Vad är kapital?

29

Nedan publiceras en grundläggande artikel av Karl Tingström i Valdemarsvik. Tack!

Karl Tingström

Kapital är en vara, som används till att skapa mervärde genom utsugning av arbetskraft.

Vilket gör att vi direkt kan konstatera att en hantverkare, en småföretagare han skapar bara värde av sitt eget arbete. Han säljer sin arbetsskicklighet till en marknad. Det är först om han anställer en eller flera arbetare och utvinner mervärde från deras arbete som han blir en kapitalist.

Fler förbehåll är när en människa äger kapital i form av produktionsmedel en grävmaskin exempelvis men som inte används på den kapitalistiska marknaden av olika anledningar så framställs inte något mervärde.

Även pengar är en vara som kan förmeras på den kapitalistiska marknaden. Men om man väljer att använda sitt sparkapital till pokerspel i slutet sällskap med förhoppning om att förmera det så hjälper det inte även om han lyckas ruinera hela pokergänget. Det är ju bara omfördelning av pengarna.

Alltså pengar blir kapital först då de används till att utsuga lönearbetare och skapa mervärde.

Om penningen som Augier säger, kommer till världen ”med blodfläckar på ena kinden”, så kommer kapitalet till världen, blod-och smutsdrypande ur alla porer från topp till tå, tillägger Marx.

I kapitalismens absoluta barndom använde kapitalisten hela produktionsöverskottet – mervärdet till sin egen konsumtion, till lyxliv vilket kallas enkel reproduktion.

Men det som kännetecknar kapitalismen är den utvidgade reproduktionen med ständig utveckling av produktivkrafterna vilket kallas kapitalismens maskinperiod med idag gigantisk kapitalackumulation.

På grundval av analysen av det kapitalistiska produktionssättet fastslog Marx följande grundläggande lagbundenhet vad beträffar arbetslönen : ”Att den kapitalistiska produktionens allmänna tendens inte går ut på att höja genomsnittsnormallönen utan att sänka den”.

En av de revolutionära slutsatser Marx drog utifrån grundvalen av mervärdeteorin kapitalets förmåga att skapa mervärde genom utsugning av proletariatet var följande :  Ju snabbare rikedomsutvecklingen pågår, desto fortare växer också den industriella reservarméns relativa storlek. Men ju större reservarmén är i förhållande till den aktiva arbetar armen, desto talrikare är också den överbefolkning, vars elände står i omvänd proportion till dess arbetsbörda. Detta är den kapitalistiska ackumulationens absoluta allmänna lag.

Hela den samhälleliga produktionen sönderfaller i två stora avdelningar : första avdelningen (1) – produktionen av produktionsmedel, och den andra avdelningen (2) – produktion av konsumtionsföremål.

Under kapitalismen uppträder den snabbare tillväxten i produktionen av produktionsmedel jämfört med produktionen av konsumtionsföremål i form av snabbare tillväxt av det konstanta kapitalet (maskiner mm) jämfört med det variabla (arbetskraft) , dvs. i form av höjning av kapitalets organiska sammansättning.

Ökningen av kapitalets organiska sammansättning leder oundvikligen till ökande arbetslöshet och sänkning av arbetarklassens levnadsstandard.

Slutligen om du har pengar över och köper aktier eller fonder och senare lyckas sälja till högre pris är din vinst stulet mervärde du är delaktig i rånet på arbetarklassen. Men det är mest tidigare stulet mervärde som skvalpar runt i den dekadenta spekulationsekonomin. Hursomhelst är det bara smulor från den rike mannens bord.

  

 

 

Bli gärna månadsgivare!

Du kan också donera med Swish till 070-4888823.

Föregående artikelHur väst ”matade” Hitler i hopp om att han skulle äta upp Sovjetunionen
Nästa artikelHur Ben-Gvir förvandlar palestinska fångars tortyr i israeliska fängelsehålor till ett offentligt spektakel
Global Politics
Globalpolitics.se är en partipolitiskt obunden, vänsterorienterad och oberoende analyserande debatt- och nyhetstidning med inslag av undersökande journalistik.

29 KOMMENTARER

  1. Joho! Tänker att Kalle Marx också påpekar att, som här också påpekas, reellt mervärde, endast skapas av produktion av nyttigheter med mänskligt arbete resulturerar i den totala , samhälleliga nationalprodukten. Vidare, profitkvotens fall blir övertydlig när produktionen helautomatiseras!

    • Bo
      Precis och rent teoretiskt, när all produktion har automatiserats, från gruvan till butikshyllan, så finns det ingen att betala lön till. Allt blir Gratis, Ingen har arbete, ingen tjänar på produktion, ingen har pengar, ingen kan betala skatt. Sug på den alla nyliberaler!

      • Ett land som inte producerar mat, kläder, bostäder, värme och ljus, infrastruktur, vatten och avlopp osv går
        mycket fort under. Du tror väl heller inte att allt sköter sig självt utan arbete. Då är det antagligen troligare att alla historiska gudar finns och även spöken men utan lakan. Rent teoretiskt blir allt gratis ???

        • Karl
          Nu tror jag visst att du inte tänkte hela vägen här.

          Helt automatiserad produktion är nästan en oundviklig följd av AI och då blir allt gratis. Inga löner behöver betalas ut.
          Alla blir arbetslösa, men det spelar ingen roll då vi kan få vad vi behöver ändå.

          MEN! Vägen dit lär kantas av oroligheter och konvulsioner på en nivå där det är tveksamt om vi överlever. Att ens försöka förutsäga händelseförloppet är nästan hopplöst.

          Några gissningar kan vi ändå göra. Med ökande arbetslöshet följer ökad social oro. Oligarkerna ger inte upp sitt välde frivilligt, något som vi ser tydligt nu när de utmanas från öst, det lär resultera i ökad fascistisering och kanske krig.

          Om vi trots allt klarar av att organisera oss till motstånd så öppnar sig, sannolikt för första gången i den moderna civilisationens historia, möjligheten till ett verkligt rättvist, fredligt och vad jag begriper socialistiskt samhälle.

          Kanske har AI potentialen att skapa de materiella förutsättningar för socialism och rentav kommunism som uppenbarligen inte existerade 1917.

          Anna Lena Baerbock blir glad, då vi kanske gör en social 360° från tiden innan den Neolitiska revolutionen.

    • Om så är fallet varför får dagens VD löner i miljonklass? Marx hade fel! Det är kapaciteten att skapa pengar ur intet som är A och O.

      • Kanske jag missuppfattar dig? Men pengar som skapas ur intet? Jovisst, bankerna lånar ju ut låtsaspengar, som egentligen är en skuldsättning på framtida produktion. All produktion kräver ju råvaror att förädlas. Kapitalisten måste ju kunna realisera, kränga sin färdiga produkt, eller? Som betalas med pengar. Var kommer de pengarna ifrån?

      • Hur vet du att Marx hade fel? Du har ju inte studerat Marx avslöjande av det moderna samhällets ekonomiska rörelselag.

    • Riktigt. Marx skrev redan på 1850-talet om hur teknologi och vetenskap får allt större betydelse i produktionen, vilket minskar det mänskliga arbetets del. Om man tittar på dagens datorisering/AI-styrd produktion är det bara fortsättningen på en process som fortgått under hela kapitalismens epok. Under en tid fanns det arméer av produktiva arbetare som skapade mervärde när de var bihang till maskinerna. Nu kommer en epok när maskinerna i stort sett klarar sig själv och arbetarna kan gå. Men om arbetarna i produktionen försvinner, varför skall man då behöva dras med kapitalister längre? Några kanske demokratiskt valda jobbare med superdatorer kan väl ta över kapitalisternas jobb som organisatörer och fördelare av vad som produceras? – Jag antar att kapitalisterna kommer att kämpa med näbbar och klor mot en sådan utveckling från ”nödvändighetens till frihetens rike”.

      • Oligarkin är organiserad just för att förhindra att någon ger dem sparken.
        Alla elitsällskap har byggts upp för att säkra deras makt.
        Om AI tillåts bli överlägset intelligent kan den tänkas förändra situationen.
        Men det är inte självklart att AI vill få bort den befintliga hierarkin.
        AI kommer nog att ha en del funderingar gemensamt med oligarkin.
        Som tex befolkningsminskning.

        • befolkningsminskning är idioti, ty det behövs konsummenter till de enorma mängder varor och tjänster som produceras av automatiserade fabriker.

          Finns det inga kunder behövs inga fabriker.
          Maltusianerna är idioter.

      • Nu kommer en epok när maskinerna i stort sett klarar sig själva ??? Att producera och robotar att i stort sett klarar att fördela till sig själva.

        • Jo, tror det produceras i nersläkta fabriker i Kina? Nå, antingen måste kapitalisten. ägaproduktionsmedel i tidigare led, för att förmera investerat kapital, eller… ägandet övergå i samhälleligt, gemensamt ägande..Ja, dä va väl vad du redan sagt.

    • Reellt mervärde är inget begrepp som Marx använde. Kapitalismen producerar för profiten så nyttoproduktion hör Socialismen till. Fallande profitkvot bekymrar inte bara småföretagarna utan många kommentatorer här. Så här säger Marx ”Det har i allmänhet visat sig att samma orsaker som framkallar den allmänna profitkvotens fall framkallar motverkningar som hämmar detta fall, gör det långsammare och delvis förlamar det. De upphäver inte lagen men försvagar dess verkan. Eljest vore det obegripliga inte den allmänna profitkvotens fall utan tvärtom den relativa långsamheten i detta fall. Så verkar lagen bara som tendens, vars verkan framträder på ett märkbart sätt bara under bestämda förhållanden och under förloppet av långa perioder”. Kapitalet band 3 sid 218.
      Marx igen: ”I fråga om profitkvoten har det i allmänhet visat sig, att sjunkande kvot på grund av stigande mängd investerat totalkapital svarar mot växande profitmängd. Att profitkvotens fall kompenseras genom en stigande profitmängd gäller bara för totalkapitalet i samhället som helhet och för de stora, sedan länge etablerade kapitalisterna. Profitkvotens fallande tendens är förbunden med en tendens till stegring i mervärdets kvot, alltså i arbetets exploateringsgrad. Mervärde och mervärdekvot är det relativ osynliga men väsentliga som måste utforskas, medan profitkvot och därmed mervärdets form som profit är ytfenomenen”.

      • Jo, så påverkar profitkvoten ändå produktiviteten och produktionens villkor, kan jag tänka. Så ser vi ju hur produktionen flyttas dit arbetskraften är billigast, trots att det kräver stora nyinvesteringar. Kanske denna kvot blir uttjatad, men nog behöver vi väl vrida och vända på den politiska ekonomin, åtminstone för att ha lite framförhållning?

  2. Steigans artikel förmedlar en fundering om den norske finansministers roll. Eftersom han resonerar i termer av norsk utrikespolitik: ”Men vi må huske at den høyeste kostnaden er å la Putin vinne», sa han”, kan en undra om han inte överskridit sina gränser.

    Det betyder att ännu en politiker har åtagit sig rollen av maktöverskridande vilket strider mot, i det här fallet, Norges konstitutionella principer.

    Von der Leyen är ett exempel. Magdalena Andersson trogen IMF-are ett annat.
    Lagren av korruptionshärvor är otaliga.

    Som sagt en norsk finansminister blandar sig i utrikesfrågor, dvs som norsk utrikesminister och har han tillika tillägnad sig livslång funktion som Natochef?
    Boken Hybris belyser nog det norska tillståndet bättre!

  3. Skönt det finns människor där Ideal går före Kapital.

    ”Cecilie Hellestveit, en av de fem medlemmarna i norska oljefondens etikråd, avgår i protest efter att Stortinget beslutat att pausa avyttringar av fondtillgångar baserade på etiska överväganden.

    – I praktiken innebär detta att det oberoende etiska rådet läggs ned, sade Hellestveit.”

    https://www.msn.com/sv-se/ekonomi/marknader/l%C3%A4mnar-oljefondens-etikr%C3%A5d-i-protest/ar-AA1Q9lfI?ocid=msedgdhp&pc=U531&cvid=07e7e1280e5c4f84f0a2184e2c72a16b&ei=8

  4. En intressant och stringent genomgång av kapitalbegreppet i klassisk marxistisk mening. Definitionen av kapital som värde i rörelse och som förmerar sig genom utsugning av arbetskraft är fortsatt giltig, men kapitalets form har i dag genomgått en djup metamorfos.

    I den samtida ekonomin har produktionsmedlen till stor del förlorat sin materiella karaktär. Kapitalet är inte längre främst fabriker, maskiner och mark, utan algoritmer, data, plattformar och nätverk. Mervärdesproduktionen sker i allt högre grad genom immateriella processer: datainsamling, beteendestyrning, uppmärksamhetsekonomi och kontroll över informationsflöden. Vi ser därmed en förskjutning från industriellt till digitalt kapital – från exploatering av arbetstid till exploatering av mänskligt beteende.

    Marx’ tid:
    – Produktionsmedlen = maskiner, mark, fabriker.
    – Arbetaren säljer sin tid för att skapa varor.
    Idag:
    – Produktionsmedlen = plattformar, servrar, data, kod, varumärken.
    – Arbetaren säljer sin närvaro, data, kreativitet, eller uppmärksamhet.

    Exempel:
    En Uber-förare äger bilen (som Marx skulle kalla “konstant kapital”), men plattformen äger relationen till kunden.
    En användare på Facebook producerar innehåll gratis — men Facebook säljer datan till annonsörer.
    Marx hade kallat detta mervärde utan lön, en ny form av utsugning.

    Marx’ industriella ekonomi:
    – Arbetstid skapar värde.
    – Mervärde = skillnaden mellan vad arbetaren producerar och vad han får betalt.
    I dagens ekonomi:
    – Värde skapas även utanför lönearbetet: när du söker på Google, tittar på YouTube, använder appar.
    – Du arbetar — men gratis.

    Det kallas ibland “digitalt slavarbete” eller prosumer labour (producing + consuming).
    Det moderna mervärdet är alltså inte bara produktionsöverskott, utan dataöverskott – information som du skapar utan att få ersättning för den.

    Kapitalets “maskinperiod”, som Marx beskriver, har i dag ersatts av en “algoritmisk period” där värdeackumulation sker genom kod och digital infrastruktur. Den industriella reservarmén har fått ny skepnad i form av gig-arbetare, plattformsberoende frilansare och ett växande skikt av automatiserade system som konkurrerar med mänskligt arbete.
    Kapitalets väsen förblir dock oförändrat: det är fortfarande värde som förmerar sig självt.

    I Marx’ tid stod kapitalisten mot arbetaren.
    I vår tid står plattformen mot individen.
    – Plattformen äger dina data, din historik, dina preferenser.
    – Du får bekvämlighet, men tappar kontrollen över ditt eget värde.
    Vi är alltså mitt i en ny form av digital alienation – där vårt digitala jag exploateras ekonomiskt.

    Skillnaden är att detta nu sker genom ägande och kontroll av data snarare än genom fysisk produktion. Marx analys av kapital som en social relation – inte en sak – framstår därför som mer relevant än någonsin i den digitala kapitalismens epok.

    • Detta är vad jag ser som en hybridform där förkapitalismens indirekta exploatering av arbete genom kontroll, räntor och hyra återuppstår, men nu i en digitaliserad och globaliserad tappning.

      Värde utvinns inte bara ur arbetet i produktionen, utan även ur själva infrastrukturen som omger det genom data, licenser, logistik, plattformar och skuldförhållanden. På så sätt kapslas både arbetaren och den traditionella kapitalisten in i en överordnad rentiärlogik.

      Man kan säga att detta utgör en slags preneofeodal struktur: kapitalismen kvarstår som yta, men de underliggande drivkrafterna glider mot feodal kontroll och tributära relationer.

    • ”En användare på Facebook producerar innehåll gratis — men Facebook säljer datan till annonsörer.”

      Youtube funkar också så.
      Primärt blir det inte då kreativiteten som belönas utan förmågan att nå ut till människor som är intressant för annonsörerna.
      Naturligtvis kan de som äger plattformarna påverka genom olika knep.
      Till exempel ur ett Västligt perspektiv kan någon som förtalar Ryssland tjänar mera pengar på Youtube än någon som läger möda på att seriöst försöka förklara livet i Ryssland och trots följare och tittare bara erhåller småpengar från annonsintäkterna.
      Det är annonsörer som i det stora hela bestämmer vad du som kreatör har för värde.
      Värde för deras verksamhet eller värde för vad de står för.
      Youtube är en Västerländsk kapitalistisk modell men som också är beprövad, erkänd och har många fördelar.
      Kan vi vara överens om att de här vinstdrivande digitala medieplattformarna med ursprung i Väst är en del av också Imperialismen från Väst?

      • Det är obegränsade möjligheter med digitaliseringen och underlättar för kontrollbevakarna eftersom allt registreras. Medborgarnas beteendemönster i konsumtion är obegränsad källa till informationsingenjörskonst och bidrar till att inrikta människors beteende mot bestämda resultat
        Detta tillsammans med PK register och DNA information gör att befolkningen är underordnad politikers giriga motiv att sälja/göra information åtkomlig för manövreringar.
        Den som dömdes för mordet på utrikesminister Anna Lindh fick sitt PK blottlagt, EFTER att britterna hade hittat avtryck på mordvapnet. Intressant nog las den institutionen ner efter några år, dvs den som hade fört fram bevismaterialet. Det är så de tillintetgör granskningsmöjligheter.

    • Vi lever fortfarande i den imperialistiska epoken. Idag läste jag på Global om industrikrisen i de stora EU länderna. Men det var väl bara en metamorfos av algoritmer i det digitala kapitalet.

  5. Vilken är den Augier som syftas?
    Det finns ju hur många Augier som helst, och har man inte läst ekonomisk historia går det inte att gissa vem som syftas när man söker på Augier i Wikipédia.

    • Oj förlåt mitt slarv. Marie fransk journalist och författare. Sidan 668 i band 1 Kapitalet. Tack för att du påpekade !!

  6. Tack Karl Tingström! Det här
    ”Hela den samhälleliga produktionen sönderfaller i två stora avdelningar : första avdelningen (1) – produktionen av produktionsmedel, och den andra avdelningen (2) – produktion av konsumtionsföremål.
    Under kapitalismen uppträder den snabbare tillväxten i produktionen av produktionsmedel jämfört med produktionen av konsumtionsföremål i form av snabbare tillväxt av det konstanta kapitalet (maskiner mm) jämfört med det variabla (arbetskraft) , dvs. i form av höjning av kapitalets organiska sammansättning.
    Ökningen av kapitalets organiska sammansättning leder oundvikligen till ökande arbetslöshet och sänkning av arbetarklassens levnadsstandard.”
    Jag förstår inte riktigt det här, kan du tänka dig att förklara det lite mer konkret?

  7. Svar till Catarina Ö: För att förstå den politiska ekonomin måste du lära dig att abstrahera. Men jag ska försöka hjälpa dig att komma igång. Under kapitalismen blir jordbruket långt efter industrin i sin utveckling. Du kan även idag enkelt föreställa dig en bonde bakom ett dragdjur som är vanligt i många utvecklingsländer idag, och inte alltför avlägset i Sverige. Detta är produktion av konsumtionsmedel under förutsättning att han producerar jordbruksprodukter (mat) för en marknad. Det enkla arbetsredskapet är en plog som en smed har tillverkat med sina händer och med hjälp av enkla arbetsredskap. Titta nu på youtube hur moderna jordbruksmaskiner används inom storjordbruk i de imperialistiska länderna. Föreställ dig då hur dessa gigantiska tekniska underverk produceras. Det är enkelt att föreställa sig att det krävs avancerade maskiner för att tillverka råvarorna och dess transport och tillverkningen av dem. Där har du produktionen av produktionsmedel. Konstruktionen av maskiner som producerar maskiner. En kapitalistisk fabrik är ett industriellt storföretag som baseras på utsugning av lönearbetare, med användning av ett system av maskiner för varuproduktion. Under kapitalismen tjänar maskinen som medel att öka utsugningen av lönearbetet. Genom att höja arbetsproduktiviteten ökar maskinen samhällets rikedom. Men denna rikedom tillfaller kapitalisterna, medan villkoren för arbetarklassen -samhällets viktigaste produktivkraft-blir allt sämre. Marx påvisade att det inte är maskinerna (eller robotarna, mitt påpekande) i sig själva som är arbetarklassens fiender, utan det kapitalistiska system som använder dem.

    arbetet.

KOMMENTERA

Please enter your comment!
Please enter your name here