Väst bekräftar: Attack mot en suverän nation är okej igen

En artikel 15 juni av Pascal Lottaz., översatt av Rolf Nilsson.

” Dr Pascal Lottaz is an Adjunct Researcher at the Waseda Institute for Advanced Study (Tokyo), and Adjunct Professor for European Politics at Temple University Japan Campus. He received his PhD from the National Graduate Institute for Policy Studies (GRIPS) in Japan. He is leading the research network NeutralityStudies.com

His other recent book publications include Sweden, Japan, and the Long Second World War (Routledge, 2022), Permanent Neutrality: A Model for Peace, Security, and Justice (Lexington Books, 2020), and Notions of Neutralities (Lexington Books, 2019). He also wrote an article on “Neutrality Studies” for Oxford Encyclopedia and “The Politics and Diplomacy of Neutrality” for Oxford Bibliography.” https://europeanleadershipnetwork.org/person/dr-pascal-lottaz/

För ett kort ögonblick år 2022 såg det ut som om väst hade återupptäckt statsgränsernas okränkbarhet och att utländska interventioner var otillåtna när ryska trupper började strömma in i Ukraina. Lyckligtvis kan vi alla vara säkra på att det ögonblicket är över igen. Igår bekräftade västerländska ledare, från Ursula von der Leyen hela vägen till FN:s säkerhetsråds representant för Grekland, och naturligtvis USA:s president, att Israels uppenbara attack mot Iran i själva verket inte är ett brott mot FN-stadgans förbud mot våldsanvändning, utan att den utgör en del av Israels obegränsade ”rätt till självförsvar”.

Det är också talande att inte bara meningen ”Israels rätt att försvara sig” för närvarande pumpas in i varje uttalande från västerländska ledare, vi ser också att de flesta medier har valt substantivet ”slag” för att beskriva Israels allvarliga kränkningar av Irans suveräna territorium, inte det mer anklagelsefyllda ”attack”. Det senare verkar reserverat för att beskriva stater som gör saker som västvärlden inte gillar, medan vi för dess vänner hittar mycket mindre juridiskt laddade begrepp. Visst är det härligt?

Låt oss bara sammanfatta för ett ögonblick vad vi nu lär oss om Det kollektivt använda västerländska språkbruket:

• Ockupera delar av Syrien och Libanon = Självförsvar
• Slakta civila på Västbanken = Självförsvar
• Folkmord i Gaza = Självförsvar
• Anfallskrig mot Iran = Självförsvar

Mer skulle kunna läggas till. Men jag tror att du förstår bilden. ”Israels rätt att försvara sig” är som en av lyckobringarna i ett Super Mario-spel. När du väl förstår det vänder du supersnabbt, och allt som träffar dig studsar bara bort och vissnar bort. Det förändrar spelets regler eftersom det gör dig oberörbar. När det gäller Israel hjälper förtrollningen till och med mot de mest bindande jus cogens*-normerna i internationell rätt, och den säkerställer att FN-stadgan gäller alla utom Tel Aviv. Det är verkligen en magisk sak.

*(Jus cogens, eller tvingande rätt, är inom folkrätten regler som är så grundläggande att stater inte kan avtala bort dem genom bilaterala eller multilaterala överenskommelser. Dessa normer anses vara så väsentliga för det internationella rättssystemet att de är bindande för alla stater, oavsett om de uttryckligen samtyckt till dem eller inte”)

Naturligtvis är denna form av straffrihet precis vad som har lett till folkmordet i Gaza och tron ​​att Israel kan slå till mot Iran utan konsekvenser för egen del. Iran har å sin sida gjort det klart att de avser att bryta förtrollningen genom att utkräva ett konkret pris från Israel för sin uppenbara krigshandling. Nu är frågan om förtrollningen även i väst kommer att börja förlora sin kraft och om den rena djärvheten i denna oprovocerade attack utöver det redan pågående folkmordet äntligen kommer att vara tillräckligt för att leda till en betydande omprövning – om inte på politisk nivå, så åtminstone bland allmänheten (vilket i slutändan kommer att påverka politiken nedströms).

Faran är att propagandan fortfarande är för stark, demoniseringen av Iran sitter fortfarande för djupt, och att makthavarna lyckas utöva tillräckligt med narrativ kontroll för att massivt stödja Israel tillräckligt länge för att äntligen bryta ner Iran (neokonservativas våta dröm), på samma sätt som de lyckades krossa Syrien. Bara tiden kan utvisa. Den här helgen har dock gjort det klart att Iran inte kommer att gå under utan en rejäl strid. Sorgliga tider, bara mycket sorgliga tider.

*