Venezuela: Kina svarar med full kraft

Av Kurt Grötsch  13 januari 2026 https://steigan.no/2026/01/venezuela-kina-svarer-med-full-kraft/

USA:s attack mot Venezuela och kidnappningen av presidentparet var ett brott i stor skala och det riktades inte bara mot Venezuela, utan kanske lika mycket mot Kina, Ryssland, BRICS och det globala syd. Kina och Ryssland protesterade kraftigt, men vad gjorde de mer? Dr. Kurt Grötsch, som är medgrundare till och vice ordförande för Cátedra China och ambassadör för Minzu University of China, har undersökt detta och ger oss några mycket intressanta svar.

Kinesiskt strategiskt tänkande är djupt influerat av Sun Tzu och hans berömda maxim från Krigskonsten: ”Att kuva fienden utan att strida är skicklighetens höjdpunkt”. Vi har till fullo demonstrerat detta genom vad Kina har gjort efter attacken mot Venezuela. Vi ger ordet till Dr. Kurt Grötsch.

Kina fördömde starkt attacken, kidnappningen och kränkningen av Venezuelas suveränitet. Utan att slå sig för bröstet som Trump och Macron har landet vidtagit en rad åtgärder, med förståelse för att USA har definierat kontrollen över venezuelansk olja som ett sätt att begränsa Kinas närvaro i Sydamerika i ett meningslöst försök att stoppa landets utveckling.

Kina har vidtagit en rad åtgärder som riktar sig mot hjärtat av det amerikanska imperiet eftersom aggressionen mot Venezuela är en krigsförklaring mot tanken på en multipolär värld och BRICS.

Bara timmar efter att nyheten om president Maduros kidnappning kom ut, sammankallade Xi Jinping ett krismöte med politbyråns ständiga kommitté som varade i exakt 120 minuter. Det fanns inga uttalanden eller diplomatiska hot, bara det lugn som föregår en storm. Detta möte utlöste vad kinesiska strateger kallar en omfattande asymmetrisk respons, utformad för att hantera aggression mot partners på västra halvklotet, och Venezuela är brohuvudet för Latinamerika på ”USA:s bakgård”.

Den första fasen av Kinas respons aktiverades klockan 9:15 den 4 januari när Kinas folkbank i tysthet tillkännagav ett tillfälligt uppehåll av alla transaktioner i amerikanska dollar med företag kopplade till den amerikanska försvarssektorn. Boeing, Lockheed Martin, Raytheon och General Dynamics vaknade upp på torsdagen till nyheten att alla deras transaktioner med Kina hade frysts utan förvarning.

Klockan 11:43 samma dag tillkännagav State Grid Corporation of China, som kontrollerar världens största elnät, en teknisk granskning av alla sina kontrakt med amerikanska leverantörer av elektrisk utrustning, vilket tyder på att Kina kopplar bort sig från amerikansk teknik.

Klockan 14:17 tillkännagav China National Petroleum Corporation, världens största statligt ägda oljebolag, en strategisk omorganisation av sina globala leveransvägar och återaktiverade sin energiarsenal.

Detta innebar att oljeleveransavtal med amerikanska raffinaderier till ett årligt värde av 47 miljarder dollar skulle sägas upp. Olja som tidigare nått USA:s östkust omdirigerades till Indien, Brasilien, Sydafrika och andra partners i det globala syd, vilket fick oljepriserna att stiga med 23 % under en enda handelssession. Men det viktigaste strategiska budskapet är att Kina kan strypa USA:s energiförsörjning utan att avlossa ett enda skott.

I ett annat drag implementerade China Ocean Shipping Company, som kontrollerar cirka 40 % av den globala sjöfartskapaciteten, vad de kallade operativ ruttoptimering. Detta innebär att kinesiska lastfartyg har börjat undvika att använda amerikanska hamnar: Long Beach, Los Angeles, New York och Miami, som är beroende av kinesisk marinlogistik för att upprätthålla sina leveranskedjor, befann sig plötsligt utan 35 % av sin normala containertrafik.

Detta var en katastrof för Walmart, Amazon och Target, som är beroende av kinesiska fartyg för att importera produkter tillverkade i Kina till amerikanska hamnar. Deras leveranskedjor kollapsade delvis inom några timmar.

Den mest chockerande aspekten av alla dessa åtgärder var tidpunkten, de implementerades samtidigt – de skapade en kaskadeffekt som exponentiellt förstärkte den ekonomiska effekten. Det var inte en gradvis eskalering – det var en systemisk chock utformad för att omintetgöra USA:s förmåga att reagera.

Den amerikanska regeringen hade knappt hunnit absorbera slaget när Kina aktiverade ett nytt åtgärdspaket: Mobilisering av det globala syd.

Klockan 04:22 samma dag, den 4 januari, erbjöd Kinas utrikesminister Wang Yi Brasilien, Indien, Sydafrika, Iran, Turkiet, Indonesien och 23 andra länder omedelbara förmånliga handelsvillkor för alla länder som offentligt förbundit sig att inte erkänna någon venezuelansk regering som kommit till makten med kriminellt stöd från USA.

På mindre än 24 timmar hade 19 länder accepterat erbjudandet. Brasilien var först, följt av Indien, Sydafrika och Mexiko. Detta är det praktiska förverkligandet av en multipolär värld i aktion. Kina har omedelbart uppnått en antiamerikansk koalition genom att använda ekonomiska incitament som vapen.

Grädden på moset kom den 5 januari när Peking aktiverade sitt finansiella vapen: Kinas gränsöverskridande interbankbetalningssystem (CIPS, se här, ö.a.) meddelade att det utökade sin operativa kapacitet för att absorbera alla globala transaktioner som försökte kringgå det Washington-kontrollerade SWIFT-systemet.

Detta innebar att Kina hade gett världen ett fullt fungerande alternativ till det västerländska finansiella systemet. Alla länder, företag eller banker som ville handla utan att förlita sig på amerikansk finansiell infrastruktur kunde använda det kinesiska systemet, vilket är 97 % billigare och snabbare.

Svaret var omedelbart och massivt – under de första 48 timmarna av driften behandlades transaktioner till ett värde av 89 miljarder dollar. Centralbanker från 34 länder öppnade operativa konton i det kinesiska systemet, vilket signalerade en accelererad dedollarisering av en av de viktigaste källorna till amerikansk finansiering.

På teknikfronten har Kina, som kontrollerar 60 % av världens produktion av sällsynta jordartsmetaller – kritiska grundämnen för produktion av halvledare och elektroniska komponenter – tillkännagivit tillfälliga restriktioner för export av sällsynta jordartsmetaller till alla länder som stödde kidnappningen av president Nicolás Maduro. Apple, Microsoft, Google, Intel – alla amerikanska teknikjättar som förlitar sig på kinesiska leveranskedjor för kritiska komponenter – är oroliga, eftersom deras produktionssystem kan kollapsa inom några veckor.

Varje kinesiskt drag slår mot det amerikanska imperiets ekonomiska hjärta.

Vad har Kina gjort för att hjälpa Venezuela? Detta är en fråga som ställs av både vänner och fiender till regeringen. Ovanstående förklarar hur Kina agerar utan att förklara krig.

***

*KURT GRÖTSCH har examen i filologi och psykologi, en doktorsexamen från universitetet i Nürnberg, en MBA från ESDEN i Madrid och är mottagare av det tyska förtjänstkorset.

 Han är medgrundare och vice ordförande för Cátedra China och ambassadör vid Minzu University of China.

Se också:

KURT GRÖTSCH

Kina væpner seg til tennene – for å slippe krig

Bli gärna månadsgivare!

Du kan också donera med Swish till 070-4888823.