Sveriges beredskap för drivmedel

 

Rolf Nilsson samtalar med Deep Seek. 1 fat för oljetransport rymmer 159 liter.

Fråga: Varifrån importerar Sverige sin olja? Raffinerar vi allt inom landet?

Sverige importerar i princip all den råolja som används, och den förädlas till drivmedel och andra produkter vid två större raffinaderier. Här är en detaljerad bild över var oljan kommer ifrån och vad som händer med den.

DeepSeek: 🛳️ Huvudsakliga ursprungsländer för svensk oljeimport

Sverige har ingen egen utvinning av olja, så all råolja och oljeprodukter importeras. Under de senaste åren har den geografiska bilden förändrats markant, framför allt efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina.

Innan kriget var Ryssland en betydande leverantör, men efter självpåtagna sanktioner och EU-embargon har importen därifrån i princip upphört. De viktigaste ursprungsländerna idag är:

 

Ursprungsland/-region	Ungefärlig andel (2024)	Kommentar
Norge	~40%	Den i särklass största och mest stabila leverantören, främst genom pipeline och tankfartyg.
Mellanöstern (t.ex. Irak, Saudiarabien)	~25%	En viktig källa för råolja, ofta med andra egenskaper än den norska.
Nordamerika (USA)	~15%	Ökande andel, främst i form av färdiga produkter som bensin och diesel.
Övriga länder (Storbritannien, Nigeria, etc.)	~20%	En diversifierad grupp för att säkra tillgången och köpa på bästa villkor.

 

(Siffrorna är ungefärliga och kan variera något från månad till månad baserat på priser och tillgång.)

🏭 Raffinering i Sverige – Ja, till stor del

Ja, en stor del av den råolja som importeras raffineras i Sverige. Vi har två raffinaderier i drift som tillsammans täcker en betydande del av landets behov av drivmedel som bensin, diesel och eldningsolja.

1. Preemraff Lysekil
   • Läge: Lysekil
   • Kapacitet: Sveriges och ett av Nordens största och modernaste raffinaderi. Det är mycket avancerat och kan bearbeta tung, svavelrik råolja till högkvalitativa lätta produkter som diesel.
2. Preemraff Göteborg
   • Läge: Göteborg
   • Kapacitet: Även detta är ett stort raffinaderi som försörjer den svenska och norska marknaden.

Utöver dessa två finns även Nynas AB:s raffinaderi i Nynäshamn, som är specialiserat på naphteniska specialoljor (används bl.a. i transformatorer, gummi- och färgtillverkning) och inte primärt på drivmedel.

🔄 Import och export av färdiga produkter

Det är viktigt att förstå att Sverige både importerar och exporterar färdiga oljeprodukter.

• Varför importera färdiga produkter? Även om raffinaderierna täcker basbehovet, kan det finnas tillfälliga obalanser. Sverige importerar därför också färdig bensin, diesel och flygbränsle, främst från andra nordiska länder, nordvästra Europa (t.ex. Rotterdam) och USA. Detta görs för att säkra leveranser och för att det ibland är mer ekonomiskt.
• Varför exportera? De svenska raffinaderierna producerar mer än vad den svenska marknaden efterfrågar, särskilt av vissa produkter som diesel. Därför exporteras överskottet, främst till andra länder i Nordeuropa.

📊 Sammanfattning av flödet

1. Råolja importeras från framför allt Norge, men även från Mellanöstern och andra länder.
2. Råoljan förädlas i huvudsak vid Preems raffinaderier i Lysekil och Göteborg.
3. De färdiga produkterna (bensin, diesel etc.) används i Sverige, men en del exporteras.
4. Samtidigt importeras även färdiga produkter för att täcka specifika behov och optimera marknaden.

Så svaret på din fråga är: Sveriges olja kommer från en blandning av länder med Norge som den helt dominerande partnern, och vi har en stark inhemsk raffinering som täcker merparten av vårt behov.

Fråga:Vet du hur stora reserver vi har av olja?

Läser 3 webbsidor

Till skillnad från en del andra länder har Sverige inga statliga strategiska petroleumreserver (SPR) av den typ som USA eller Kina har. Däremot finns det kommersiella lager som hålls av oljebolagen. Här är en uppdelning av de lager som faktiskt finns och vad de innehåller.

📊 Typer av oljelager i Sverige

 

Lagertyp	Innehavare/Ansvarig	Syfte	Ungefärlig volym	Exempel/Status
Kommersiella råoljelager	Göteborgs Hamn / Scandinavian Tank Storage	Omlastning och transit (mellanlagring för export)	9 miljoner ton omsätts per år (kapacitet att omsätta lagret 4 ggr/år)	Bergrum i Torshamnen, Göteborg. Fungerar som en logistikhub, inte som en nationell krisreserv.
Beredskapslager (avvecklade)	Tidigare statligt (via försvaret), nu Mälarenergi	Var tidigare en nationell oljereserv	300 000 m³ (ombyggt)	Bergrum i Västerås. Användes för olja fram till 80-talet, konverterades 2024 till hetvattenlager för fjärrvärme.
Reservanläggningar	Skellefteå Kraft (och andra energibolag)	Lokal reserv för värmeproduktion vid extrem kyla eller driftstörningar	Kapacitet att förbruka ca 1 000 liter/timme per anläggning	Cisterner vid värmeverk (t.ex. Hedensbyn i Skellefteå). Innehåller eldningsolja för reservpannor.

 

🔍 Detaljerad genomgång

1. Göteborgs Hamn – Omlastning, inte reserv

Det största flödet av olja i Sverige går via Göteborgs Hamn. Här hanteras cirka 9 miljoner ton råolja per år. Detta är dock ett transitlager. Oljan kommer med mindre fartyg från t.ex. Baltikum, mellanlagras i bergrum, och skickas sedan vidare med större fartyg till marknader i Asien och USA .

• Innehavare: Privata aktörer som Scandinavian Tank Storage.
• Funktion: Kommersiell logistik, inte en statlig beredskap. Lagret omsätts cirka fyra gånger per år .

2. Västerås – Från olja till vatten

Det mest kända bergrummet för olja i Västerås, med en volym på 300 000 kubikmeter, är inte längre ett oljelager. Det användes fram till 1980-talet men har nu konverterats till ett av världens största hetvattenlager för fjärrvärme .

• Status: Avvecklat som oljelager.
• Ny användning: Lagrar överskottsvärme från sommaren till vintern för att optimera elproduktionen.

3. Skellefteå Kraft – Operativa reservtankar

Energibolag som Skellefteå Kraft har egna cisterner för att säkra sin produktion. De har sex reservanläggningar som kan köras på olja när det är extremt kallt eller vid haveri i biobränslepannorna .

• Innehåll: Eldningsolja, inte rå
• Volym: En reservpanna förbrukar cirka 1 000 liter olja i timmen, och cisternerna fylls på kontinuerligt vid behov .

🧭 Slutsats

Sverige har alltså ingen samlad, offentligt redovisad strategisk reserv av råolja. De volymer som finns är antingen:

• Kommersiella (som i Göteborg, där oljan mestadels är på väg till andra länder).
• Lokala (som i Skellefteå, för att klara värmeverkens drift).
• Historiska (som i Västerås, som nu är konverterat till förnybar energi).

Om du är intresserad av Sveriges förmåga att klara en långvarig avstängning av import, kan jag istället titta närmare på lagring av färdiga drivmedel (bensin/diesel) eller vår importberedskap.

Rolf: Ja tack!

DeepSeek läser 8 webbsidor

Jag har nu tittat närmare på Sveriges beredskap när det gäller drivmedel. Bilden är tydligare än för råolja: vi har en lagstadgad beredskap som bygger på kommersiella lager, men det pågår ett arbete för att stärka den.

📜 Det lagstadgade kravet är 90 dagar för drivmedel.

Till skillnad från råolja, där lagren främst är kommersiella och transitbaserade, är systemet för färdiga drivmedel (som bensin, diesel och eldningsolja) reglerat i lag. Sverige är genom sitt medlemskap i International Energy Agency (IEA) och ett EU-direktiv skyldigt att hålla beredskapslager av olja och oljeprodukter som motsvarar minst 90 dagars nettoimport .

• Vem har ansvaret? Det är inte staten som äger dessa lager. Istället ålägger Energimyndigheten, genom lagen om beredskapslagring av olja, importörer, säljare och större förbrukare att själva hålla lager . Storleken på deras skyldighet baseras på hur mycket de sålt eller förbrukat föregående år .
• Vad innebär det? Detta säkerställer att det, under normala omständigheter, finns en kontinuerlig volym av drivmedel i landet. Dessa lager är alltså en del av den ordinarie kommersiella kedjan, men med en juridisk skyldighet att upprätthålla en miniminivå.

🔧 Pågående arbete för en stärkt beredskap

Det är viktigt att förstå att ”90 dagars lager” är en sak, men förmågan att faktiskt använda dem vid en långvarig kris eller ett krig är en annan. Flera initiativ visar att man nu arbetar för att stärka hela kedjan:

1. Utbyggnad av lagringskapacitet: Redan 2024 pekade Energimyndigheten på behovet av att bygga ut kapaciteten för beredskapslager för bränslen som en del i att stärka det civila försvaret . Man konstaterade att en fungerande energiförsörjning är avgörande och att åtgärder krävs för att möta beredskapskraven .
2. Nya direktiv för flytande drivmedel: I november 2025 fick Energimyndigheten ett nytt uppdrag av regeringen. Man ska ta fram en handlingsplan för att specifikt stärka beredskapen för flytande drivmedel .
   • Fokus: Planen ska särskilt fokusera på beredskapslagring och planering för hur en ransonering ska gå till vid en kris eller krig .
   • Bakgrund: Energi- och näringsminister Ebba Busch betonar att Sveriges medlemskap i Nato och återuppbyggnaden av totalförsvaret ställer nya krav på drivmedelslager för att säkerställa stöd till både samhällsviktiga funktioner och militären .

🧭 Slutsats om drivmedelsberedskapen.

Så, för att sammanfatta svaret på din fråga om vår beredskap för färdiga drivmedel:

• Systemet finns: Ja, det finns ett fungerande system med lagstadgade krav på kommersiella aktörer att hålla beredskapslager som motsvarar 90 dagars nettoimport .
• Det är inte samma sak som statliga lager: Dessa lager är en del av den kommersiella marknaden, men reglerade för att säkra en miniminivå.
• Förstärkning pågår: Regeringen och myndigheterna är väl medvetna om att beredskapen behöver utvecklas, inte minst i ljuset av det försämrade omvärldsläget och Natomedlemskapet. Därför har man nyligen gett Energimyndigheten i uppdrag att ta fram en konkret handlingsplan för att stärka just denna beredskap, inklusive planer för ransonering .

Sverige har alltså en grundläggande drivmedelsberedskap på plats, men den ses över och förstärks just nu för att möta framtida utmaningar.

Fråga: Vi har väl tidigare haft otaliga lager i bergrum osv. När avskaffades de?

DeepSeek läser 10 webbsidor

Ja, du har helt rätt. Sverige byggde upp ett omfattande nätverk av hemliga oljelager i bergrum under Kalla kriget, men dessa avvecklades i flera steg från början av 1990-talet och framåt. Här är en detaljerad tidslinje över vad som hände och varför.

📅 Tidslinje: Från uppbyggnad till avveckling

 

🧭 Varför avvecklades lagren? Avvecklingen var ett resultat av en ny tid efter Kalla kriget. Flera faktorer samverkade: •            Geopolitisk avspänning: Hotet om ett storkrig i Europa ansågs vara väsentligt mindre efter Sovjetunionens fall . •            Ekonomi: Att hålla stora statliga lager var kostsamt. Man ansåg att det var mer effektivt att lägga ansvaret på kommersiella aktörer . •            EU-medlemskap: Sveriges inträde i EU 1995 innebar en anpassning till ett nytt regelverk, där en annan typ av beredskapslagring (som den vi har idag med 90-dagarskrav på företagen) blev normen . ⚠️ Fråga: Finns några bergrum kvar idag? Ja, men inte som statliga beredskapslager för olja. De används idag till andra saker, eller står tomma och under sanering. •            Ombyggda för energilagring: Det gamla oljebergrummet i Västerås (300 000 m³) är nu konverterat till ett av världens största hetvattenlager för fjärrvärme . •            Kommersiella terminaler: Bergrum i Göteborg (Syrhåla) används fortfarande, men för kommersiell lagring av råolja som är på väg till eller från raffinaderier, inte som statlig beredskap . •            Under sanering: Många bergrum, som det i Gånghester utanför Borås, är under uppsikt och sanering av SGU för att förhindra att oljerester läcker ut i grundvattnet . •            Tomma: Ett stort antal bergrum, som de på Händelö i Norrköping, står helt tomma . Så sammanfattningsvis: De ”otaliga lagren i bergrum” du minns var som mest aktiva fram till mitten av 1990-talet. Avvecklingen inleddes 1994 och de flesta var tömda runt millennieskiftet.

 

Period	Händelse	Detaljer
1950–1980	Uppbyggnad	Sverige byggde i största hemlighet 46 statliga bergrumsanläggningar för beredskapslagring av olja och drivmedel . Oljan lagrades ofta direkt i oinklädda bergrum under grundvattenytan, vilket gjorde att vattentrycket höll oljan på plats .
1980-talet	Minskat behov	Oljeberoendet minskade och de internationella spänningarna lättade. Behovet av stora statliga lager ifrågasattes .
1992	Politiskt beslut	Ett försvarspolitiskt beslut fattades om att minska den statliga beredskapslagringen av olja .
1993	Regeringens beslut	Regeringen beslutade om en grundläggande förändring av systemet. Man gick från statligt ägda lager till ett system där ansvaret lades på oljebolagen .
1994	Avvecklingen inleds	Myndigheten Statens oljelager (SOL) bildades med det uttryckliga uppdraget att avveckla alla statliga beredskapslager . Uppdraget var att sälja oljan, avyttra anläggningarna och miljösäkra bergrummen . Avvecklingen skulle ske under fem år .
1995–2000	Oljan säljs	Under denna period såldes den statliga oljan av på den internationella marknaden. För en kort tid var Sverige en av världens största oljeexportörer .
1998	SOL upphör	Statens oljelager upphörde som egen myndighet och uppdraget överfördes till Sveriges geologiska undersökning (SGU) .
1998–idag	Miljösäkring	SGU fick ansvar för att miljösäkra och slutligen avveckla anläggningarna. Många har sanerats, men arbetet pågår fortfarande vid ett tiotal bergrum och kommer att följas av kontrollprogram i upp till 20 år till .

 

Bli gärna månadsgivare!

Du kan också donera med Swish till 070-4888823.