
Massdemonstration i Belgrad till stöd för Studentlistan. Vi noterar avsaknaden av EU-flaggor och ukrainska flaggor. Skärmdump från en video.
Av red. PSt 29 oktober 2026 på steigan.no
Parlamentsvalet i Serbien den 25 oktober 2026 var en historisk politisk omvälvning. Den nybildade rörelsen Studentlista vann valet med en överväldigande marginal. Prognoserna och de preliminära siffrorna visar att de säkrar mellan 135 och 140 mandat i nationalförsamlingen, vilket ger dem en ren majoritet.
President Aleksandar Vučić har erkänt nederlaget och avgår. Eftersom han och regeringspartiet SNS har varit tydligt ryssvänliga har det förekommit antydningar om att detta har varit en ”färgrevolution” iscensatt av västerländska krafter.
Det är ett faktum att USA:s National Endowment for Democracy (NED) har investerat i den serbiska oppositionen under många år. Detta framgår av NED:s egna webbsidor. USAID har också skickat många miljoner US-dollar samma väg.
Red. Romelsjö: Brian Berletic har undersökt stödet till Studentlistan närmare:här.
Eftersom Studentlistan i förväg hade klargjort att de under alla omständigheter kommer att vägra införa sanktioner mot Ryssland, och att de vill stoppa all vapenexport till Ukraina, hade västvärlden inget eget geopolitiskt intresse av att aktivt lyfta fram just denna lista framför andra.
Före valet var den serbiska oppositionen och studenterna faktiskt kritiska till EU. Många ansåg att Bryssel och EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen hade varit alltför eftergivna och vänliga gentemot den auktoritära Vučić-regeringen av hänsyn till regional stabilitet och ekonomiska avtal.
Vad står Studentlistan för?
Studentlistans politiska plattform är formulerad i en 11-punktsplan som kallas ”Studentplanen” (Studentski plan), och kärnan i deras program kan sammanfattas i tre övergripande pelare: korruptionsbekämpning, rättsstaten och institutionell återuppbyggnad. Detta uttrycks i en 11-punktsplan där de viktigaste punkterna är:
1. Radikal bekämpning av korruption och kamratskap
2. Återupprättande av rättsstaten och demokratin
3. Utbildning, innovation och sociala reformer
Var står de geopolitiskt?
Studentlistan för en pragmatisk, ”Serbien först”-utrikespolitik som i stor utsträckning speglar den traditionella opinionen i landet. Utländska analytiker varnar för att tro att en seger för Studentlistan innebär att Serbien kommer att ändra sin geopolitiska kurs i någon väsentlig grad.
Trots att de önskar närmare band till Europa är Studentlistan mot att införa sanktioner mot Ryssland. De förespråkar att det ekonomiska och politiska samarbetet med Moskva ska fortsätta och upprätthållas.
Ryssland har traditionellt varit en viktig allierad för Serbien (bland annat på grund av gasavtal och stöd i Kosovofrågan).
Studentlistan stöder Ukrainas suveränitet och självständighet, men intar en strikt pacifistisk och neutral hållning till själva krigföringen. De är motståndare till alla former av vapenexport till Ukraina. Ukraina har historiskt sett mottagit serbisktillverkad ammunition och vapen indirekt via tredje part under det tidigare regimet, men Studentlistan vill sätta stopp för detta.
Rörelsen har ett distanserat förhållande till Washington och är mycket kritisk till västvärldens militära interventionism (med historiska rötter i Natos bombningar av Jugoslavien 1999). I dagens situation kan man kanske säga att de står närmare Washington än Bryssel när det gäller förhållandet till Ryssland.
Deras motstånd mot vapenexport gäller även andra konfliktområden; de vill stoppa vapenförsäljningen till Israel med hänvisning till krigshandlingarna i Gaza. Samtidigt som de håller USA på armlängds avstånd vill de fördjupa det strategiska partnerskapet med Kina.
Frihandelsavtalet mellan Serbien och Kina trädde i kraft 2024 och avskaffar tullar på tusentals varor, vilket gör Serbien till Kinas viktigaste ekonomiska dörröppnare till Europa.
Serbien har säkrat enorma summor genom Kinas Belt and Road-initiativ. Kinesiska företag äger och driver bland annat det stora stålverket i Smederevo (Hestil) och koppargruvorna i Bor (Zijin).
Den bilaterala handeln mellan länderna uppgick till över 8 miljarder euro år 2025, med Kina som Serbiens klart största asiatiska handelspartner.
Kort sammanfattat innebär detta att valet i Serbien inte kommer att få så stora geopolitiska konsekvenser som vissa analytiker trodde på förhand. Landets negativa inställning till kriget i Ukraina har snarare förstärkts. Vi har inte studerat situationen i Serbien på ett tag, så vi vill vara försiktiga med att dra definitiva slutsatser. Studentlistan har nu fått möjlighet att i praktiken visa vad den står för. The proof of the pudding is in the eating.
Tackar för denna analys.
Jag har varit osäker på vad denna Studentlistan egentligen står för mer än ren opposition till Regeringen Alexander Vucic.
Tack för välbehövlig artikel om ett europeiskt val få tar upp!
Ärligt talat, är det nog så i modern tid, att regeringar som Vucic:s som suttit i olika konstellationer i 12-16 år är DE FACTO slutkörda politiskt. Idag överlever inte europeiska regeringar mer än 8-10 år, förutom den ungerska, högerreaktionära och manipulativa Orban-regimen som lyckades sitta 16 år. Och skadade Ungern massivt.
Centraleuropa står ju idag inför en organisatorisk, politisk och ekonomisk kris. I stort sett går bara Polen bra, ett land idag som ekonomiskt tillhör världens tjugo största ekonomier, vars ekonomi mer än tredubblats sedan EU-inträdet år 2004. Den gamla Visegrad-gemenskapen har produktivt nått vägs ände.
Vucic-styret har länge varit rökt. Och Europa saknar ingenting att erbjuda som Putin-styret skulle kunna erbjuda. Och det inser ju serbiska folket.
Dagens Serbien är ju dessutom en synnerligen aktiv vapenexportör till Ukraina.
Att Serbien skulle klara av att vara en likaså geopolitisk dubbelpartner till både Europa och Putin-styret, går knappast. Serbien är helt omringat av Europeiska unionen, och kan inte heller försörjas av den ryska sidan, allra minst i kris- och krigstid.
Vill Serbien ha ekonomisk utveckling i Centraleuropa och på Balkan – så kommer det nya Serbien att behöva välja sida i sanktionsfrågan.
Det går inte bra för högerpopulistiska partier och länder just nu; Orban har fallit, PiS i Polen utröstade, Trumps eviga amatöristiska fadäser, Bolsonaro-familjens flykt utomlands innan ens rösträkningen i Brasilien var avklarad – och nu Vucic-styret i Belgrad. Och Sverigedemokraternas kollaps i väljaropinionen i Sverige. Det högerpopulistiska är inte så ”chic” och ”inne” längre.
Det kan vara en tydlig politisk-ideologisk trend; de länder som gått igenom en viss tid av högerpopulism – överger den numera snabbt och massivt; medan emotionella länder i väst som inte haft högerpopulismen vid makten; vill man gärna liksom ”testa på det”, som hos AfD i östra Tyskland, Farage i England eller Le Pen i Frankrike.
Men nu vet vi alltmer bättre. Det är kapsejsande och misslyckade högerpopulistiska partier och dess tankebanor som orsakar dessa länders nedgång och stagnation.
Och det har också folket i Serbien insett.
Tja, men högerpopulister, nazister och krigsivrare i Bryssel har ”Johan” inget emot? Du är en märklig figur ”Johan” som kan göra ideologiska kullerbyttor efter behov!
Kullerbyttan har blivit norm i väst. Nazister är vidriga, utom i Ukraina. Olagliga krig är fruktansvärda, utom när USA utför dem. Folkmord är det värsta som finns, utom när de utförs av Israel och allt elände, inklusive snuva och motvind är Rysslands fel.
Tur att vi västerlänningar har så hög moral och sofistikerade värderingar. Hur skulle det annars se ut?
Om ’studentlistan’ är ett ”ned”projekt (en av många underentreprenader till nwo), är allt de ’står för’ och säger en lögn