMEDEL. Riksdagen har ännu inte fattat beslut om e-kronor, se punkt 3 ovan, så vi har ett statsråd som uppenbart försöker kortsluta grundlagen RF 9:14 genom att manipulera igenom en lag med hjälp av lögner. Någon behöver undervisa statsrådet Wykman och kanslirådet Opander vad som menas med FOLKSUVERÄNITETSPRINCIPEN [RF 1:1 första stycket] och RÄTTSSTATSPRINCIPEN [RF 1:1 tredje stycket] och hur gärna de än vill gå den vinstmaximerande falskmyntande privata bankkarellens ärende är det folket som stiftar grundlagar och de får inte kortslutas genom politisk manipulation och försök att överföra politisk makt till ekonomiska särintressen. Sådant förknippas med fascistdiktaturer och hör inte hemma i en demokratisk rättsstat.
”Rättsstatsprincipen innebär att ingen får stå ovanför eller utanför lagen, att staten och statsorganen är skyldiga att följa gällande rätt och att det finns garantier mot missbruk av statsmakten. Förutom formell legalitet som innebär att lagar följs krävs dessutom att lagar stiftas och tillämpas utan diskriminering och med respekt för individens värdighet och mänskliga rättigheter. Det krävs likhet inför lagen och ett oberoende och fungerande rättsväsende som alla har tillgång till, rätt att få anklagelser om brott utredda och prövade inom en rimlig tid i en rättvis rättegång inför en oberoende och opartisk domstol, samt förbud mot godtyckligt frihetsberövande. Ett fungerande rättsväsende kräver okorrumperade poliser och åklagare, oberoende advokater, en obunden och opartisk domarkår, samt att domstolarnas beslut efterlevs .” (Skr. 2007/08:109 s. 16).
5 BetalningsSÄTT
Vad många förväxlar de numera vanligare betalningsSÄTTEN med olika former av digitala betalningssätt (swish, kort, internet, etc) med det tidigare dominerande betalningsSÄTTET kontant betalning. Se citaten från [28] och [29]. Det är något helt annat och en annan diskussion än den om betalningsMEDEL.
6 BetalningsMETOD
Av de två betalningsmetoderna DIREKT och KRAVHANTERING med hjälp av tredje part har var och en rätt till DIREKT betalning med befriande verkan med Riksbankens sedlar och mynt, som enligt HFD 2015 ref. 49 har en särställning som betalningsmedel.
7 BetalningsMEDEL
Det jag lägger fokus på är med vilken värderepresentation, d.v.s. med vilket LAGLIGT BETALNINGSMEDEL som var och en är skyldig att ta emot betalning i valutaområdet Sverige. Jämför med språket svenska som gäller i rättsliga sammanhang i Sverige helt oavsett om man medges att i vissa sammanhang använda främmande språk. Det är en rättighet där man medges att avtala om annat men den grundläggande rätten att kommunicera på svenska kan inte avtalas bort.
Man kan genomföra kommunikationen muntligen, skriftligen, via ombud, mm, men dessa kommunikationsSÄTT sker med språket svenska (jämför med betalningsMEDEL).
8 Uppdatering om min skrivelse till KU
Den 5 februari 2026 fick jag brev från Konstitutionsutskottet om att mitt ärende dnr 952-2025/26 tagits upp på KU:s sammanträde den 20 januari 2026.
9 Uppdatering om Lagrådsremissen
Lagrådsremissen den 18 december 2025 ’Åtgärder för att stärka kontanternas funktionssätt’ besvarades av Lagrådet den 4 februari 2026: ”Lagrådet avstyrker därför lagen.”
Se 260213 Senioren – Sågar regeringens förslag om kontanter
https://www.senioren.se/nyheter/sagar-regeringens-forslag-om-kontanter/
Bankernas försök att smyga igenom en ekonomisk statskupp med hjälp av politiska medlöpare MÅSTE STOPPAS!
En fundering jag haft en tid är att praktiskt taget alla pengar i Sverige finns i våra banker. Inte nog med det, de ägs också av bankerna. Pensioner, löner, sparpengar, lån o.s.v, allt finns på konton i banken. Därmed står banken som ägare till vad jag föreställer mig vara mina pengar. En liten rännil av den svenska penningmängden finns hos Riksgälden och Riksbanken som ägs av staten.
Det enda jag har är ett konto i banken som på mitt uppdrag kan flytta en del av det banken lånat av mig till en annan bank eller konto när jag använt mitt kort för köp i affären. Finessen är att allt cirkulerar i banken eller mellan bankerna. Det är nog ganska få som vet att när jag sätter in pengar i banken tar banken över ägandet, jag har bara ett låneavtal i form av ett konto. Bankerna kan sedan styra penningströmmar/betalströmmar på sätt som gynnar dem.
Ägandet av alla pengar koncentrerat i några få baner medför en enorm makt. Wallenbergarnas mantra ”Att verka men inte synas” säger en hel del om var makten i landet ligger.
Bara för att bankerna sitter på våra pengar så äger de absolut inte dem. Klientmedel är hårt reglerade i lagen.
Det är korrekt att ett bankkonto juridiskt är en fordran på banken. När vi sätter in pengar övergår äganderätten till banken och vi får en skuldpost i deras balansräkning. Det är så banksystem har fungerat i flera hundra år.
Men därifrån till att säga att ”bankerna äger alla pengar” och därför fritt kan styra allt är ett steg för långt.
Pengarna på ditt konto är inte bankens kapital. De är bankens skuld. Det är en avgörande skillnad. Om alla kunder krävde sina pengar samtidigt skulle banken kollapsa – vilket visar att det inte är fråga om någon privat kassakista som ägarna kan disponera.
Ja, den svenska banksektorn är koncentrerad. Ja, kreditbaserad penningutgivning ger bankerna strukturell makt. Och ja, vårt system bygger på skuldexpansion snarare än på fysiska sedlar. Det är legitima frågor att diskutera.
Det moderna penningsystemet är kreditbaserat där pengar uppstår genom skuld.
Det betyder att:
– Tillväxt är kopplad till skuldsättning
– Bostadsmarknaden blir central
– Bankerna får systemisk betydelse
– Detta är en legitim systemkritik.
Men det är inte samma sak som att Wallenberg eller någon annan ”äger alla pengar”. Det är en retorisk förenkling som mer liknar populistisk bankmisstro än seriös systemkritik.
Den verkligt intressanta frågan är inte ägandet i juridisk mening, utan hur ett kreditbaserat penningsystem påverkar ekonomin: bostadsbubblor, skuldsättning, tillväxtkrav och finansiell instabilitet. Där finns en substantiell kritik att föra.
Att reducera det till att ”bankerna äger våra pengar” är däremot att göra det för enkelt för sig.
Håller med om att min kommentar är en populistisk förenkling, det var medvetet. Men där finns två nyckelmeningar: ” Pensioner, löner, sparpengar, lån o.s.v, allt finns på konton i banken.” och ”Ägandet av alla pengar koncentrerat i några få banker medför en enorm makt.” Andersi anmärkning om ägande är korrekt, slarvigt av mig, det skall var Kontroll av.
Wallenbergs mantra gäller inte bara dem utan alla som utövar kontroll av banker och hur de kan påverka riksdag och regering vilket är vad jag vill ha sagt, kapitalet styr.
Tack för en spänstig debatt
@ Peter Ekman
@ Björn den andre
@ AndersI
Frågan om vem som äger insatta pengar är intressant. Banken äger ’pengarna’ (sedlarna och mynten) men kontrollerar värdet. Kundens fordran på banken, manifesterad som ett kontoutdrag, är således bankens skuld till kunden. Kontoutdraget är skuldsedeln.
En helt annan form av skuldsedlar utges av Riksbanken som tillsammans med mynt (ursprungligen med eget metallvärde) får sitt långsiktigt hållbara värde, och sin användbarhet som betalningsmedel, garanterat och lagsskyddat av den svenska staten. De svenska kontanterna är skuldsedlarna.
En tredje form av skuldsedlar, de digitala resekort som man kunde ladda med pengar ungefär som man tankar (laddar) bilen och har en tank att resa för, i Skåne ’JoJo-kort’ och i Blekinge ’Reskassa’, har tagits bort.
Skillnaden mellan kontoutdrag och kontanter som skuldsedlar är att kontanter representerar värde som var och en har egen kontroll över (grundlagsskyddad rätt), OCH som går att använda som lagligt betalningsmedel, medan värdet via kontoutdrag kräver avgiftsbelagda tjänster från tredje part, i de flesta fall från landets i särklass värsta ekonomiska brottslingar, den vinstmaximerande och falskmyntande privata bankkartellen. För att ens kunna använda värdet för betalning måste man kunna legitimera sig med ID-kort (som jag förvägrats skaffa av folkbokföringsmyndigheten Skatteverket) för att kunna ansöka om att bli bankkund (som jag förvägrats flera gånger). Dessutom äventyrar tredjepartsanvända betalningsSÄTT den enskildes rätt att skydda sig mot övervakning av såväl inrikes aktörer som främmande makt genom att kontant betalning kan genomföras anonymt. Se de senaste två dagarnas artiklar:
https://steigan.no/2026/02/odd-erik-sier-nei-til-legitimering-hos-banken-dnb-vil-selge-huset-hans/
https://www.bullotv.no/2026/02/21/skyldig-til-det-motsatte-er-bevist-er-det-et-sant-samfunn-vi-onsker-oss-overvaking-24-7-365-dager-i-aret-ikke-ord-i-de-sentrale-mediene-om-de-negative-konsekvensene-av-bankid/
Andersl formulerar det väldigt väl genom att problematisera ”hur ett kreditbaserat penningsystem påverkar ekonomin”. Likt honom är jag, trots min oerhörda frustration över den behandling jag tvingas utså p.g.a. bankernas kontantvägran, angeläget om att få så god hjälp som möjligt – från er läsare – att framföra seriös och substantiell systemkritik.
Peter hann före mig genom att förtydliga ”kontroll av”.
Vad har jag gjort mig skyldig till för brott som berättigar staten att som en modern variant av ’ättestupa’ döma mig till vad jag efter över tre och ett halvt års fråntagen ålderspension berättigat kallar för en veritabel ekonomisk avrättning?
Banker är bland de mäktigaste och mest lönsamma företag vi har i dag. Att samla praktiskt taget all nationell valuta under en bankkartell ger makt att åsidosätta lag som att tillhandahålla kontanta betalningsmedl i form av svenska kronor utgivna av riksbanken.
Företagaren Anders Hallstensson i Arvika Tycker om att handla med kontanter. Därför stoppas av sin egen bank för att ta ut kontanter från sitt konto.”Banken har plötsligt stoppat mina möjligheter att ta ut mina egna, beskattade pengar”, berättar Anders hos lokaltidningen NWT. En klart olaglig åtgärd. jag har hört talas om fler liknande fall. En orsak kan vara att bankkartellen vill skrämma bort människor från att använda kontanter då det försvårar kontrollen.
Tvingande hittepåtjänster är en annan olaglig verksamhet banker med total kontroll kan ägna sig åt. För drygt ett år sedan köpte jag en lägenhet som jag betalade kontant. Som kontantaffär fick jag en extra avgift på 3000 kronor kallad transaktionsavgift. Vi fick en luddig förklaring om penningtvätt som orsak till kostnaden. Nu handlade det om pengar som funnits i banken en längre tid, alltså bankens egna pengar, som skulle överföras till ett annat konto i banken. Typisk hittepåkostnad. Försökte protestera men fick rådet att dra affären till rätten skulle nog bli dyrare. Det finns säkert fler som råkat ut för absurda påhitt av banken. Skriv och berätta.
Som tvångskund är vi ganska maktlösa och kan bara se på när miljardvinsterna samlas hos bankägarna. Kanske dags att samlas och göra något
Kontanter är livsviktiga för vanliga människor. Pengar på banken är inte reala, utan endast ettor och nollor i en dator. De har mycket lite riktiga pengar i sina kassavalv.
De privata bankerna agerar som härskare över kundens pengar. Ska ha kontroll på allting, med penningtvätt-lagen i ryggen. Denna lag som var avsedd att komma åt de stora bovarna, däribland bankerna själva, används mot den vanlige hederlige medborgaren. Det är rättsröta.
Novemberrevolutionen 1985, då K-O Feldt S, Bengt Dennis och Erik Åsbrink drev igenom de nya banklagarna i Riksdagen, är början på bankernas diktatur.
Då 1985 överlät Riksdagen makten över samhällsekonomin till de privata bankerna, till allvarligt men för svenska folket. Det var en statskupp, där demokratin sattes ur spel.
Dokumentär på SVT Play som beskriver vad som hände.
https://www.svtplay.se/video/emBVRyj/novemberrevolutionen