Michael Hudson på unz.com 20 augusti.
Översättning av Rolf Nilsson. (Om författaren, en mycket välkänd ekonom, se här, ö.a.)
Ryssland har självständigt anammat Irans strategi för att skydda sig mot USA:s/Natos aggression i Ukraina. Precis som Iran har försvarat sig mot USA:s oljekrig mot landet genom att klargöra att om dess oljeexport blockeras, kommer all export genom Persiska viken att blockeras. Landet har stängt Hormuzsundet, vilket står för cirka 20 % av världens handel med olja, gödningsmedel och helium, medan den jemenitiska blockeringen och förstörelsen av den saudiarabiska produktionen har stoppat ytterligare 5 %.
Iran inser att landet inte ensamt kan besegra USA eller hindra landet och Israel från att blockera dess import, beslagta dess tankfartyg på väg österut och införa ekonomiska sanktioner i ett försök att strypa landet. Irans agerande har lämnat det upp till den globala majoriteten att vidta åtgärder för att rädda sig från vad som nu är en nästan säker ekonomisk och finansiell depression som kommer att bli resultatet av amerikanska och israeliska attacker.
Nato, Europa, Sydkorea och Japan har redan avvisat amerikanska förfrågningar om att ansluta sig till Trumps oljekrig. Men de har inte vidtagit proaktiva åtgärder för att kräva att USA drar tillbaka sin attack mot Iran och dess ekonomi genom att införa den typ av sanktioner mot den amerikanska ekonomin som Amerika rutinmässigt inför mot dem.
Samma europeiska, asiatiska och afrikanska länder hotas nu av en lika allvarlig störning av uppskattningsvis 27 % av världshandeln med spannmål till följd av Natos krig mot Ryssland genom att förse Ukraina med missiler för att bomba och bränna ryska oljeraffinaderier och hamnar för att sänka ryska fartyg som försöker exportera dess spannmål över Svarta havet och även Azovska havet samt dess järnvägstransportsystem. Ryssland har hämnats genom att bomba ukrainska hamnar i Odessa och andra kustnära sjöfartscentra, stängt av ukrainsk spannmål, solrosfrön och annan jordbruks-export.[1]
Den resulterande spannmålsbristen och de stigande livsmedelspriserna kommer därmed att drabba samma grupp länder som kommer att drabbas av stigande oljepriser, eftersom USA:s och andra nationella petroleumreserver och bränslelager är uttömda om ungefär en månad. Och för att göra saken värre har sommarens värmebölja minskat skördarna från Europa till Nordamerika, vilket förvärrats av de stigande gödselmedelspriserna och även de stigande räntorna på jordbrukskrediter som behövs för att skörda och flytta grödorna, medan torkan också kraftigt har minskat den europeiska flodtransporten av livsmedel och andra produkter.
Den gemensamma USA-stödda attacken mot rysk olja och livsmedelstransporter tillsammans med iransk och persisk olja hotar att intensifiera den kommande ekonomiska depressionen och betalningsbalanskrisen för många länder. Efter att Rysslands speciella militära operation inleddes 2022 utövades internationell press för att stoppa Ukraina från att attackera ryska fartyg så att Ukraina kunde transportera sitt jordbruksöverskott. Amerikanska propagandister försökte locka sympatier från det globala syd genom att skylla på Rysslands attack på Ukraina och hävdade att blockering av dess spannmålsexport skulle förvärra Afrikas livsmedelskris – men inget av den gick i vilket till Afrika. Den gick till Europa.
Så de parallella åtgärderna från Ryssland och Iran har alltså höjt insatsen för andra länder att motsätta sig Trumps strävan efter historisk ära genom att vinna krig mot Ryssland och Iran, samtidigt som han förbereder sig för USA:s slutgiltiga konflikt med Kina.
USA är inte i någon position att vinna något av krigen, men dess störningar av olje- och livsmedelshandeln kan verkligen göra Trump till en historisk figur som utlösare av en ny stor depression. Asien, Indien, Afrika och Amerikas egna europeiska länder kommer att bli offer.
Bollen ligger därför hos dem. Kommer de att vara villiga att stoppa de stigande priserna på sin el och annan energi, bränsle för sina transporter och mat? Underlåtenhet att ta ställning kommer att tvinga många av deras industrier att stänga ner, medan regeringar pressas att ha budgetunderskott för att hålla sina ekonomier solventa och göra det möjligt för sina medborgare att överleva den kraftiga ökningen av levnads- och affärskostnaderna.
Det mest optimistiska scenariot jag kan tänka mig är att detta kan mobilisera tillräckligt med utländskt förbittring för att dra en gräns och isolera den amerikanska ekonomin genom sanktioner för att tvinga den att stoppa det som har blivit dess desperata krig mot resten av världen i sitt försök att undvika förlusten av den kontroll som den hade innan den avindustrialiserades och blev världens mest skuldsatta land.
President Trump har lovat att den amerikanska ekonomin kommer att vara immun mot den globala oljekrisen som hans krig har skapat, och finansminister Bessent har lovat att Federal Reserve helt enkelt kan trycka tillräckligt med pengar för att pumpa in i de amerikanska finansmarknaderna för att hålla räntorna låga och stödja aktie- och obligationspriserna. Men den amerikanska ekonomin är minst lika känslig för finansiella och handelsrelaterade störningar som andra länders.
En uppenbar första åtgärd skulle kunna vara att införa ett moratorium för all utländsk skuld i amerikanska dollar och för överföring av övriga betalningar till USA. Pengar har blivit grunden till Amerikas användning av det amerikanska finanssystemet som ett vapen och dess strävan att kunna strypa världens olja, sjötransporter, informationsteknik och chiptillverkning. Dessa är de uppenbara områden som andra länder kan mobilisera för att bryta sig loss från USA:s kontroll och därmed dess förmåga att fortsätta föra sitt krig för att kuva resten av världsekonomin.
***
[1] Se till exempel Alexander Gaburev, ”Global food security may be collateral in Ukraine War”, Financial Times, 19 augusti 2026.
***
(Återpublicerad från Naked Capitalism med tillstånd av författaren eller hans representant)
” USA:s krig mot Ryssland…”
Vad i all världen avses med det?
Enligt internationella vedertagna regler brukar även krig offentliggöras genom tal och/eller en krigsförklaring(-sliknande) mellan dessa länder.
Förutom det trumpska äventyret i Persiska viken, befinner sig inte Washington idag i krig med dagens Ryska federation.
Faktiskt. Man måste vara försiktig med den här typen av slippriga sidoanalyser i krigstid.
Proxykrig kallas proxykrig därför att krigsanstiftaren inte vågar föra sitt krig själv.
Kriget i Ukraina är USA:s proxykrig emot Ryssland. Alla med intelligenskvot över rumstemperatur begriper att så är fallet.
”Förutom det trumpska äventyret i Persiska viken, befinner sig inte Washington idag i krig med dagens Ryska federation.”
Fastän USA i praktiken till större del lämnar NATO är USA fortfarande en central del av NATO vilket gör att NATO:s krigsliknande tillstånd mot Ryssland drar in USA i krig mot Ryssland.
Någon militär höjdare från USA reste med eget flyg och med medhavda bilar i ilfart till Ryssland häromdagen för som synes ett superviktigt möte men vad jag läste varade inte mötet många minuter.
Ofta blir det så när fiender möter varandra för samtal.
Det finns inget att säga. Endast våldshandlingar återstår.
Men att USA är i krig mot Ryssland betyder inte nödvändigtvis ett totalt krig.
Men våldshandlingarna mot Ryssland har blivit tillräckliga för att uppnå ett krigsliknande tillstånd.
Får jag påpeka att Ryssland har skött detta strategiska hot överraskande bra och har tillsammans med Iran till viktig del tömt ur Västvärldens militära resurser. I varje fall USA:s.
Med Kinas villiga bistånd i skymundan bakom kulisserna.
Det är otroligt framgångsrikt för att vara en sådan mindre del och resurs än den betydande Västvärlden.
Men detta är typiskt Ryssland, som en slug björnhona som överraskar och övervinner sin fiende som försöker utplåna och döda björnfamiljen.
I praktiken har Trump och Vita huset förlorat två krig. Det luktar allt panik där ifrån? Och EU maffian, insikten borde väl ändå smyga sig på?