I sitt tal om tillståndet i unionen 2025 signalerade von der Leyen sin avsikt att fördubbla den politik som har försvagat Europa.
En ny artikel av THOMAS FAZI och med en längre version också här
Detta är en längre version av en artikel som ursprungligen publicerades i UnHerd.
Ursula von der Leyens tal om tillståndet i unionen 2025 bjöd på få överraskningar. Det var den vanliga blandningen av tomma löften, teknokratisk jargong och hycklerifyllda moraliska utläggningar som hon har gjort till sitt kännetecken. Med andra ord, mer av samma sak.
Talet, som hölls i det numera välbekanta orwellska registret, var fyllt med ord som frihet, självständighet, fred, välstånd och oberoende – även om EU fortsätter att driva en politik som undergräver allt detta, genom att driva på för krig och militarisering, slå ner på yttrandefriheten, sabotera Europas ekonomier med självdestruktiv energi- och handelspolitik och ytterligare underordna kontinenten Washingtons strategiska agenda.
Som väntat inledde von der Leyen med Ryssland – Bryssels största besatthet. ”Europa är i en strid. En kamp för en kontinent som är hel och i fred… en kamp för vår framtid”, förklarade hon och tillkännagav en ny ”europeisk försvarstermin” och en ”tydlig färdplan” för försvarsberedskap till 2030, samtidigt som hon betonade blockets orubbliga engagemang för Nato.
Hon tillkännagav i praktiken att européer bör förbereda sig för en framtid präglad av permanent militarisering, inklusive en ”drönarmur” längs EU:s östra flank och realtidsövervakning i rymden så att ”ingen styrkerörelse går obemärkt förbi”. Hon lovade vidare ett program för ”kvalitativ militär fördel” för Ukraina och en ”drönarallians” med Kiev, finansierad av ett kontroversiellt ”skadeståndslån” som backas upp av vinster från frysta ryska tillgångar.
Von der Leyen vände sig sedan till Israel och Gaza. Trots överväldigande bevis på grymheter – inklusive vad ledande humanitära institutioner och folkmordsexperter har beskrivit som folkmord – har EU inte upphävt några handels- eller samarbetsavtal med Israel, än mindre infört sanktioner. Kontrasten mot dess reaktion på Rysslands invasion av Ukraina kunde inte vara större.
I ett försök att rädda trovärdigheten tillkännagav von der Leyen att kommissionen skulle ”sätta vårt bilaterala stöd till Israel på paus” och föreslog sanktioner mot ”extremistiska ministrar och våldsamma bosättare”, tillsammans med ett delvis upphävande av associeringsavtalet. Men genom att endast rikta in sig på lågnivåaktörer och föreslå åtgärder som kräver enhälligt godkännande från medlemsstaterna – en nästintill omöjlighet – utgjorde detta inte mycket mer än ett fikonlöv för att skydda hennes utropade starka allians med Israel.
Utvidgningsagendan var återigen i rampljuset. ”Ukraina, Moldavien, västra Balkan – deras framtid ligger i vår union”, förklarade hon och underströk EU:s obevekliga expansionsdriv.
När det gäller ekonomin förvandlades talet till fantasi. Von der Leyen lovade en Scaleup Europe Fund för nystartade företag, AI-gigafabriker, ett batteripaket och en industriell acceleratorlag – alla syftande, sa hon, till att göra EU till en ledare inom teknik och AI. Förra årets tal var fullt av liknande löften – knappast några av dem har förverkligats, vilket Politico noterade.
Von der Leyen tog upp ett av de största problemen som tynger både europeisk industri och hushåll – höga energipriser – och framförde det häpnadsväckande påståendet att dessa orsakades av ”beroendet av ryska fossila bränslen”, snarare än av EU:s eget beslut att avskärma sig från prisvärd rysk gas och ersätta den med betydligt dyrare amerikansk LNG. Hon förvärrade sedan denna förvrängning genom att insistera på att ”Europa är på väg mot energioberoende”, när kontinenten i verkligheten helt enkelt har bytt närhet mot avstånd och blivit ännu mer beroende av import från avlägsna leverantörer som är exponerade för volatila globala marknader.
Von der Leyen fick hörbara skratt när hon förkunnade att ”bilarnas framtid, och framtidens bilar, måste skapas i Europa” – en tom slogan som lät absurd mot bakgrund av den djupa kris som Europas bilindustri står inför, inte minst tack vare kvävande EU-reglering. Hon försvarade till och med det senaste handelsavtalet mellan EU och USA – allmänt beskrivet som en kapitulation – som ”den bästa möjliga överenskommelsen som finns”.
Talet nådde sin höjdpunkt i surrealism när hon presenterade en ”europeisk strategi mot fattigdom” för att ”hjälpa till att utrota fattigdom till 2050” – trots att fattigdomsnivåerna i EU har stigit sedan hon tillträdde 2019, inte minst på grund av sanktioner och energipolitik som Bryssel självt förespråkade.
Men den mest olycksbådande delen av von der Leyens tal kom när hon talade om ”nya verktyg” för att upprätthålla rättsstatsprincipen och bekämpa ”informationsmanipulation” och ”desinformation”. I detta syfte upprepade hon behovet av en ”europeisk demokratisköld” och ett ”Europeiskt centrum för demokratisk motståndskraft” för att motverka påstått farlig propaganda – och förutspådde ytterligare tillslag mot yttrandefriheten och kriminalisering av oliktänkande, samtidigt som hon tillkännagav ytterligare EU-sponsrade propagandakampanjer under parollen ”stödja oberoende journalistik och mediekunskap”.
I slutändan var Von der Leyens State of the Union 2025 mindre en färdplan för Europas framtid än en katalog av misslyckanden ompaketerade som triumfer. Som vanligt beskylldes externa fiender – Ryssland, Kina, desinformation – för Europas problem, samtidigt som den ignorerade det verkliga problemet: EU:s egen överstatliga modell, med dess stela politiska och ekonomiska begränsningar. Genom att kräva ännu mer centralisering, inklusive ett slut på kravet om enhällighet inom viktiga politikområden, signalerade von der Leyen sin avsikt att fördubbla den politik som har försvagat Europa. Vad hon erbjöd var inte förnyelse, utan mer av samma sak – en alltmer militariserad, beroende och auktoritär union.
Bli gärna månadsgivare!
Du kan också donera med Swish till 070-4888823.
Så går de när EU tillåts komma undan med ALLT. Under flera år från pandemin tills nu finner jag det häpnadsväckande att EU inte blivit granskade och kritiserade längs fotknölarna. Krigskåta och krigshungriga galningar har vi att göra med. De räcker med att säga deras namn Ursula von lögnare och Kaja Kallas? De borde fan skrämma vem som helst egentligen? Makthungriga parasiter och rena ryssofobiska galningar är dessa
Det beror på att EU är USAs vovve.
Vem skulle granska? Alla i etablissemanget arbetar för husse.
Från Bulgarien försöker man få Urusla att erkänna att hon ljög om GPS-incidenten men förgäves! Att hon ljög var uppenbart för att öka spänningarna mellan Ryssland och EU i syfte att utlösa en utvidgad konflikt? Det mest otroliga är fulmedias och andra politikers tystnad inför detta uppenbara försök till provokation! Hur man ens vågar ha denna nazi-ättling i Bryssel ställer frågor om mentaliteten och ideologin i Bryssel och övriga västvärlden!
”Benny” på vilket sätt skulle Ursula von der Leyen vara ”nazi-ättling”? Och på vilket sätt har hon någon skuld i förehavande som hennes släktingar eventuellt gjorde långt innan hon var ens född. Och hur är det annars själv med dig och din familj? Jag är övertygad att ni genom historien flera gånger har klampat i klaveret och blivit påkomna med handen i syltburken.
För att förstå varför detta händer, måste vi förstå vem som styr dom/äger dom. Och det är detta de är rädda för..att Folket ska förstå. De kan inte längre hindra att människor har börjat förstå, och de gör därför nu allt för att vi ska sluta fortsätta med detta. Att förstå.
De vet att det inte krävs mycket äkta information, korrekt fakta, för att en människa ska begripa, oavsett vad det gäller. En människa förstår allt om informationen presenteras sansat, och framförallt korrekt. Och detta skrämmer dom. De är egentligen väldigt rädda. Och de ska vara det. De har inte förtjänat något annat, men deras rädsla gör att de genomför galna grejer. Vansinniga grejer.
Samtidigt i London är folket på benen och protesterar mot Starmers regim! Folk är trötta på invandringen, censuren, krigsivern och den brittiska makteliten. På TV4 påstod man att ca 150.000 var ute men verkligheten visar att ca 3 miljoner var ute bara i London och protesterade mot maktmissbruket. Britterna är med rätta trötta på vanstyret och frågan är när man i Sverige gör samma sak som i GB och Frankrike med massprotester?
”Benny” har du själv dragit ditt står till stacken och varit ute och protesterat?
??Du menar att jag skulle åka till London eller Stockholm för att protestera mot regimen ”Christian”? Hade jag bott i någon av de orterna så hade jag nog gjort det men vad gör en skrivbordskrigare som du som stödjer alla krigsäventyr som EU, USA äskar för? Är det inte dags för dig att åka till Ukraina för läget är mer än desperat för Ukraina vid fronten?
Nej ”Benny” du behöver inte åka till London eller Stockholm. Du kan protestera där du bor. Eller finns det något som gör att du tycker andra skall protestera men inte du?
Men om jag nu är en skrivbordskrigare borde jag då inte sitta kvar bakom mitt skrivbord?
Jo visst är läget desperat för Ukraina men det har ju du också påstått enda sen den 22/2 2022 då det enligt dig bara var en liten grupp ”nazister” som gjorde motstånd mot de ryska styrkorna. Du tycker inte det är märkligt att en liten grupp nazister i snart 4 år lyckats hålla hela den fantastiska ryska armén stången?
Du har inte själv funderat på att hjälpa Putin in dennes väpnade kamp mot ”nazismen”? Det hade han säkert uppskattat för du vet ju vad man säger ”a friend in need is a friend indeed” Eller hur var det nu ”Benny”, du kunde inte lämna Sverige för att folk här var ”beroende av dig”? Tycker det är mycket ”om” med dig ”Benny”. Om du hade bott i Stockholm så hade du protesterat. Om folk inte var beroende av dig så hade du lämnat Sverige och så vidare och så vidare.
info@strategic-culture.su
I dag hör vi en hel del retorik och propaganda från Europeiska unionen (EU) och Europeiska kommissionen. Men vid närmare granskning är det ”marionetterna” – de som påstås dra i trådarna – som verkar oförmögna att fatta sunda beslut. Dessa marionetter är ofta politikerna vid rodret, som Ursula von der Leyen, hennes vicepresident Kaja Kallas, eller en annan lika oinformerad figur: Roberta Metsola, Europaparlamentets tidigare talman fram till 2024.
Blir ledarna i de europeiska länderna allt ”dummare” eller finns det mer i historien än bara dumheter? Man skulle kunna hävda att de i sin dårskap styr mot krig med Ryssland. Men varför ser dessa eliter Ryssland som en fiende? Rötterna kan spåras tillbaka till andra världskriget – en konflikt som på många sätt aldrig riktigt löstes. Ändå ser jag det mer som ett symptom på den svåra situation som plågar Europa: skenande brottslighet som underblåses av ekonomiska flyktingar (sedan 2015) och den resulterande ekonomiska nedgången. Historien visar oss gång på gång att nationer i ekonomiskt trångmål ofta snubblar in i krig på grund av de mest triviala förevändningar.
Europeiska unionen (och kommissionen) har nästan uteslutande talat om krig, precis som den gjorde vid det senaste informella mötet mellan EU:s försvars- och utrikesministrar i Köpenhamn – som sammankallades den 28–30 augusti 2025, under Danmarks ordförandeskap – en dag före toppmötet i Shanghai Cooperation Organisation (SCO) i Kinas Tianjin den 31 augusti och 1 september.
Bryssel och de flesta medlemsländer förbereder sig för ett utdraget krig snarare än fred mellan Ryssland och Ukraina. ”EU-kommissionen agerar i praktiken som den ukrainska kommissionen och sätter Kievs intressen framför sina egna medlemsstaters”, skrev Ungerns utrikesminister Péter Szijjártó på X. ”De vill skicka miljarder euro till Ukraina för soldatlöner, drönare, vapen och för att hålla den ukrainska regeringen igång.” Enorma påtryckningar utövades också under mötet i Danmark för att påskynda Ukrainas anslutning till EU, införa nya sanktioner mot rysk energi och anslå ytterligare 6 miljarder euro till vapen.
Banden mellan Kiev och Budapest (liksom Polen, ett annat EU-land) har nyligen försämrats ytterligare efter flera ukrainska attacker mot oljeledningen Druzhba, som transporterar rysk olja till bland annat Slovakien och Ungern. Budapest anklagar också Kiev för att kränka etniska ungrares rättigheter i den ukrainska regionen Transkarpatien.
Utöver dessa spänningar har de senaste veckorna fört med sig en rad radikala och dåligt underbyggda uttalanden från EU-politiker, som avslöjar djup okunnighet inom deras förmodade expertområde: politik.
Ta till exempel Ursula von der Leyen, EU-kommissionens ordförande, som var på väg från Warszawa till Bulgarien i slutet av augusti 2025 när hon hävdade att GPS:en på hennes plan hade störts. Naturligtvis pekades fingret omedelbart mot Ryssland. En talesperson för EU-kommissionen uppgav snabbt att Ryssland, baserat på information från bulgariska myndigheter, kan ha legat bakom systemstörningen. Ryssland anklagas ofta för ”GPS-störning”, vilket innebär att man stör satellitsignaler i ett specifikt område med hjälp av en störsändare. Detta påstående motbevisades senare med olika bevis, vilket bevisade att det var falskt.
Strax före denna incident upprepade von der Leyen den franske presidenten Macrons ord och kallade president Putin för ett ”rovdjur”. Naturligtvis följde alla EU:s ledare efter med ytterligare fientligheter och förolämpningar. Tysklands förbundskansler Friedrich Merz kallade Putin för en ”krigsförbrytare”, medan Nato-chefen Mark Rutte hånade att ”Putin är guvernör i Texas”, med anspelning på den bräckliga men förnyade relationen mellan USA och Ryssland.
Sedan har vi den mest russofobiska – och nästan maniska – kvinnan i EU: ingen mindre än vice ordförande Kaja Kallas. Hon kommer ursprungligen från Estland i Baltikum, där befolkningen ännu inte har bearbetat andra världskrigets historia fullt ut, och växte upp genomsyrad av propaganda och okunnighet. Många i regionen är fortfarande omedvetna om – eller kanske inte tillåtna att veta – att en betydande del av de baltiska invånarna samarbetade med nazisterna under Förintelsen, med balter som tjänstgjorde i dödsskvadroner som avrättade tusentals judar.
Denna bakgrund, som förstärks av det bristfälliga utbildningssystemet i Baltikum, var tydlig i hennes uttalanden i veckan. I en video avslöjade EU-kommissionens vice ordförande sin okunnighet om andra världskrigets historia och visade en brist på respekt för offren – och för Kinas och Rysslands bidrag. Hon tvivlade till och med på att Sovjetunionen (nu Ryssland) och Kina hade spelat en roll i de allierades seger. Föreställ dig: hon vet inte…
Den andra framstående EU-profilen, Roberta Metsola, har ställts inför en rad skandaler – till och med två bara under 2024. Som f.d. talman för Europaparlamentet (fram till 2024) var hon inblandad i anklagelser om handel med inflytande och intressekonflikter. Metsola utsåg sin svåger Matthew Tabone till kanslichef i Europaparlamentet, med en månadslön på mellan 15 000 och 20 000 euro.
Hennes man, Ukko Metsola, utsågs till chef för lobbyverksamhet för Europa och Karibien för Royal Caribbean 2024 – världens näst största kryssningsrederi. Även om det är en viktig fritidssektor konstaterar kritiker att den är bland de mest förorenande, även om EU främjar den gröna given och initiativ för hållbar energi.
Den största skandalen var naturligtvis Qatargate. Det handlade om anklagelser om att Europaparlamentets tjänstemän, påverkade av Qatars regering, hade ägnat sig åt korruption, penningtvätt och organiserad brottslighet. Metsola, i synnerhet, anklagades för att vara medskyldig och för att ha tagit emot mutor från Qatar. Ändå sitter hon kvar i sin roll, uppbackad av sin ”elitklubb” inom EU.
Som kvinna måste jag tyvärr dra slutsatsen att EU:s ledarskap domineras av ”dumt radikaliserade” kvinnor. Men ledarskap och politik har inget med kön att göra – de kräver intellekt, integritet och geopolitisk insikt.
All denna korruption – för att inte tala om Ursula von der Leyens Pfizergate-skandal – kan innebära EU:s undergång. Distraktionen från dessa skandaler, i kombination med den ekonomiska nedgången i många europeiska länder – särskilt stora ekonomier som Tyskland, Frankrike och Nederländerna (bland de rikaste) – förvärrar bara krisen.
Dessa tre – eller snarare två: Tyskland och Nederländerna – utgjorde en gång Europas ekonomiska hjärta, men nu håller det på att kollapsa. Rökridån är krigsretorik och propaganda som lägger grunden för en konflikt med Ryssland.
Det är tydligt att de europeiska ekonomierna, särskilt de största och rikaste länderna som driver EU, står på randen till avgrunden. Frankrike har fastnat i en ekonomisk kris, med ytterligare oroligheter som hotar om det parlamentariska dödläget fortsätter. Tyskland har tagit emot 3 miljoner arbetslösa, och Nederländerna står inför en bostadskris där bostäder till överkomliga priser inte längre är tillgängliga för de infödda medborgarna. Distraktionen för deras befolkningar? Krig – oorlog, Krieg, la guerre – utan en sammanhängande strategi.
För att de inte har någon strategi. De slösar bort pengar på försvaret, snattar frysta ryska tillgångar (värda 300 miljarder euro, beslagtagna av EU) och använder dem för att köpa amerikanska vapen till ett värde av 800 miljarder euro – en annan nation på randen till konkurs – för att slussa till Ukraina. Det hela är en stor distraktion, en som EU:s talespersoner – de tre ”dumma” kvinnorna jag nämnde – måste sprida: Ryssland är fienden; Ryssland kommer att invadera Europa; Vi måste försvara oss. Vi måste gå ut i krig!
Europeiska unionen och kommissionen har blivit fiender till sina egna medborgare, med sina idiotiska regler, tyranniska lagar, pressfrihetens död, ohejdade korruptionsskandaler och stridslystna ställningstaganden. Europeiska unionen måste upplösas, eller en ny början smidas. Den långa, smärtsamma vägen mot undergång har pågått sedan 2015, och tåget dundrar vidare, stannar inte längre vid stationer utan rusar mot avgrunden. Men kanske är det oundvikligt om du tror på karma.
Det är en del av födelsen av en multipolär värld. Imperier kollapsar – som Europeiska unionen – och västvärldens globala hegemoni, inklusive USA:s, håller på att falla sönder. Ju värre det blir, desto mer radikalt och rubbat kommer deras ledare och politiker att reagera.
Oerhört märkligt tal! Hennes vanstyre och verklighetsuppfattning borde få myndigheters uppmärksamhet då den nästan ligger på Johnny Bohdes nivå. Tysklands 3:dje rike kommer inte att uppstå denna gång heller. När det gäller desinformation så får hon börja med att tysta sig själv.
Från vilken hemlig Nazikabal i EU rekryteras dessa högre uppsatta framträdande personer Ursula von der Leyen, Kaja Kallas, Mark Rutte. mfl till att företräda unionens alla medborgare, med tanke på vad de står för i sina utsagor och politiska utspel. Är de bara betalda mutkolvar för USA:s räkning och hegemoniska strävanden? Man tror ju knappast att deras attityder kommer från dem själva eller är inlärda. Ska alla vi andra människor tvingas finansiera dessa krigsgalna ”asgamar” på EU avgiften ?.