Artikel i Aftonbladet och av Pål Steigan.
Aftonbladets Jonathan Norberg skrev igår att ”EU-kritisk miljardär vinner valet i Tjeckien”
Jonathan Norberg
eckiens folk har sagt sitt.
Det blir miljardären och ”Trumpisten” Andrej Babiš som återvänder till makten. På agendan står minskat stöd till Ukraina och hårda tag mot EU.
Med snudd på alla valdistrikt räknade har förre premiärministern Andrej Babiš parti ANO fått omkring 35 procent av rösterna, rapporterar tv-kanalen CT24. Sittande premiärminister Petr Fialas mittenhöger-allians skrapar ihop cirka 22 procent.
Babiš har i valrörelsen själv benämnt sig som en ”Trumpist” som är starkt kritisk till både Nato och EU. Han har bland annat kampanjat på högre pensioner och ett minskat stöd till Ukraina.
Resultatet hyllas av partiledarens vän i Ungern, premiärminister Viktor Orbán.
”Ett stort steg för Tjeckien, goda nyheter för Europa”, skriver han i ett inlägg på X.
Hur mycket av Babiš politik som kommer genomföras återstår att se. Det ser enligt Politico ut som att han får svårt att bilda en majoritetsregering.
De större partierna har under valrörelsen tillkännagett att de inte kommer samarbeta med Babiš parti, vilket sannolikt kommer tvinga honom att vända sig till de mindre ytterhögerpartierna.
_________________________________________________________________
Av Pål Steigan
Andrej Babiš och hans parti ANO vann det tjeckiska parlamentsvalet. Han kommer troligen att kunna bilda en regering tillsammans med två andra mindre högerpopulistiska partier. Både i Prag och Bryssel uppfattas detta som ett nederlag för EU:s globalister.
Andrej Babiš och hans parti ANO (Action of Dissatisfied Citizens) vann en klar seger med cirka 35 % av rösterna. Valresultatet tolkas som en stark signal om att de tjeckiska väljarna prioriterar nationella intressen framför EU:s krav på ovillkorligt stöd till Ukraina, vilket ofta har skett på bekostnad av nationella ekonomiska och sociala behov.
Valet speglar en växande frustration i Europa över Bryssel och dess ensidiga politik att kräva oändligt stöd till Ukraina, trots ekonomiska utmaningar som stigande priser, minskad köpkraft och åtstramningsåtgärder på hemmaplan. Babiš kampanj fokuserade på praktiska lösningar som att återställa pensionsförmåner, sänka skatter, upphäva impopulära åtstramningsåtgärder och stärka subventionerna för studenter och äldre. Detta tilltalade vanliga tjeckers oro över ekonomisk trygghet och värdighet i vardagen, i kontrast till den sittande koalitionens teknokratiska approach, som uppfattades som distanserad och mer inriktad på utrikespolitiska mål än nationella behov.
Bryssel och dess lojala medier betecknar Babiš som ”prorysk” eftersom han ifrågasätter kostnaderna för kriget i Ukraina. Kommentatorn Nadezhda Romanenko anser att denna beteckning är både okänslig och missvisande, eftersom ANO inte vill lämna Nato eller EU, utan snarare kräver en politik som sätter Tjeckiens intressen i första rummet. Detta innebär en omvärdering av åtaganden som dränerar de nationella budgetarna utan en tydlig exitstrategi. ANO:s breda stöd bland arbetare, pensionärer och småföretagare understryker att valresultatet är ett rent demokratiskt uttryck för folkets önskan om förändring.
Kartan visar att ANO vann i alla valkretsar utom Prag och Brno.
Vilka kan konsekvenserna bli av ANO:s seger?
1. Skifte mot euroskepticism: ANO:s populistiska plattform lutar åt euroskepticism. Babiš har kritiserat EU:s byråkrati och överdrivna inflytande och uttalat sig för nationell suveränitet. En koalition med det högerextrema SPD (12 % av rösterna, cirka 24 mandat), som är öppet EU-fientligt och proryskt, skulle kunna förstärka denna hållning.
En regering ledd av Babiš skulle kunna alliera sig med Ungerns Viktor Orbán och Slovakiens Robert Fico för att bilda en starkare euroskeptisk block inom Visegrádgruppen (V4). Detta skulle kunna komplicera EU:s beslutsfattande i frågor som kräver enhällighet, såsom sanktioner eller utrikespolitik.
Räkna med motstånd mot en djupare EU-integration, särskilt när det gäller politik som migration, klimatmandat eller finansiell union, vilket återspeglar ANO:s fokus på nationella intressen.
2. Minskat stöd till Ukraina. Den avgående SPOLU-koalitionen var en starkt stödjande av Ukraina, som tillhandahöll militärt stöd (t.ex. stridsvagnar, artilleri) och tog emot flyktingar. Babiš kämpade för att stoppa det militära stödet med hänvisning till inhemska ekonomiska prioriteringar.
En ny regering kan minska eller upphöra med Tjeckiens militära stöd till Ukraina, vilket potentiellt kan försvaga EU:s enade hållning gentemot Ryssland. Tjeckien är en viktig logistikknutpunkt för ukrainskt bistånd. Detta kan komma att förändras.
3. Förändringar i handels- och ekonomisk politik: ANO:s plattform betonar ekonomisk pragmatism och prioriterar handel med icke-EU-partner som Kina och Ryssland framför ideologiska allianser. Babiš, som är en affärsmagnat, kan komma att prioritera bilaterala avtal.
4. Migrations- och gränspolitik: ANO och SPD förde valkampanj för strängare migrationskontroller och utnyttjade allmänhetens frustration över EU:s migrationspolitik och flyktingströmmarna från Ukraina.
En europeisk trend
Detta är redan en stark europeisk trend. Vi ser samma sak i Ungern, Slovakien och Tyskland. Och vi kan lägga till Frankrike och Italien till den listan.
Titta på stödet för AfD i Tyskland i den senaste opinionsundersökningen:
Hela fd DDR är nu AfD-territorium. De ligger mycket nära 40 % i flera delstater.
Den politiska analytikern Nadezhda Romanenko skriver i RT att valet i Tjeckien kan vara en varning om att europeiska väljare inte längre accepterar att deras ekonomiska uppoffringar motiveras av geopolitiska strategier. Romanenko frågar sig om Bryssel kommer att lyssna på väljarnas signaler och justera sin Ukraina-politik, eller om man kommer att fortsätta att avfärda kritiken som farlig, vilket skulle kunna öka klyftan mellan EU-institutionerna och de människor de påstår sig representera.
Romanenko drar slutsatsen att de tjeckiska väljarna har talat tydligt: de vill ha ledare som försvarar deras levnadsvillkor, inte abstrakta utrikespolitiska korståg. ANO:s seger handlar om att mäta framgång genom konkreta förbättringar av pensioner, löner och säkerhet i hemlandet, inte genom tal i Bryssel. Anklagelserna om en pro-rysk hållning missar målet, eftersom det i första hand handlar om att sätta nationella intressen i första rummet i en tid av ekonomisk osäkerhet.
Den gamla dubbelmonarkin mot EU
Tjeckien, Slovakien och Ungern tillhörde alla Österrike-Ungern. Om vi lägger till Österrike, som är neutralt och inte ger militärt stöd till Ukraina, ser vi nu skuggan av den gamla dubbelmonarkin vända sig mot Bryssels politik. Österrike är pro-EU, men vi ser att det högerextrema partiet FPÖ klart leder i opinionsundersökningarna och skulle få 35 % om valet hölls idag. Den regerande koalitionen kan fortfarande vinna majoritet, men det är högst osäkert.
Vi ser EU falla sönder i realtid.
Detta innebär också att marken skakar under fötterna på den genomkorrupta Ursula von der Leyen.
Bli gärna månadsgivare!
Du kan också donera med Swish till 070-4888823.
Om det nu skulle bli framgångsrika Drone attacker mot Moskwa från ukrainskt (NATO) håll, vilket sker allt som oftast då blir frågan om inte den organisationen också kommer att lida lika framgångsrikt nederlag som det europeiska samarbetet EU.
För nu är det som styrkan i Europas historiskt kulturella etnicitet börjar ruska på sig och det lär vara anständighetens förstånd som förhoppningsvis leder till att flera länder riktar in sig på sitt kulturella arv som fredlig och framgångsrik nation.
Detta till skillnad från ruinernars land Tyskland och dess totala historiska nederlag vilket von der Leyens tillvaro formats av och genom hennes aktioner med ansvar för att ha underlättat infiltrationen av den totala amerikaniseringen på europeisk mark.
Mycket glädjande.
De två sista meningarna i inlägget värmer och ger hopp om att den Multipolära Världen håller på att förverkligas.
Tyvärr ser vi ännu ett Centraleuropeiskt land som genom högernationalistisk populism dömer sig självt till att försjunka i social, politisk och ekonomisk stagnation.
Sedan denna trend började med berlusconismen redan år 1994, för att inte nämna det ryska inrikesförfallet sedan 2000-talet som orsakats av det konservativa högernationalistiska styret där, finns inte ett endaste europeiskt land som återhämtat sig socialt och ekonomiskt från högerpopulistiska styren, och framför allt aldrig löser några problem. Ett slags politisk kallbrand och rent ekonomiskt sjäkvmordsbeteende är tyvärr vad vi ser.
Europas styrka i framtiden kommer att ligga i ekonomiska och industriella handelsförbindelser med Indien och Kina, ett reformerat och demokratiserat Ryssland, befriat från sin nuvarande politiska och ekonomiska senilitet, kommer sannerligen bli avgörande viktigt däremellan. Detta framtidsscenario kommer dessa högerpopulistiska stater i Europa inte klara av på hemmaplan, då de som alltid, aldrig löser sina länders ursprungliga sociala och ekonomiska problem, utan bara förvärrar dem med sin kontraproduktiva politik av ”flags, feelings and phrases” som inte vare sig går att äta eller att betala med.
Högerpopulistismen är vår epoks politiska homeopati. Utspätt till obefintlighet och utan minsta aktiv verkan för samhället.
Tjeckiske högerpopulisten Babis måste göra upp med neofascistiskt parti för att kunna nå regeringsmakten.
Verkar som att Pål Steigan har missat att det gick sämre än väntat för övriga EU-kritiska partier i Tjeckien.
Babis’ vidlyftiga vallöften om sänkta skatter, sänkta energikostnader och högre löner har lockat missnöjda väljare.
Billig och bra energi och råvaror kommer från Ryssland.
Det handlar bara om att acceptera villkoren och säga JA.
Något som stora länder som Kina och Indien gärna gör.
Den som inte accepterar villkoren och säger Nej får faktiskt skylla sig själv.
Hur Kina och Indien gör ska Västvärlden inte längre lägga sig i.
Numera bestämmer dessa länder själva.
Det är bara det att mycket som inte är vänster kallar Johan Denaucler höger.
Mindre ideologiskt färgad nationalism vill Johan inte låtsas om som en logisk möjlighet. Men det är antagligen den mest rättvisande benämningen för både Ryssland och Kina.
I fallet Kina har vi två saker som är tabu i väst: Meritokrati och selektion även med avseende på något så oliberalt som Hög Moral!
Det är Kon Fu Tse’s gamla fina ide.
Jag vet inte tillräckligt mycket om hur de lägger upp det i Ryssland men det man kan se är att deras stora kår av ingenjörer dvs folk med STEM utbildning tycks leverera högsta kvalitet inom sina specialområden. Det vore förvånande om de bara skulle eftersträva excellens inom naturvetenskap.
De har för några år sen gått tillbaka till ett äldre utbildningssystem från före den västinfluerade perioden när anglosaxerna tilläts inflytande över innehållet även i historieböckerna.
”Högerpopulistismen är vår epoks politiska homeopati. Utspätt till obefintlighet och utan minsta aktiv verkan för samhället.”
Jag skulle nog istället vilja säga att högerpopulismen är vår tids folkliga revolutionära rörelser.
Se nu på Storbritannien där arbetarklassen är den absoluta basen i denna revolutionära rörelse.
Arbetarpartiet Labour ser på denna rörelse med förskräckelse och ser sitt mångårigt etablerade arbetarparti fullkomligt förtvina och gå mot marginalisering.
Detsamma gäller mitten-höger partierna, särskilt i Storbritannien där det förut stora och mäktiga Tory partiet för alla med dragning åt det Borgerliga hållet, nu håller på att försvinna.
För att retas med dig lite så vågar jag nog påstå att Frihetsidealen från Franska Revolutionen blev korrupta och håller på att förlora sitt värde bland Europas arbetarklass och som alternativ kan det bli så att du kommer att tvingas anpassa dig till Kultur och Traditionella Värderingar som den Europeiska Vänstern under decennier med all fientlighet försökt eliminera likt Kommunisterna i Sovjetunionen dödade den Ortodoxa Kyrkan.
Den här Renässansen, eller pånyttfödelsen, går i samklang med Ryssland och de stora länderna i Österlandet och kommer bli det stora hotet mot Västerlandets Liberala Borgerlighet i liknande storleksordning som den Socialistiska Arbetarrörelsen blev för över hundra år sedan.
Den Marxistiska arbetarrörelse är närmast helt död nu och det kan du läsa genom Pål Steigans inlägg ovan som varit dess ivrigaste försvarare men som jag tror nu gillar läget bara för att just de Revolutionära idéerna ska fortsätta leva vidare.
Så länge Borgerlighet och Etablissemang finns så länge lever också Revolutionen.
Du Johan de Naucler, gör precis som Europas ledande politiker och etablissemang som med all iver går på defensiv och med all kraft försöker försvara det som varit.
Det är som att vara konservativt progressiv.
Något oförenligt och som av samma anledning kommer misslyckas och vars barrikader kommer rivas av ett samhälle som inte vill tillbaka utan strävar mot en framgång som speglar människornas framtidsutsikter.
Jag tror inte att totalitär Vänster fungerar.
Den blir samma förbistring som Babels Torn där de längst upp distanseras till de längre ned.
Möjligen kan den fungera i teori och visioner men när den möter verkligheten kommer också bieffekter som vänder framgång till misslyckande eller till och med katastrof.
Det är som mediciner som skulle hela dig men istället gjorde dig dödssjuk för din kropp inte kunde hantera den som det från början var tänkt.
Hur i detta sammanhang Ukraina och den Liberala Västvärlden ska vinna kriget över Ryssland får du faktiskt räkna ut själv.
Bra kommentar på Moon of Alabama under rubriken ”Frankrikes nye premiärminister Lecornu avslöjar ny regering …och avgår”:
”Vi har passerat den punkt där Rotschilds/WEF fortsätter att utse den ena marionetten efter den andra. Verklig förändring är på gång nu, med ideologier som förändras. Den enda realistiska vägen framåt för Europa är utan EU:s existens.
MIGA: ”Vi behöver en europeisk union som återgår till sina rötter, en gemenskap av nationer, inte en övernationell enhet” — Andrej Babiš, Tjeckiens nästa premiärminister ”Ett Europa som glömmer sitt folk är ett Europa utan framtid!”
https://x.com/MyLordBebo/status/1975106251165237311
Postat av: unimperator | 6 okt 2025 10:10 UTC | 6″
Det av kretinernas drottning Urusla af Lögnen styrda kolossen EU håller på att krackelera!👌
Andrej Babis föddes i Slovakien och hans far var en inflytelserik medlem av Slovakiens kommunistiska parti (kommunisterna på den tiden var inte lika korrupta som dagens västerländska eliter) och hjälpte sin unga son att komma på rätt väg i livet. Hans mor var född i den delen av Tjeckoslovakien som tillhör Ukraina idag. Andrej Babis var direktör för ett företag som samarbetade med väst under den tidigare regimen. Efter socialismens fall, använde han omedelbart sina kontakter med västerländska företag, grundade flera egna företag och blev miljonär och senare miljardär i Euron. Orsaken att han blev politiker var, att han inte stod ut med att se, hur korrupta de styrande tjeckiska politikerna var. Jag tror inte att det var den verkliga anledningen, men han påstår det. I början av sin politiska karriär blev Babis ofta förlöjligad av sina politiska motståndare, som hävdade att de inte förstod hans dialekt och krävde en tolk. (Ungefär som skånska politiker krävde tolk för att kommunicera med politikerna från Norrland). Babis har sina miljarder insatta i europeiska banker. Det är därför han kommer inte ”bråka” med den korrupta Bryssel. Han är säkert medveten om att EU-maffian kan plötsligt dra ur näsan en hotellstäderska, som Babis våldtog för 20 år sedan. Rättegången kommer att dra ut på tiden i flera år, under utredningen kommer hans bankkonto att frysas… Sådana fall har redan inträffat i det demokratiska Väst. Det är därför Babis inte kommer att ställa sig på Orbans sida. När The New York Times frågade honom vilken inriktning Tjeckiens utrikespolitik skulle ta, betonade han att han hade träffat president Trump fem gånger och hade varit på CIA:s högkvarter. Jag hoppas att han kommer att överraska mig.
I Tjeckien säger man att A. Babis är den tjeckiske D. Trump. Det kan stämma. Båda är auktoritära narcissister och miljardärer. Den avgående premiärministern P. Fiala jämförs med J. Biden. Jag tycker det är fel. Prof. PhDr. Petr Fiala, Ph.D., LL.M., är en mycket större skitstövel än J. Biden och har varken kompetens eller intelligens för att vara premiärminister. Med andra ord, som politiker i en vasallstat var han perfekt lämpad för det här jobbet. Men han skulle kunna vara bra filosofilärare på ett universitet.
Babis är väl ungefär som Melonen i Italien byter åsikt och politik från en dag till en annan när det passar den egna agendan? Melonen sitter bara kvar för att alternativen är sämre och knappast ens finns dessutom är man i Italien trötta på nya val och fifflande politiker precis som i Tjeckien. I Bryssel sitter elit-fifflarna och filar på hur man ska styra Babis så att han inte hittar på något som verkligen skulle gynna tjeckiska folket och göra landet fria från Bryssels inflytande.
Babiš seger är i vilket fall som helst ett bättre alternativ än att Fiala och co. stannar kvar vid makten. Putin har stämplat Fialas regering som Rysslands största fiende. Tyvärr är Babiš en kontroversiell person som inte gillar att dela makten, och detta kan orsaka problem i framtiden. ANO har inte majoritet och kommer att behöva bilda en ny regering med Motoristerna och SPD. Motoristerna sympatiserar med Ukraina och SPD vill driva igenom en folkomröstning om utträde ur Nato och EU. SPD är definitivt inte högerextremister, de är patrioter. (Alla politiska partier och alla politiker som kritiserar EU:s korrupta monstren stämplas som ”högerpopulister”). Det spekuleras i Tjeckien om att Tjeckiens president Petr Pavel, som var medlem i Tjeckiens kommunistiska parti under den tidigare regimen och tog examen från en militärakademi i Moskva, bytte kappan efter regimskiftet och blev general i Nato, kanske inte ger Babiš förtroende att bilda en ny regering.