Wolfgang Streeck: Dö för NATO?

Bild: Kidnappning av män till militären i Ukraina. Marta Havryshko: Varför jagas män som herrelösa hundar, misshandlas och släpas i armar och ben in i militärbussar?

Av Wolfgang Streeck på Politikus. 3 augusti 2026
Rolf Nilsson behandlar i separat avsnitt Sverige längre ned.

Europas stater mobiliserar sig politiskt för krig mot Ryssland – i Europa. För det har beslutats av alla ”ansvarsfulla” politiska ledare i EU-Europa att Ryssland nu förbereder en attack mot EU-Europa. Men inte bara politisk mobilisering, utan även militär. Inte bara med vapen. Seger och nederlag avgörs fortfarande av de soldater som ska erövra fiendens högkvarter.

I Tyskland måste de nu satsa på soldater, eftersom de inte har kärnvapen. De kommer återigen att ha den starkaste armén i Västeuropa. Om inte tillräckligt många volontärer anmäler sig, kanske det inte finns tillräckligt många fattiga tyskar som måste bli soldater för att säkra sin ekonomi, då måste varje manlig tysk runt 20 års ålder kallas in till militärtjänst. Att tränas i att döda och dö för andra.

Inte för Tyskland, utan för det amerikanska NATO-kommandot. Det är därför Tyskland nu har antagit en värnpliktslag, egentligen för NATO-tjänst, eftersom Tyskland sannolikt inte kommer att agera i sina egna nationella intressen.

År 1949 konstaterades det att Nazityskland hade avrättat mellan 15 000 och 20 000 tyska soldater som desertörer. Det var därför en lag om befrielse från militärtjänst infördes. I likhet med motsvarande lag i Norge var ett (formellt) politiskt befrielseskäl oacceptabelt. Den nuvarande tyska regeringen har problem med att hantera lagen och den krigsförberedande mobiliseringen.

Wolfgang Streeck diskuterar i en artikel från tidskriften Jacobin huruvida en stat kan beordra sina medborgare att offra sina liv, inte för en regering i denna egna stat som den värnpliktige har inflytande över, utan för ett USA-kontrollerat NATO-kommando. Streeck lägger också till en annan punkt. En regering som enligt paragraf 33 (1) i FN-stadgan inte har gjort vad den kan för att lösa konflikten genom förhandlingar för att uppnå fred.

Politikus har sammanställt en sammanfattning av Streecks artikel i Jacobin.

Wolfgang Streeck ställer en grundläggande fråga om legitimiteten i det planerade återinförandet av värnplikt i Tyskland:

Kan en stat kräva att dess medborgare gör militärtjänst – och riskerar sina liv – när den inte gör allt för fred och inte ens har det högsta befälet över sina egna väpnade styrkor?

Jacobin, 26. Juli 2026https://t.co/u07FTErC5I

— Wolfgang Streeck (@wstreeckblog) July 28, 2026

Streeck påminner oss om krigets natur: ”I krig handlar det om att döda och dö”.

I december 2025 antog Merz/Klingbeil-regeringen, ledd av den populäre socialdemokratiske försvarsministern Boris Pistorius, en lag om modernisering av värnplikten. Lagen gör det möjligt att återinföra värnplikt om det inte finns tillräckligt med frivilliga. Motiveringen var Putins ”krigiska avsikter”. Som Streeck torrt konstaterar: ”så väldigt annorlunda från Bushs, Obamas, Bidens och Trumps fredliga avsikter”.

Några månader senare uppstod en skarp offentlig debatt om en bestämmelse i lagen som krävde att män över 17 år skulle söka tillstånd från Bundeswehr för att vistas utomlands i mer än tre månader. Ingen i förbundsdagen, inte ens oppositionen, hade lagt märke till denna bestämmelse under behandlingen i förbundsdagen. Efter massiva protester upphävde försvarsminister Pistorius bestämmelsen genom en administrativ förordning i april 2026.

Streecks huvudpoäng är att detta inte bara handlar om praktiska detaljer. Tyskland har inte full suveränitet över sina egna styrkor. Det operativa befälet ligger hos SACEUR (Supreme Allied Commander Europe), som alltid är en amerikansk general. Detta innebär att tyska soldater i praktiken kan skickas i krig under amerikansk ledning utan att den tyska staten har den slutgiltiga beslutsmakten. Den tyska militärapparaten byggs inte heller upp för Tysklands försvar, utan för att hjälpa USA att utöka sin politiska, ekonomiska och militära kontroll över hela världen.

Streeck anser att staten först måste ha gjort allt för att säkra fred innan den kan kräva uppoffringar från sina medborgare. Den nuvarande politiken, som bygger på en ”Zeitenwende” mot Ryssland och en allt närmare integration i NATO under amerikansk dominans, uppfyller inte detta krav, skriver Streeck.

Artikel 33 (1) i FN-stadgan:

”1. I varje tvist, vars fortbestånd är ägnat att sätta upprätthållandet av internationell fred och säkerhet i fara, skola parterna i första hand söka uppnå en lösning genom förhandlingar, undersökningsförfarande, medling, förlikningsförfarande, skiljedom, rättsligt avgörande, anlitande av regionala organ eller avtal eller genom andra fredliga medel efter eget val.”

Det finns inga rena, teknokratiska krig som utkämpas kyligt enligt Haagkonventionerna. Därför är frågan om legitimitet avgörande: ”Kan en stat kräva militärtjänst av sina medborgare när den inte gör allt för fred – och inte ens har högsta befäl över sina egna väpnade styrkor?”

Streeck menar att den planerade värnplikten saknar moralisk och politisk grund så länge Tyskland förblir underkastat amerikanskt NATO-kommando och inte prioriterar verkliga fredsinitiativ. Artikeln är en kritik av den tyska elitens vilja möjligheten att skicka unga män i krig utan fullständig nationell kontroll eller en seriös fredspolitik.

Merz hemliga plan för att få mer makt, video

Hur ser det ut för Sveriges del?

AI-Deep Seek: Vad säger de svenska lagarna om huruvida värnpliktiga är skyldiga att tjänstgöra utomlands och under Nato-befäl?

De svenska lagarna i dagsläget stipulerar inte att värnpliktiga automatiskt är skyldiga att tjänstgöra utomlands under NATO-befäl. Detta är en rättslig fråga som för närvarande utreds.

Här är en sammanfattning av vad som gäller, hur det ser ut idag och vad som är på gång.

📜 Vad säger nuvarande lagar?

Den grundläggande principen i svensk lag är att värnpliktens främsta syfte är att försvara Sverige. Enligt Lag (1994:1809) om totalförsvarsplikt fullgörs värnpliktstjänstgöring, som till exempel krigstjänstgöring, i första hand hos Försvarsmakten för nationella behov .

Myndigheten för civilt försvar bekräftar också att Sverige själv bestämmer över hur och var värnpliktsutbildningen genomförs, och att grunderna för värnplikten inte förändras automatiskt av ett NATO-medlemskap .

Plikt- och prövningsverket har tydliggjort att färdigutbildade värnpliktiga i dagsläget endast kan kallas in för att försvara Sverige, och endast om regeringen beslutar om höjd beredskap .

⚖️ Vad utreds just nu?

Sveriges medlemskap i NATO innebär nya åtaganden, och regeringen har därför startat en utredning för att analysera de rättsliga förutsättningarna för att använda värnpliktiga i NATO:s kollektiva försvar .

Utredningen ska bland annat titta på:

• Behovet av att använda värnpliktiga för NATO-uppdrag, både i fredstid (t.ex. förbandsbidrag till Baltikum) och vid höjd beredskap .
• Rättsliga förutsättningar för att använda både värnpliktiga under utbildning och färdigutbildade, krigsplacerade värnpliktiga .
• Möjligheten att anpassa värnpliktssystemet till Sveriges roll som NATO-allierad, med målet att säkerställa en reglering som möjliggör fullgörande av åtaganden med beaktande av individens fri- och rättigheter .

Regeringen har understrukit att utredningen ska ha bred politisk samsyn, och att den i slutändan kan handla om ett mindre antal personer per år . En viktig utgångspunkt är att värnpliktiga under sin grundutbildning inte kommer att skickas till utländska konflikthärdar för krigstjänstgöring .

⏳ Hur går det vidare?

Utredningen ska presentera sina förslag senast den 26 april 2027 . Först efter detta kan eventuella lagändringar beslutas av riksdagen.

Organisationen Svenska Freds har uttryckt oro över att unga som gör värnplikt idag inte fullt ut kan överblicka vad ett framtida NATO-medlemskap kan innebära för deras tjänstgöringsskyldighet, och har efterfrågat tydligare besked . Regeringen svarar att dessa frågor just nu utreds och att utgångspunkten är att värnplikten är en skyldighet .

Sammanfattningsvis är läget att rådande svensk lag inte kräver utlandstjänst under NATO-befäl, men att detta är en förändring som nu utreds och som kan bli aktuell efter ett beslut 2027. Utredningen, som formellt heter ”Utredningen om värnpliktigas tjänstgöring i Natos samlade avskräckning och försvar” (Fö 2026:01), tillsattes av regeringen i mars 2026. Den ska analysera behovet av och de rättsliga förutsättningarna för att använda värnpliktiga inom ramen för Sveriges Nato-åtaganden, inklusive i fredstida insatser utomlands som t.ex. övningar eller styrkan i Lettland.