Svenska Vattenfall har stora förluster på vindkraft

19

Denna artikel har först publicerats på steigan.no I artikeln diskuteras betydelsengeografiska förhållanden i Norge. De kan vara annorlunda i Sverige i vissa avseenden. Vilken betydelse detta har ur bullersynpunkt vet jag inte.

______________________________________________________

Svenska Vattenfall har stora förluster på vindkraft  Av  ed. PS  4 april 2025

Sedan 2019 har det svenska företaget Vattenfall förlorat nästan 1,5 miljarder norska kronor på sina vindkraftsprojekt (motsvarar ungefär 1,35 miljarder svenska kronor). Vindkraft är naturförstörande, miljöfientligt, onödigt och till och med ekonomiskt olönsamt. Med en snittmarginal på -42% måste vi väl kunna prata om en jätteflopp?

Vindkraftskritikern Madeleine Staaf Kura skriver i en krönika :

Utbyggnaden av vindkraft har aldrig handlat om klimatet, utan om en bidragsdriven affärsmodell – liknande den vi nu ser avslöjas i Northvoltskandalen.

Vindkraft kommer aldrig att vara ekonomiskt eller socialt lönsamt. Det är destruktivt för natur, miljö och människor. Den bygger på en affärsmodell där samhället, det vill säga vanligt folk, skattebetalarna ska finansiera spekulanterna genom subventioner.

Och som hon också påpekar:

Det är en industri som har vuxit ur politiska beslut som fattats i Bryssel – utan konsekvensanalyser, utan oberoende forskning och utan ansvarsskyldighet. Genom massiv lobbying och effektiv marknadsföring har både medborgare och beslutsfattare förts in bakom kulisserna. Public Service har misslyckats med sitt uppdrag, samtidigt som drabbade medborgare och kritiska forskare systematiskt tystats ned eller ignorerats.

Vindkraftsboomen har drivits framåt politiskt och ideologiskt från Bryssel, utan konsekvensanalyser, utan att bedöma effekterna på samhället och miljön och utan att bedöma de långsiktiga effekterna.

Stort haveri i vindkraftsparken i Sverige:

50 turbiner stängda. En av Sveriges största ”vindkraftsparker” har drabbats av katastrofala haverier, vilket tvingar myndigheterna att stänga av 50 av 60 turbiner. Det allvarligaste problemet? Gigantiska 85 meter långa rotorblad har lossnat under drift och flyger iväg som dödliga projektiler.

Problemen slutar inte där, flera oljeläckor har spillt ut hundratals liter i miljön och vissa experter tror att felen beror på dåligt underhåll och användning av turbiner som inte är konstruerade för kallt klimat.

Trots risken har det ansvariga företaget förblivit fåordigt och erbjuder endast vaga försäkringar. Samtidigt innebär avstängningen enorma ekonomiska förluster och oförmåga att producera den utlovade elen.

Och det finns inget bättre med havsvind, om Industriaksjonen och Manifest Analysis skulle tro det:

Omöjligt att återvinna – enorma berg av skräp

Olagligt tyskt sopor orsakar problem i Tjeckien.

Stora mängder glasfiberavfall från vindkraftverksblad och flygplansdelar transporterades illegalt från Tyskland till ett litet tjeckiskt samhälle. Detta har utlöst utredningar och massiv kritik.

Prag – De första sopbilarna anlände till Jiříkov, en by i nordöstra Tjeckien, före jul. Fler följde i januari. Jiříkovs borgmästare Barbora Šišková säger att hon har hört talas om liknande fall från andra kommuner.

– Det är bevisat att avfallet kommer från Tyskland, bekräftar taleskvinnan Veronika Krejčí till Euractiv Czechia, det tjeckiska miljöministeriet.

Euractiv Czechia fick inget svar på en begäran om kommentar från det tyska företaget.

Och trots allt detta vill Labourpartiet och Konservativa partiet ha mer vindkraft:

Ap vill bygga mer vindkraft – efterlyser en stämningsändring

Vindkraft – ett hot mot livskvalitet och hälsa

Motvind Norge har publicerat en broschyr om vindkraft där det står:

Sömnproblem är ett stort problem för grannar till vindkraftverk Vad händer när man får lite och dålig sömn över tid? Norska Hälsodirektoratet skriver: ”Människor som lider av sömnsvårigheter rapporterar ofta om nedsatt livskvalitet och sämre copingstrategier. Sömnsvårigheter är ofta förknippade med nedsatt kognitiv och intellektuell funktion, och långvariga sömnsvårigheter ökar risken för att utveckla psykiska och somatiska besvär. Flera norska studier har visat att sömnsvårigheter är en stark och långvarig sömnbesvärsriskfaktor för både sjukdomssvårigheter och permanenta fördelar”.

Flera besvärande bullervarianter ingår inte i bullerberäkningar och bullerkartor. Gränsvärdet för vindkraftsbuller i Norge är Lden 45 dBA. Den är kopplad till en genomsnittlig bullerbelastning över ett helt år, och är därför olämplig för buller från vindkraftverk. Vindkraftverk producerar i genomsnitt ca. 33 % av angiven kapacitet. När det inte blåser står de stilla. De producerar då varken el eller buller. Det finns ingen övre gräns för hur högt ljudet kan vara när vindkraftverken är igång. Det gör att bullret stora delar av året kan ligga långt över 45 dBA, men ändå ligga inom gränsvärdets årsmedelvärde (Lden 45 dBA). Gränsvärdet tar inte heller hänsyn till lågfrekvent eller amplitudmodulerat brus. Lågfrekvent buller har långa ljudvågor och lång räckvidd, vilket kan orsaka bullerstörningar flera kilometer från vindkraftverken. Det finns ingen bullergräns för lågfrekvent buller från vindkraftverk i Norge. Amplitudmodulerat brus (AM) är inte ovanligt vid vindkraftverk. Det pulserande surrande/visslande ljudet och den ständigt växlande nivån på amplitudljuden kan variera med upp till 10 dB och är ofta mycket irriterande. Jämfört med andra typer av miljöbuller på samma exponeringsnivå tros detta AM-buller vara en faktor som starkt bidrar till ökad negativ respons och bullerstörningar kring vindkraftverk. Studier från Storbritannien slår fast att ljud från vindkraftverk alltid kommer att vara mer eller mindre amplitudmodulerat, men varken vindkraftsindustrin eller myndigheterna kommer att ta hänsyn till att detta buller kan uppstå. De kallar det ovanligt, även om det ibland kan dyka upp ca. 60 % av tiden är turbinerna igång. Idag förbises detta mycket besvärande buller vid mätning och beräkning av vindkraftsbuller i Norge.

Minimiavståndet är ingen garanti mot buller och hälsoproblem

Stortinget har i samband med behandlingen av stortingsbetänkandet om landbaserad vindkraft fastställt ett minimiavstånd på 800 meter eller 4 gånger turbinens höjd. Detta avstånd tar inte hänsyn till amplitudmodulerat eller lågfrekvent brus, som har en mycket längre räckvidd än normalt brus. Minimiavståndet är inte heller lämpligt för norsk topografi och tar inte hänsyn till människors livskvalitet och hälsa.

Norsk topografi  och buller från vindkraftverk är en olycklig kombination. Höga berg och hårda ytor ger liten ljuddämpning och reflekterar ljudvågorna. Det gör att bruset hörs bra över stora avstånd. Många studier om vindkraftsbuller har hämtats från andra länder, som Nederländerna och Danmark. Norska undersökningar, bland annat från Lista och Tysvær, visar att en mycket större andel av vindkraftsgrannarna är hårt påverkade av buller, jämfört med internationella studier. Detta tyder på att resultaten från studier i andra länder inte är representativa för Norge.

Allmänhetens tillgång och tillträde till vandrings- och rekreationsområden  kommer att begränsas kraftigt, med ett avstånd på 500 till 800 meter mellan vindkraftverken och säkerhetszoner på upp till 400 meter. Isflak kommer att göra stora områden farliga för normal trafik på vintern. Detta kommer att pågå i 25 till 30 år, där all trafik sker på egen risk. 

Synföroreningar, skuggor och blinkande högintensiva ljus  är en stor belastning för människor och djur. Dagens vindkraftverk kan bli upp till 270 meter höga och kommer att dominera landskapet många mil runt. De är en ständig påminnelse om skadad natur och bullerstörningar. Stora roterande propellrar i synfältet, rapporterade av många som mycket obekväma. 

Kommunen är ansvarig myndighet för buller, hälsa och föroreningar. Enligt folkhälsolagen ska kommunen främja befolkningens hälsa och bidra till att skydda befolkningen från faktorer som kan påverka detta negativt. Detta ansvar får ofta ge vika när vindkraftsföretag erbjuder stora summor för att få tillgång till kommunens mark.

Konsekvensbedömningar (CA) för hälsa är för närvarande otillräckliga

De är inte iordningställda enligt en erkänd metodik, som KU:s regelverk kräver, och kommer därför inte att ge en bra bild av hur vindkraftverk kan påverka medborgarnas hälsa. Då en sådan utarbetad folkhälsorelaterad metodik inte finns har Folkhälsokommittén i Motvind Norge utarbetat förslag till innehållet i metodiken och matrisen. Detta har lämnats in till hälso- och tillståndsmyndigheterna. Förslaget finns även på Motvind Norges hemsida, och kan användas av kommunen för kvalitetssäkring av konsekvensanalyser och hälsa.

Förstörda lokalsamhällen Erfarenhet visar att lokalsamhällen skadas av år långa strider om vindkraft. Ett fåtal kommer att tjäna på andras förlust av fastighetsvärde och livskvalitet. Konflikter uppstår och familjer, grannar och vänner är splittrade. Såren kan kvarstå i många år, även efter att kampen om utvecklingen avslutats, oavsett utgång. Det är något kommunerna måste tänka på innan de säger ja eller nej till utredningar. Ett tydligt nej i första skedet kommer att rädda medborgarna från stora bördor i form av splittring, osäkerhet och rädsla inför framtiden.

Förorening direkt i matfatet för människor och djur 

De flesta vindkraftverken i Norge är placerade i mer eller mindre intrångsfria naturområden, områden som troligen har undvikit de värsta föroreningarna från mänsklig verksamhet. Områden där jakt, bärplockning, svamp och sötvattensfiske har långa traditioner. Dessa är ofta avrinningsområden för privata och kommunala dricksvattentäkter. Läckor av olja och glykol har förekommit vid flera vindkraftverk. Spridningen av mikroplaster på grund av slitage är ett kontroversiellt ämne när det kommer till vindkraft. Vindkraftsindustrin hävdar att slitageföroreningarna bara är 200 gram per år per vindkraftverk. Flera studier uppskattar mycket högre siffror, från 14 till 50 kilo i vissa fall. Underhåll av turbinblad har blivit en egen bransch och nytillämpning av kemikalier görs ofta redan innan vindkraftverken varit i drift i två år. Ytterkanten av turbinbladen kan röra sig i hastigheter upp till 300 km/h och kommer att slitas av regn, hagel, damm och andra partiklar.

PFAS av Bisfenol A  finns i både glasfiber och epoxiprodukter. Det är miljögifter och permanenta kemikalier som har stora negativa konsekvenser för människor och djur. De kan påverka både fostret och fortplantningen.

mars 2025

Relaterat
Vindkraftverken skapar ett enormt avfallsproblem
Hälften av svenska vindkraftverk riskerar konkurs

Föregående artikelInvandringen är mycket värdefull!
Nästa artikelVärldsfredsrådet fördömer förföljelsen av fredsaktivister i Sverige
Global Politics
Globalpolitics.se är en partipolitiskt obunden, vänsterorienterad och oberoende analyserande debatt- och nyhetstidning med inslag av undersökande journalistik.

19 KOMMENTARER

  1. Finns ju ingen chans att vindkraft någonsin blir lönsam och det är bidragen som gör att de fortfarande byggs! Men inom den ”gröna ekonomin” är de vana vid att skicka notan till skattebetalarna!

  2. I den här artikel blandas olika saker.

    Ekonomi är en sak.
    Här i Norden är elpriserna allt för ofta för låga för att bära nyinvesteringar (just därför vill Ebba stö staliga pengar över nya kärnkraftverk), men det har likväl investerats på order av Bryssel, för att kunna klara den beslutade (idiotiska) övergången till ett totalitärt helt elektriskt samhälle.
    Vindkraften är särskilt utsatt för att bra vind leder till negativa spotpriser i norr.

    Förbrukningsökningen har inte ökat i takt med utbyggnaden och kraftledningarna är för klena för att kunna exportera överskottet. Det saknas pumpkraftverk och stora batterilager, m.m. för utjämning, eftersom vattenkraftens balansförmåga har överskridits med råge (speciellt i Finland).

    Under sommarhalvåret svämmar nederländsk och tysk solel ofta över och sänker spotpriserna ofta till noll eller minus dagtid under helgerna, vilket drabbar alla producenter.

    I och med Bryssels obligatoriska kvoter för ”carbonfri” elkapacitet blir antalet timmar med negativa spotpriser snabbt allt fler, vilket bör leda till konkurser för de anläggningar som inte har hunnit amorteras, precis som för tio år sedan, när det fanns gott om vattenkraft och färre exportmöjligheter.

    Miljöproblem är en annan sak.
    Redan skrotade kajaker och småbåtar i glasfiberarmerad plast var ett problem. Det finns numera helt ny teknik för återvinningen. Dessutom finns en kinesisk firma som gör vingblad i rostfritt stål, fast jag har aldrig läst om något verk som använder dem i Norden.
    Miljöhänsyn är en politisk fråga som brukar få gehör för sent.

    Haverier på stora snurror beror förmodligen på en för snabb ökning av effekten, innan man har hunnit utvärdera tillräckligt många år av drift under olika förhållanden av den föregående modellen. De mindre verken tuffar däremot på, vad jag förstår, om de underhålls rätt.
    Skala upp är sällan oproblematiskt och det leder till problem när man är oförsiktig, det vet alla tekniker.

  3. En del av kritiken av vindkraften är rättmätig, annan är det inte, enligt min mening.

    Det påstås många märkliga saker om vindkraft nu för tiden, inte minst på steigan.no. Sedan tidigare vet jag att man inte kan lita på vad de publicerar om vindkraft. I den här artikeln är bland annat påståendet att i Norge ”finns ingen övre gräns för hur högt ljudet kan vara när vindkraftverken är igång” helt fel.

    I Veileder M-128 (https://www.miljodirektoratet.no/sharepoint/downloaditem/?id=01FM3LD2TCK7EQL6NJR5DZLUT6KCQP3VZW) står det om så kallade ”worst case”-beräkningar. Dessa beräkningar motsvarar en ljudnivå som om hela vindparken gick i full drift 365 dagar om året och att det alltid blåser från vindparken mot där man bor.

  4. Jag tror att Vindkraftens största problem är att den utmanar Kärnkraften.
    Det gör Vindkraften till en fiende till alla dem inom politikens högerkrafter som från begynnelsen förespråkat kärnkraft som den framtida lösningen på energiproblemen.

    Kärnan i problemet tror jag inte är lösningen för energiframställning.
    Det grundläggande problemet är istället Demokratin som med sina spretande viljor blir oförmögen att skapa en långsiktig och hållbar samt enhetlig planering.

    Jag är övertygad om att de Auktoritära Staterna löser energiproblemen på ett sundare sätt än vad Västerlandets Demokratier kan åstadkomma.
    Även Kina där kolkraften blir som en nödvändig mellanperiod för att upprätthålla produktion, utveckling och tillväxt innan de alternativa energikällorna är redo att ta över.
    I Kina liksom i Ryssland finns enorma resurser på Sol, vind och vattenkraft.
    I Ryssland är ännu så länge Naturgas den energikälla som är viktigast.
    Naturgas genererar koldioxid men är för övrigt i stort sett fri från andra farliga utsläpp.

    Ryssland har så mycket Naturgas att det lätt skulle kunna försörja Sverige och Europa också.
    Om bara den politiska viljan funnits där.
    Men Demokratin sätter tyvärr käppar i hjulet.

    • När blev koldioxid en farlig gas? CO2 är ju en förutsättning för växter, djuren och vår överlevnad på jorden! Ingen CO2 inga högre former av liv så vi ska vara tacksamma att vulkaner, hav och träskmarker förser oss med CO2 till de ca 96% som kommer från dessa naturliga källor. Och vem har tutat i alla att ett varmare klimat skulle vara av ondo vilket påstås av IPCC och globalistmaffian? Nu är det väl så att bakom klimatförbättringen vi upplever i världen så beror nog det mesta på att solinstrålningen ökat med ca 13% de senaste årtiondena men denna positiva utveckling kan snabbt ändras av några stora vulkanutbrott som åter grumlar atmosfären med sot och partiklar.

      • Benny
        Men ingen har påstått att CO2 är farlig. Ökande mängder av den och speciellt då i kombination med ökad solinstrålning kan däremot sannolikt skapa oerhörda problem för den av människor så tättbefolkade planeten. Smältande glaciärer på land höjer havsnivån och när dom är borta försvinner också vattenförsörjningen för miljontals människor.

        Jag misstänker att det kan vara så illa att riskerna faktiskt snarare är underskattade. Naturens tröskelförändringar går knappast att förutsäga exakt.

        Eventuella och tillika oförutsägbara vulkanutbrott och naturkatastrofer behöver vi inte räkna in i kalkylen. Vi kan ändå inte göra något åt dom. Våra egna utsläpp däremot finns det all anledning att åtgärda.

        Sedan kan jag hålla med om att just vindkraftverk förefaller tveksamma. Att fylla våra åkrar med tusentals gigantiska propellerblad för att det är olönsamt att återvinna dom är klart orimligt. Återvinning borde vara en självklarhet och räknas in i det verkliga priset för vindkraft. Det priset får vi ju inte veta idag.

        • ”för den av människor så tättbefolkade planeten.”

          Varför framställs då minskat barnafödande som ett så stort problem?
          Inte minst av en ny artikelförfattare här.

          Jag ser inte minskat barnafödande som något problem.
          Det är inte så att det inte föds några barn.
          Det är bara de stora barnkullarna från babyboomen som har minskat.

          Minskat barnafödande tycker jag är bra då Moder Jord inte tål hur många människor som helst utan att sugas ut på kortare eller längre sikt eller bli allvarligt sjuk av de ämnen som människorna tvingas skapa för att tillfredsställa de levnadsförutsättningar som människorna kräver.

          I sammanhanget måste sägas att det inte är människorna som har det värst.
          Det är istället de olika djuren som han noll möjlighet att försvara sig mot människans jakt och uppfinningsrikedom.
          När djuren trängts undan eller blivit till produktiva maskiner och växterna manipulerats från sitt rätta jag, då är Guds skapelse till ända och några människofödslar behövs överhuvudtaget inte alls.

          Där någonstans har kommunismens ”tillbaka till det ursprungliga” den så kallade ”urkommunismen” sin verkliga betydelse.

          All tillväxt människan skapar äter på Moder Jord, Guds skapelse.

        • ”Återvinning borde vara en självklarhet och räknas in i det verkliga priset för vindkraft. Det priset får vi ju inte veta idag.”

          De alternativa energikällorna utvecklas ständigt. Även återvinningen av dess förbrukade maskinerier.
          Läs nedan var Svenska Naturskyddsföreningen har att säga om Sveriges vindkraft.
          Du får också läsa en förklaring till användning för den nyuppkomna jakten på Naturens jordartsmetaller som är så viktiga för morgondagens teknikutveckling inom både civila och militära områden.

          https://www.naturskyddsforeningen.se/artiklar/vanliga-myter-om-vindkraft/

          • arbetarklass
            Minskat barnafödande är ett problem b.la. just för att jorden är så tättbefolkad. I många länder består befolkningen av mängder av gamla människor som behöver unga människor för sin vård på ålderns höst.

            Den verkliga kostnaden för vindkraften vet vi inte förrän kostnaden för återvinning är medräknad. Kanske börjar dom siffrorna dyka upp i kalkylerna nu, vilket delvis kanske förklarar svårigheterna med lönsamheten.

          • ”Minskat barnafödande är ett problem b.la. just för att jorden är så tättbefolkad. I många länder består befolkningen av mängder av gamla människor som behöver unga människor för sin vård på ålderns höst.”

            Det är ett falskt argument som inte håller vid en logisk analys.
            Problemet du pekar på är högst tillfälligt och försvinner på ett par decennier när inte detta överskott på äldre människor inte längre finns.
            Resurser finns men irrationella skäl gör att de prioriteras på ett felaktigt sätt.

            ”Den verkliga kostnaden för vindkraften vet vi inte förrän kostnaden för återvinning är medräknad. Kanske börjar dom siffrorna dyka upp i kalkylerna nu, vilket delvis kanske förklarar svårigheterna med lönsamheten.”

            Rotorbladen är det lilla problemet. De är förhållandevis få och byts eller skrotas inte särskilt ofta.
            Soldaternas gravfält i Ukraina är betydligt större än de platser man grävt ned rotorblad.
            Meningen är förmodligen att man gräver upp rotorbladen igen när man etablerat rationell återvinning.
            Rotorbladen är av mjuka material lika en vanlig plastbåt.
            Problemet med plastbåtars återvinning är det betydligt större då utgångna eller övergivna båtar är betydligt fler.

            Alternativ Energi misskrediteras av alla dem som har ett fast förtroende för Tillväxtsamhällen.
            Eller konsumtionssamhällen om du så vill.
            Dessa samhällen skapar välfärd på kort sikt men är i längden inte hållbara.
            Samt ju fler som ska ta för sig av denna välfärd desto mer kommer det att kosta och skada på Moder Jord.

            Riktiga kommunister samt miljö- och Naturvänner är överens om detta men de som är för materiella och bekväma välfärds- och konsumtionssamhällen är betydligt fler.

            Jag hävdar återigen att Demokrati är en skitideologi som inte fungerar som ansvarsfull folkmakt och som mest bara gynnar en girig Borgerlighet.
            Så har det varit ända från början och det är därför Västerlandets eliter försvarar denna Demokrati ända in i det absurda.

            Men vänta bara så fort deras plan hänger upp sig så tvingas eliterna krypa till korset.
            Jag tror inte Rysslands gasexport till Europa är avslutad.
            Den gasexporten är bara tillfälligt pausad för att försvara ”Demokratin”.
            Så fort Demokratierna i Väst känner sig mindre förödmjukade så kommer gasleveranserna från Ryssland igång igen.

            Därför Europas tillväxtsamhällen är riktiga energislukare samtidigt som produktionen stagnerar och har därför inte råd med annat än billig energi från Ryssland.

          • arbetarklass
            Nu tror jag du hade lite otur när du tänkte. För alla gamla som behöver vård är det naturligtvis ett problem om det inte finns några som kan vårda dom, eller hur? Unga människor har en tendens att bli äldre och om barnafödandet är fortsatt lågt eller minskar så försvinner inte alls problemet på ett par decennier.

            Som artikeln visar så finns det många olika problem med vindkraft. Återvinningen av rotorbladen är ett av dom och bladen är inte alls förhållandevis få, dom är tre gånger så många som vindkraftverken.
            Problemet med plastbåtars återvinning kommer ovanpå och förvärrar det hela ytterligare. I bägge fallen måste kostnaden för en rimlig återvinning redovisas om vi skall kunna göra en vettig bedömning av hållbarheten.

            Jämförelsen med soldaternas gravfält i Ukraina känns mer än oseriös och sannolikt är den också felaktig.

            Att vara kritisk till vindenergi är naturligtvis inte samma sak som att vara emot alternativ energi i allmänhet.

            Vad gäller demokrati så är problemet att dom etablerade partierna inte alls försvarar den. Vi hade en period av någorlunda fungerande demokrati efter WWII, när maktens män var rädda för kommunismen och fackföreningsrörelsen iallafall liknade det den sade sig vara. Nu finns inte hotet om kommunismen längre och fackföreningarna har medvetet förstörts av sossarna. Därför är demokratin nu satt på avveckling av överheten.

            Överheten vill ha all makt för sig själva och föredrar auktoritära eller diktatoriska styren och dom gillar säkert ditt sätt att resonera. Jag gör det däremot inte och jag hävdar att du sprider en väldig massa ogenomtänkt strunt här i spalterna.

        • Klimatalarmister påstår dagligen att koldioxid är farlig och måste rensas från atmosfären med dyra pengar? Ett mycket bättre sätt än det ”gröna” kapitalister tänker göra genom att pumpa ner CO2 i bergrum för dyra pengar är att plantera skog och ge f-n i att skövla den skog som finns så sköter det sig självt. Det är haven som till största delen gasar ut den ökning av CO2 vi ser i atmosfären och det beror på den ökade solinstrålningen som värmt upp haven något. Normalt sett så absorberar växter ganska snart sådana ökningar men som alla vet så minskar skogar och annan växtlighet på bekostnad av att människorna blir fler och fler.

          • Till Anders Åbergs kritik mot :arbetarklass: åsikter / kommentarer. Jag håller fullständigt med dig. Men det finns ett problem i sammanhanget som Catarina Östlund påpekade för länge sedan. Hon skrev att man bör ha lite överseende med hans kommentarer därför att han har tagit ett märkbart kliv åt vänster i sitt åsiktsspektra. Vilket jag tog till mig då jag lagt märke till hans ståndpunkter tidigt 20 tal som präglades av rejäla antikommunistiska ståndpunkter som avslöjade hans fördomar baserade på okunskap. Men nu skriver han flitigt här och har tvärsäkra åsikter om det mesta och han verkar helt tondöv från att göra självkritik när han blir kritiskt granskad. Det är mycket bra att du och andra säger ifrån !!

  5. Kina har en stor andel av världens tillverkning av både vindkraftverk och solceller. Deras egen utbyggnad av dessa källor fortsätter också i snabb takt – se t.ex. https://www.reuters.com/business/energy/chinas-solar-wind-power-installed-capacity-soars-2024-2025-01-21/

    Ryssland däremot ligger långt efter.

    I vår del av världen är det intressant att se hur först personer som verkar vara långt på högerkanten har målat en väldigt negativ bild av vindkraften och hur detta sedan också har plockats upp av vissa som verkar vara mer till vänster, såsom Steigan. Det visar väl hur effektiv anti-vindkraft-propagandan har blivit. Tror dock inte demokrati är problemet.

    Vad gäller lönsamheten i elgenerering är det en utmaning att Sverige numera har mycket mer elgenerering än elförbrukning. Dessutom planerar staten nu för att elbehovet mer än fördubblas på 20 år, vilket är en prognos som kanske inte uppfylls. En möjlig överutbyggnad av elgenerering hotar lönsamheten inte bara för vindkraft.

    Läs gärna även ”Sant och osant om vindkraft”: https://eurowindenergy.com/media/pipozidt/ny-teknik-sant-och-falskt-om-vindkraft.pdf

    • ”Sven Ruin” vindkraft har visat sig vara ett miljövidrigt och olönsamt sätt att få fram elenergi på och den kannibaliserar både på sig själv och andra kraftslag! Det är ju så att blåser det inte måste det finnas reservkraft i standby och den blir vansinnigt dyr där notan hamnar hos konsumenten. Det man nu kan göra är att konstatera att vindkraft inte fungerar i stor skala och köra de verk som finns till de är utrangerade sedan riva bort dem och lära sig läxan att industrisamhällen kräver en stabil tillgång till el och inte bara när det blåser!

      • Man kan jämföra med ett antal öar, som inte har sitt elnät kopplat till fastlandet. På sådana platser har man traditionellt använt 100 % dieselkraft för elgenereringen. Genom att bygga vindkraft och ofta även solkraft och energilagring har vissa sådana öar lyckats minska sitt beroende av importerat dieselbränsle mycket, vilket är bra för ekonomin på sikt. Det kräver dock investeringar att bygga exempelvis vindkraftverk. Dessutom behövs bland annat kunskap och teknik för att få till en bra samkörning, speciellt när andelen förnybar energi blir hög. Dieselkraftverken har man vanligen kvar men de står numera ofta i standby, vilket inte är vansinnigt dyrt. Miljöfördelarna blir väldigt påtagliga, när dieselkraftverken i perioder står tysta och bränslet då inte minskar i tanken. Dessa öar visar vägen att en hög andel förnybar energi fungerar, även om det inte är utan utmaningar. På liknande sätt kan man göra i större samhällen. Vissa länder visar också vägen genom att använda vindkraft i stor skala. Exempelvis får Danmark en väldigt stor andel av sin el från vinden.

        • Vindkraften har varit en enorm vinst för Danmark då man med vindkraften kommit ifrån eldandet i de koldrivna kraftverken.
          Detta är en enorm vinst för miljön och kanske även för klimatet då vindkraftverk inte genererar någon koldioxid alls.

          Som motormänniska vet jag att avgaser och diverse utsläpp av andra syntetiska eller petroleum samt övrigt riskabla eller farliga ämnen absolut inte är något att ha vare sig för människa, djur eller Natur.
          En droppe bensin eller motorolja på grässtrået och grässtrået gulnar och dör.

      • Det tragiska med artiklar som den på länken till ”klimatupplysningen” är inte bara att de sprider en mängd missförstånd eller nidbilder, utan också att de tar fokus från mer avgörande frågor. Exempel på en sådan mer avgörande fråga, som många tycks missa: Hur gör vi bäst gör att klara elförsörjningen i en långvarig kris- eller krigssituation? Då skulle vi verkligen kunna få ett haltande elsystem, speciellt om vi förlitar oss mycket på import av bränsle.

KOMMENTERA

Please enter your comment!
Please enter your name here