Tillsammans för Fred och miljö – möte idag!

3
397

Bred samling för fred och miljö med Natodebatt 13-14 maj
Vi måste arbeta tillsammans i Väst och Öst, Syd och Nord för fred och miljö är budskapet på ett två dagars möte som hålls fredag 13 – lördag 14 maj.
Tillsammans för fred och miljö 13 – 14 maj
Välkommen till
Solidaritetshuset, Tegelviksgatan 40, Stockholm
Fritt inträde

Lördag 14 maj
Solidaritetshuset med möjlighet att delta online via facebookeventet
Kl 14:00 – 14:30
Stad och land hand i hand – Sätt potatis och arbeta för fred!
Inledning
Arci Pasanen, Omställningsnätverket
Mariam Jallow Tholozan, Grönt initiativ Järva
My Leffler Kvinnor för fred, Hälsingland
kl 14:30 – 15:45 What kind of economy enables peace on and with earth? alla via länk
Erik Reinert, Norwegian economist
Alexander Buzgalin, Russian economist
Francine Mestrum, Global Social Justice
Peter Wahl, Attac, Tyskland
Paus
16:00 – 17:00
Trygga försörjningen för alla istället för Natomedlemskap?
Eva Nikell, Medborgarnas coronakommission
Maximiliam Isendahl, NOrdBruk (via länk)
Thorsten Laxvik, Matvärn (via länk)
Tord Björk, Jordens Vänner

Fredag 13 maj var programmet:
Hybridmöte, möjlighet att delta på plats och online via Facebookeventet:
https://www.facebook.com/events/edit/667153434368551
Biblioteket
16:30 – 17:00
Gemensam säkerhet och rättvis omställning
Anna Sundström, Palmecentret
17:00 – 18:15
Nytt Helsingforsavtal och ekonomisk rättvisa eller mänsklighetens självmord?
Samtal med:
Gunnar Lassinanti, debattör, tidigare verksam vid ABF och Palmecentret
Thomas Wallgren, professor i filosofi, Helsingfors (via länk)
Ulla Klötzer, Kvinnor för fred Finland (via länk)
18:30 – 20:00
Samtal om svenskt Natomedlemskap
Pär Granstedt, fd riksdagsledamot C
Eva Jonsson, ordförande för Nej till Nato
Ja till Nato företrädare inbjuden
Moderaterna, inbjudna

Mötet är ett led i förberedelserna inför Folkets forum som hålls 31 maj – 1 juni inför FN:s högnivåmöte för en Hälsosam planet för alla och en folkriksdag för fred 2023. Arrangörer är arbetsgruppen för en folkriksdag för fred på Jorden och fred med Jorden där aktiva i flera folkrörelser ingår i samarbete med Nätverket folk och fred, Kvinnor för fred, Jordens Vänner, Artister för fred och Nätverket Stockholm+50

Föregående artikelMartin Wicklin gullade med DN:s Peter Wolodarski som desinformerat grovt
Nästa artikelSverige och Finland går med i Nato och struntar i verkliga orsaker och konsekvenser
Globalpolitics.se är en partipolitiskt obunden, vänsterorienterad och oberoende analyserande debatt- och nyhetstidning med inslag av undersökande journalistik.

3 KOMMENTARER

  1. Vad uppmuntrande att progressiva människor engagerar sig och inte ger upp, utan bygger viktig information, och ifrågasätter, och skapar nya idéer.

    Se upp bara, så att inte säpo har upprättat en ny front som gäller Nato-medlemskapet, och registrerar alla som är Natonegativa, man vet aldrig hur säpo hanterar Nato, bara att de aldrig ger
    sig att ställa till problem för enskilda och organisationer. Vänstern och andra Natomotståndare måste ta höjd för detta, i framtiden.

    Säpo kan ju nu samarbeta med länder de vill, och lämna ut information, från FRA m.fl.övervak-ningsorgan. Vi har aldrig varit så utsatta som idag, genom den lagstiftning som de tagit fram. USA och Nato/Bryssel kartlägger nog opinionen, så det blir en fråga för vänstern att uppmärksamma och om nödvändigt motverka, från dag ett(1). Alltså ett helt nytt läge, fr.om idag, den 15 maj, ty de som övervakar folk är på nivån av igår, den 14 maj 1931, alltså Ådalen. Då fick socialdemokratin
    ändå makten följande år, 1932, men kanske en reaktionär hegemoni tar över med Nato, det är risken.

  2. 15 maj 2022
    En stor tröst i all bedrövelsen är att en ökning av koldioxiden i atmosfären påverkar antalet blommor positivt i tropiska skogar.
    Växter älskar CO2, och klimatförändringarna är kopplade till fler blommiga skogar i tropikerna. En ny studie av en forskare från Florida State University har hittat ett överraskande samband mellan stigande koldioxid i atmosfären och blommor som blommar i en avlägsen regnskog.
    FSU-forskare som studerar de rika regnskogarna på Panamas Barro Colorado-ö har funnit att stigande koldioxidhalter har lagt grunden för en flerårig ökning av den totala blomproduktionen.
    Resultaten presenterades i en artikel publicerad i tidskriften Global Change Biology.
    Det är verkligen underbart”, säger Stephanie Poe, biträdande professor i geografi, som ledde studien. ”Under de senaste decennierna har vi sett värmande temperaturer och en ökning av koldioxid, och vår studie visar att denna regnskog har svarat på denna ökning genom att producera fler blommor.”

    För denna studie utvärderade forskarna ett 28-årigt rekord av växtmaterial som samlats in och arkiverats på ön. De studerade sedan hur en mängd olika klimatfaktorer – temperatur, nederbörd, ljus och koldioxid – verkar påverka den årliga blomningsaktiviteten och varaktigheten för de olika arterna som finns i skogen.

    ”Det vi har kunnat göra i den här artikeln är att fråga varför blomsteraktiviteten ökar på lång sikt. Vi fann att atmosfärisk koldioxid helt klart hade den största effekten på blomförbättring.”
    Växter omvandlar atmosfärisk koldioxid till energi i form av sockerarter, som de kan använda för att driva ett antal viktiga livsprocesser. När mer koldioxid släpps ut i atmosfären har växter förmågan att producera ett överflöd av ny energi.
    Den kraftiga, långsiktiga ökningen av blomningen indikerar att skogarna på Barro Colorado Island frigör dessa svällande energireserver för att öka reproduktionsaktiviteten.
    Men medan vissa arter har fortsatt att visa ökad blomaktivitet som svar på högre koldioxidkoncentrationer, har andra, såsom vissa träd och vinrankor, visat mer konsekvent blomning de senaste åren.
    ”Tropiska arter tenderar att vara känsligare än vi förväntat oss, men alla arter reagerar inte på samma sätt. För vissa arter verkar reaktionen på ökad koldioxid ha nått ett tak. Det här är trender som vi bara kan identifiera med långsiktiga rekord som den som används i våra studier.”

    Men när atmosfärens koldioxidkoncentrationer fortsätter att stiga – och när det globala klimatet förändras i enlighet därmed – kan temperamentsfulla regnskogar fortsätta att uppleva nya och överraskande ekologiska förändringar.
    Blomningen har minskat under det senaste decenniet för vinstockar och kronträd, medan blomningen för medelstora träd och buskarter har fortsatt att öka med stigande CO2. Ökningen av blomningen åtföljdes av en ökning av varaktigheten av blomningen av kronträdet och mellanträden. Undervegetationsträd visade ingen ökad blomning, men visade en ökning i varaktighet. Med tanke på att atmosfärisk koldioxid sannolikt kommer att fortsätta att öka under nästa århundrade, kan den långsiktiga ökningen av blomningsaktiviteten fortsätta i någon form av tillväxt tills den stoppas av näringsbegränsningar eller klimatförändringar på grund av stigande temperaturer, ökad frekvens av torka eller ökad frekvens molntäcke och minskad solinstrålning.
    https://argumenti.ru/society/nature/2022/05/772028

    • Jo, det är ju så att ökad CO2-halt i atmosfären gynnar växtligheten som tar upp koldioxiden och binder den under sin livstid! Om människan kunde ge f-n i att skövla så mycket skog för palmodlingar och vindkraftverk och vedeldning så skulle systemet vara självbalanserande. I Afrika, Indien och Sydostasien hugger man ner skog och eldar upp den, det vore mycket bättre om de fick elspisar och el från kolkraftverk så att de slapp hugga ner träden! Och i Indien startar man många nya kraftverk av just den anledningen. I Afrika som saknar pengar borde EU skicka pengar för att bygga kolkraftverk och ledningar så att de även där slipper hugga ner skogen i stället för att strö pengar över nazi-regimen i Kiev. En mycket bättre lösning än att hålla på med nonsens som vindkraft, producera stål med hybrit, miljöskadliga batteribilar m m.

KOMMENTERA

Please enter your comment!
Please enter your name here