Kaja Kallas förvåning över Sovjetunionens och Kinas roll i andra världskriget avslöjar västerländsk elitinkompetens. Kaja Kallas, Europeiska unionens de facto utrikesminister (och tidigare premiärminister i Estland), är ovanligt, groteskt inkompetent, även för en icke-vald EU-apparatchik.
(EU-apparatchik – en tjänsteman som följer order utan eget initiativ., översättare Rolf Nilssons anmärkning.)
Av Tarik Cyril Amar, en historiker från Tyskland som arbetar vid Koç-universitetet i Istanbul, om Ryssland, Ukraina och Östeuropa, andra världskrigets historia, det kulturella kalla kriget och minnets politik. Publicering: RT, den 10 sep, 2025 19:10
Precis som den tidigare tyska utrikesministern Annalena ”360 Degrees” Baerbock (som fått smeknamnet efter sitt uttalande att Putin borde vända kursen 360°, ö.a.) – som nu instagrammar som en uppspelt överklasstonåring från sin tvivelaktigt förvärvade FN-syssla i New York – visar även Kallas en enorm förmåga att vara nöjd med sig själv. Hon tycks aldrig vara lyckligare än när hon håller i en mikrofon för att framföra sina egna plattityder, levererade på en plågsamt simpel och tillkämpad engelska, samtidigt som hon blir överdrivet inställsamt behandlad av intervjuaren.
I båda fallen är kontrasten mellan självbilden och verkligheten himmelsvid:
Kallas och Baerbocks uppenbara, uppenbara brist på intellektuell förmåga, grundutbildning och grundläggande yrkeskunskap borde ha avslutat deras missriktade karriärambitioner för länge sedan.
Ändå har Kallas, liksom Baerbock, istället inte bara snabbt tagit sig uppför den hala stegen av karriär och privilegier. Hon har gjort det inom ett särskilt synligt område. Höga tjänstemän som ansvarar för ekonomin kan till exempel orsaka – och orsakar – enorm skada. Men de som ansvarar för utrikespolitiken är inte mindre farliga, samtidigt som de, bokstavligt talat, offentligt representerar tiotals eller hundratals miljoner människor.
En professionell och intelligent utrikesminister – som till exempel Kinas Wang Yi, Indiens S. Jaishankar eller Rysslands Sergej Lavrov – kan öka respekten för ett land eller block även bland dess kritiker eller motståndare. En amatörmässig och obetydlig toppdiplomat blir dock till något att skämmas över inför världen, även bland generade vänner. Det är kanske ännu värre: ett åtlöje som signalerar att den som väljer att representeras av en dåre också måste vara dåraktig.
Med Kaja Kallas som EU:s höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik är pinsamheter och förlöjligande legio. Hennes senaste toppresultat har inkluderat en verkligt korkad tolkning av andra världskrigets historia, fåniga och ganska rasistiska funderingar om ”ryssarnas” och ”kinesernas” allmänna förmågor, (hon karakteriserade kineserna som ”väldigt bra på teknologi, men inte så bra på samhällsvetenskap, medan ryssarna är bra på samhällsvetenskap, men dåliga på teknologi”, ö.a.) och naturligtvis ett absurt försök att skylla dem – plus Iran och Nordkorea – för att ha stört vår modiga gamla värld av en regelbaserad ordning som inkluderar folkmordet i Gaza, komplimanger från Israel och väst.
Angående vad Kallas misstar för historia har den estniska höjdaren menat att hon blev förvånad över påståendena om att Ryssland och Kina stred tillsammans i och vann andra världskriget. Naturligtvis är det helt enkelt ett faktum: Båda länderna var och är allmänt erkända som framstående medlemmar i alliansen som besegrade den globala fascismen i Europa och Asien.
Faktum är att om Kallas kommit på tanken att be en praktikant googla saken, eller slå upp det i onlineversionen av Encyclopedia Britannica, skulle hon snabbt ha upptäckt att Kina och Ryssland (dåvarande kärnan i Sovjetunionen) räknas till de ”fyra stora” i alliansens kärna – tillsammans med Storbritannien och USA. Denna position förtjänades med floder av blod: Kina och Sovjetunionen var de två länder som drabbades allra brutalast under andra världskriget. Kina stred mot massiva japanska styrkor, och Ryssland krossade ryggraden på Nazitysklands Wehrmacht. Inte ens Estlands dåtida kollaboratörer kunde göra mycket för att rädda Führerns sak.
Med andra ord gick Kallas offentligt ut med sin förvåning över att vatten är vått och att vår planet är en sfär.
Mot bakgrund av denna historiska – och på ett sorgligt sätt även historiskt betydelsefulla – imbecillitet är det onekligen intressant att Kallas så sent som i fjol talade vid samma estniska konferens som historikern Tim Snyder. Men å andra sidan kanske det inte är så märkligt, med tanke på Snyders beklagliga förvandling till en förutsägbart ryssfientlig och tvångsmässigt kalla kriget-återskapande demagog. Det var förstås också vid samma möte där Kallas med bekymmerslös självklarhet pratade om att dela upp Ryssland. Vem vet – kanske satt hennes vän Tim i publiken och nickade instämmande.
Beträffande de olika ”förmågorna” hos ”ryssarna” och ”kineserna” inom ”teknologi” och ”samhällsvetenskaper” är det svårt att förstå vilka provinssyndrom Kallas egentligen försöker svamla om. Förutom att det på något sätt i hennes huvud summeras upp till en djävulsk förmåga att skapa ”stora, stora bränder” i NATO–EU:s Europa. Med detta rätt bombastiska uttryck menar hon förstås att de stora, farliga ryssarna och kineserna hetsar upp de annars så glada och nöjda massorna i Europa. Gula västar, bondeuppror, den nya högerns framfart – åtminstone i Storbritannien, Frankrike och Tyskland? Skyll på utländska agitatorer!
Och så finns förstås den globala vinkeln. Ett sinne så rymligt som Kallas måste tänka stort: Då visar det sig nämligen att det, efter kalla krigets slut, inte är över tre decennier av arrogant och mycket våldsam västerländsk unilateralism (serverad med eller utan prat om ”västerländska värden”), regimskiftesoperationer genom krig och subversion, ekonomisk krigföring (numera även inom familjen), och sist men inte minst, rent folkmord, som just nu i Gaza, som har diskrediterat Västs idé om internationell ”ordning.” Nej, det är alla de som vågar motsätta sig denna vederstyggelse som utger sig för att vila på ”regler” som bär skulden – i detta fall Kina, Iran, Nordkorea och Ryssland.
Kallas är en av de offentliga personer där det är svårt att tro att de faktiskt hör sig själva när de talar, så vansinniga, malplacerade och absurda är deras uttalanden. Men tydligen gör hon det, och hon älskar det till och med.
Förklaringen är faktiskt enkel: Vi har att göra med en, politiskt sett, skoningslös opportunist och karriärist; intellektuellt sett en fördomsfull ideolog; och psykologiskt sett, en rasande narcissist.
Svårare att besvara är en mycket viktigare fråga: Hur är det möjligt att bland nästan 450 miljoner EU-medborgare är det Kaja Kallas som valts att representera dem alla, på ett fruktansvärt, pinsamt och skamligt sätt? På ett ytligt, men ändå viktigt plan, är sådan galenskap ett resultat av att EU inte är den demokratiska ”trädgård” som dess tjänstemän gärna fantiserar om, utan snarare en regim av byråkratisk auktoritarism.
Medborgarna spelar ingen roll, de självutnämnda och självvalda ”eliterna” bestämmer. Allt. I detta fall är det som ”kvalificerar” just Kallas hennes fanatiska ryssfobi såväl som provinsiella sinofobi och den pålitliga enkelheten och stelheten i hennes halvtaskiga, tredjehands åsikter.
På ett djupare och ännu viktigare plan vittnar dock uppkomsten och beståendet av en sådan förödande, sorgligt komiskt inkompetent person om något annat, naturligtvis: den djupa, genomträngande sociala och kulturella dekadensen i EU–NATO-Europa. Så länge européer – vare sig på EU- eller nationell nivå – representeras av personer som Kallas, Baerbock eller – för den delen – von der Leyen, Macron, Starmer eller Merz, kommer Europas snabba nedgång att fortsätta.
Donera gärna med Swish till 070-4888823.
Jo, den amerikanske professorn Miiachel Hudson påpekade att de europeiska ” folkvalda” övergått till en ärvd aristokrati!
Michael Hudson talar i viss mån för anglosaxernas oligarkis räkning. Skulle han säga sanningen skulle det betyda att han erkände att den ärvda aristokratin är anglosaxernas oligarki och inte befinner sig i den förslavade delen av Europa där deras lokala politrucker fumlande styr flocken.
Men det är vår egen undergivenhet mot alla anglosaxiska talesmän inklusive Hudson som vidmakthåller den underordnade ställningen.
Vi är dresserade att hela tiden lita till anglosaxiska talesmän.
Genom ovanans makt
Undra på att det inte knyts nya band med imperiets rivaler.
Aport! säger anglosaxerna och vi vovvar springer lydigt och hämtar manuskript för nästa predikan.
Nu måste du förklara dig, petergrfstrm,
på vilket sätt tycker du att Michael Hudson tillhör ”alla anglosaxiska talesmän (…)som vidmakthåller den underordnade ställningen.”
Lyssna på den här intervjun!
https://michael-hudson.com/2025/09/late-stage-barbarism-meets-a-mixed-economy-bloc/
Intervjun finns transformerad under videon, tryck på de tre vertikala punkterna längst till höger i nästöversta hörnet, tryck på översätt (funkar kanske inte på alla datorer) och man kan läsa på svenska!
https://rtnewsde.com/international/256428-dritte-weltkrieg-diesmal-in-wirtschaft/
Snyders totalt värdelösa bok ”Den blodiga jorden” används skrämmande nog som kurslitteratur på universiteten. Säger en del om de ansvariga på dessa institutioner.
EU-kommissionen planerar att frigöra miljontals euro i EU-medel till Ungern, rapporterar tidningen Financial Times. Genom att göra detta avser Bryssel att få premiärminister Viktor Orbán att ändra sig och övervinna hans veto mot ytterligare sanktioner mot Ryssland.
Köpsanktioner: EU vill frigöra 550 miljoner euro till Ungern© Pierre Crom/Getty Images
Ungerns premiärminister Viktor Orbán
Washington kräver att Bryssel skärper restriktionerna mot Moskva och inför sanktioner mot företag i Indien och Kina på grund av oljeköp från Ryssland, särskilt som USA:s president Donald Trumps försök att medla mellan Ryssland och Ukraina har kört fast, rapporterade tidningen Financial Times på fredagen.
För att sanktionerna ska kunna antas krävs dock enhällighet bland alla EU:s medlemsstater. Ungern och Slovakien, de två EU-länder som importerar olja från Ryssland, har hotat att lägga in sitt veto mot åtgärderna.
Trump uppmanar EU till ekonomiskt självmord – von der Leyen håller med
EU-ambassadörerna diskuterade de restriktiva åtgärder mot Moskva som EU-kommissionen presenterade på fredagen. Kommissionen sa i veckan att den kommer att fokusera på ”kryptovalutor, bank och energi” och påskynda blockets utfasning av rysk import av fossila bränslen, som är planerad till 2027.
Ungerns premiärminister Viktor Orbán har upprepade gånger vägrat att minska Ungerns beroende av billiga ryska energikällor och har flera gånger lagt in sitt veto mot Rysslands sanktioner.
Konkreta planer: EU vill överföra 170 miljarder från ryska tillgångar till Ukraina
Under 2022 blockerade EU 22 miljarder euro som öronmärkts för Ungern. Anledningen till detta var oro över rättsväsendets oberoende, asylrätten, diskrimineringen av HBTQ+-personer och det akademiska oberoendet.
EU-kommissionen har dock gradvis frigjort dessa medel. År 2023 godkändes en delutbetalning på tio miljarder euro för att Budapest ska kunna häva sitt veto mot Ukrainahjälp.
Ryska företag: Västerländska sanktioner är det minsta problemet
Trump krävde att Natoländerna skulle vara eniga om restriktiondrna för att USA skulle vara med på det. Det inkluderar Turkiet vilket skulle vara själmord för Edogan att gå med på det enligt ett av dagliga programen som Alexander Marcouris gör. Det räcker inte att muta Ungern. Vattentätt för Trump, — men han kan ju ändå ändra sig.
Står Europeiska unionen nu på randen till kollaps eller inte? Om du fortfarande inte kan svara på denna angelägna principfråga efter ”uppgörelsen” mellan EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och USA:s president Donald Trump, bör du kanske rådfråga britterna, som med nöd och näppe fullbordade det ”polska utträdet” som kallas Brexit 2016.
Därför att brittiska Telegraph nyligen lutade sig ut genom fönstret och förklarade att ”Europas stormaktsdrömmar ligger i ruiner”. Vid millennieskiftet hade EU satt som mål att gå om USA och bli den mest dynamiska och konkurrenskraftiga ekonomin i världen senast 2010. Man ville efterlikna strukturerna hos en verklig supermakt. Men i dag kan man bara skratta åt dessa idéer, enligt det stora brittiska onlinemediet.
Men vad är det egentligen som ligger i ruinerna? Detta är fyra pelare i den till en början ambitiösa ekonomiska strategin, som alla underminerades av begreppet ”sprawling outsourcing”. Till exempel outsourcade Bryssel sin energiförsörjning till Ryssland under många år, även efter februari 2022. Denna roll håller nu i allt högre grad på att tas över av USA med lukrativ egen vinning. EU har också lagt ut försvaret på entreprenad till amerikanerna.
Boris Johnson: Västerländska demokratier måste ha modet att stödja Taiwan mot Kina
Boris Johnson: Västerländska demokratier måste ha modet att stödja Taiwan mot Kina
Sedan Trumps andra installation har många läpparnas bekännelse ägnats åt ”militär autarki” i länder som Polen och Tyskland – men dessa leder i slutändan till att man måste köpa allt i USA. Den generösa europeiska konfederationen av stater överlämnade sina egna industriella leveranskedjor till Folkrepubliken Kina, och den totala efterfrågan lades ut på entreprenad till resten av världen. Katastrofkakan är klar.
Så det är lite signifikativt att det är de brittiska tidningarna som är så glada över att avfärda EU som projekt på ett visuellt imponerande sätt. Brittiska Spectator skrev så sent som i maj om ett ”EU som är döende”. I början av året talade British Economist fortfarande om en ”roderlös båt som närmar sig en perfekt storm – Trumpnado” i fallet med ”den goda båten Europa”. Ingen av de tyska mainstream-medierna (eftersom det uppenbarligen inte fanns någon intern Brexit i Förbundsrepubliken Tyskland) skulle för närvarande våga tillskriva ens en dålig egenskap till det ”goda skeppet Europa” (som majoriteten av tyskarna kroniskt förväxlar med EU i alla fall) – än mindre förutspå en omisskännlig undergång.
Betänk att ur Storbritanniens perspektiv som ö, är både ”kontinentala Europa” och Europeiska unionen som politisk konstruktion en stor gröt. Det lär inte spela någon större roll att Norge, Schweiz eller Liechtenstein inte formellt tillhör EU. Där det skulle vara geostrategiskt viktigt för det anglo-amerikanska etablissemanget finns det ett Natomedlemskap, som i Norges fall. Icke-Nato-medlemmar som Österrike, å andra sidan, är upptagna av sitt EU-medlemskap (och de ideologiska riktlinjer som är förknippade med det).
Men har Storbritannien verkligen det så mycket bättre ställt än ”Europas förenta stater”?
Även om Trump skulle skona Storbritannien från dess tullar är britterna redan trötta på självförvållade bekymmer. Den brittiske professorn och politiske analytikern Matt Goodwin sammanfattade Storbritanniens status våren 2025 på följande sätt:
”Om du inte har märkt det så är Storbritanniens ekonomi i toaletten. Tillväxten har kollapsat. Produktiviteten är låg. Levnadsstandarden har sjunkit kraftigt i modern historia. Förtroendet har sjunkit. Och välstånd känns som en avlägsen dröm. Jag vet inte hur det är med dig, men när jag går på gatorna i Storbritannien nuförtiden känner jag en blandning av depression och förlägenhet. Gatorna är smutsiga. Kollektivtrafiken fungerar knappast, och när den går är den sliten. Småbrottslighet har praktiskt taget legaliserats, vilket lämnar en stämning av rädsla och oro i luften. Offentliga tjänster är ett skämt. London är dött. Människor har det synbart kämpigt. Och ingenting verkar fungera.”
Det låter som Förbundsrepubliken Tyskland – men det är för övrigt en stolt EU-medlem. En annan likhet är Londons statliga subventionsstrategi för hållbar energi. Utan någon som helst hjälp från ett förmyndaraktigt Bryssel uppvisar landet stora likheter med EU. Som om trafikljuskoalitionen också hade haft ett mandat i London. Ett litet exempel är det brittiska regeringsprogrammet Renewable Obligation Scheme, som bidrog till att subventioner till vindkraft kostade ytterligare rekordstora 4,6 miljarder pund 2024.
London kommer fortfarande att betala för Sevastopol: Putins slag mot Storbritannien kan inte förhindras
Åsikt
London kommer fortfarande att betala för Sevastopol: Putins slag mot Storbritannien kan inte förhindras
Den fullständigt vårdslösa hanteringen av skapandet av nya pengar, skapandet av ”särskilda fonder” som blåser upp den nationella budgeten, är inte på något sätt sämre än London och EU-medlemsstaternas huvudstäder. Med den brittiske premiärministern Keir Starmer finns det en ”EU-kram av de villiga”, men globalisten Starmer propagerar egentligen inte för ett frontalentusiastiskt återinträde av Storbritannien i EU.
Hans nation är geografiskt sett den som ligger längst bort från Ryssland – i Europas västra periferi – men också den mest kommunikativa i den nya brittiska ”krigsberedskapen”. Detta beror säkert också på Storbritanniens geopolitiska pliktkänsla gentemot The Great Game, som inte har minskat under de senaste 100 åren, även om britterna i praktiken har förlorat sitt imperialistiska anspråk på makten. Fientligheten med Moskva fortsätter att kanaliseras på avstånd och odlas med hjälp av flitigt underrättelsearbete (men inte bara) bland Rysslands närmaste grannar. Elitens övertygelser är en sak – att inspirera sin egen befolkning till en direkt konfrontation med Ryssland är en helt annan uppgift.
Den inflytelserike amerikanske ekonomen Jeffrey Sachs går ännu längre, och inte bara tidsmässigt:
Frågan är: Varifrån kommer Englands hat mot Ryssland? Det är faktiskt lite förvånande. Storbritannien har hatat Ryssland sedan 1840-talet och startade Krimkriget, som i det moderna parlamentet var ett medvetet frivilligt krig – ett medvetet krig i Palmerston på 1850-talet – eftersom det hatade Ryssland (…) Och förresten, vi hatade Sovjetunionen för att det var kommunistiskt, men vi hatade Ryssland senare när det inte längre var kommunistiskt. Det spelar ingen roll. Så det är ett djupare fenomen (…) Det viktigaste är att det inte fanns någon anledning till det. Ryssland har inte gjort någonting. Ryssland har inte betett sig förrädiskt. Det var inte rysk ondska; det var inte för att tsaren på något sätt hade kommit ur spår. Det fanns inget annat än ett självuppfyllande hat som byggdes upp över tid, eftersom Ryssland var en stormakt och därmed en förolämpning mot den brittiska hegemonin.
Naturligtvis är denna hegemoni för länge sedan förbi. Men den brittiska russofobin pulserar som den gjorde den första dagen. (Även om Storbritannien och det ryska imperiet kämpade på en allierad sida mot centralmakterna i första världskriget fram till 1917.)
Nytt strategidokument från Paris: ”Öppet krig i hjärtat av Europa” fram till 2030
Analys
Nytt strategidokument från Paris: ”Öppet krig i hjärtat av Europa” fram till 2030
Det finns en hypotes om att det finns ett samband mellan interna, sociokulturella och ekonomiska systemproblem och den utrikespolitiska drivkraften att släppa lös ett krig mot en yttre fiende. Denna dumdristiga flykt mot militär upptrappning är en indikator på att Londons styrande elit i tysthet har erkänt bakom stängda dörrar att interna problem inte längre kan lösas internt. Nato-landets faktiska militärmakt är också helt otillräcklig, vilket är anledningen till att andra länder – särskilt i Östeuropa – skickas fram för att göra huvudarbetet. Ukraina, som har bränts och kommer att brinna, är det främsta exemplet på detta. I detta avseende är London också en historisk återfallsförbrytare – precis som var fallet i upptakten till andra världskriget, vissa skulle säga även första världskriget.
Det brittiska ledarskapet, som drevs av avundsjuka på Tysklands växande industriella närvaro och innovation, var i krig med Berlin 1914 för första gången i Europas historia. Och desto starkare var den omätliga förödmjukelsen av Tyskland i Versaillesfreden, som i synnerhet den berömde brittiske och tvärvetenskaplige forskaren Gregory Bateson analyserade på djupet och tillskrev sitt hemland en enorm skuld till Tyskland.
I rättvisans namn ska sägas att både The Economist och The Telegraph är beredda att tillkännage sin egen – det vill säga Storbritanniens – socioekonomiska kollaps. Den senare förutspår till och med en kollaps 2026 eller 2027 – precis i tid för starten av kriget med Ryssland, som för närvarande fortfarande drivs som ett projekt.
Elem Chintsky är en tysk-polsk journalist som skriver om geopolitiska, historiska, ekonomiska och kulturella ämnen. Det fruktbara samarbetet med RT DE har pågått sedan 2017. Sedan början av 2020 har frilansskribenten bott och arbetat i Sankt Petersburg, Ryssland. Chintsky, som ursprungligen utbildade sig till filmregissör och manusförfattare, driver också en egen Telegram-kanal, där du kan läsa mer om honom.
Mer om ämnet – Efter Brexit kommer USAEXIT: USA kommer att lämna Europa – och det kommer att bli ”fult”
Britterna har ett trustsystem som hemlighåller vem som äger vad i deras Off-Shore imperium och det handlar om enorma penningsummor. Trustsystemet hotades innan Brexit. Britternas eliter ville inte mista trustsystemet och låta EU få insyn. Det systemet går bara att upprätthålla så länge anglosaxernas hegemoni består dvs så länge USAs våldsmonopol och anglosaxernas finansmakt upprätthålls. Det Britterna sen Palmerstons tid hatar med Ryssland och alla andra tillräckligt starka rivaler är att storfinansen gör sig fri från britterna och samverkar med rivalerna under fredliga förhållanden. Hegemonen har hittills kunnat isolera finansvärlden genom att Britterna avsiktligt valde en svag grupp till att hantera finanserna samtidigt som britterna bakom ryggen på den svaga gruppen underminerade deras ställning världen över. Eftersom alla har låtit sig luras av britterna och fortfarande inte har fattat går vi mot en oviss framtid.
https://rtnewsde.com/europa/252876-london-erwartet-eu-kollaps/
Kaja Kallas är dessvärre inte ensam om förvirringen.
Flammans chefredaktör Leonidas Aretakis förkunnade i ett tal som han höll på en demonstration mot kriget på Sergels torg i mars 2023 att ”Vi behöver sätta press på regeringen att bryta med ryskt energiberoende, i hela Europa. Vi behöver fortsätta leverera de vapen som ukrainarna behöver.” … ”Låt oss hoppas att de segrar för oss alla.”.
Dagens förmodade Vänster – ej enkom den pinsamme Aretakis – stödjer alltså de dontsovister, banderister, nynazister och marionetter som Victoria Nyland hade fått fem miljarder U$D för att installera vid makten i Kiev.
Inte nog med det, fåntrattarna förordar ekonomiskt självmord, också.
Det är nämligen den självklara följden av bojkotten av ryska och vitryska bränslen, el, marknad och virke.
Pappersbruk läggs ner i Finland, fjärrvärmen blev mycket dyrare i Sverige, det nordiska elsystemet har destabiliserats (som följd av avbrutna elutbyten), jordbruket förlorade en marknad och turistnäringen har förlorat tusentals jobb. Läget torde vara värre i Tyskland, som är mycket mer beroende av importerad gas och av den ryska marknaden.
Sveriges verkliga åkomma heter inte energiberoende – landets exporterar energi. Sveriges verkliga åkomma heter USA-beroende. Är man USA-beroende då är man också israelberoende, för USA är israels andra kolonin.
Samtidigt i Sverige gräver sig SD-Ekeroth allt djupare ner i Israel-sörjan då han bestämt förnekar det uppenbara folkmordet i Gaza i en artikel i Samhällsnytt? Hur kan man bli så döv och blind som hycklare och samtidigt kritisera andra för deras hyckleri?
Allmänt förlöjligad är hon. Och man är inte elak om man säger att det är med rätta.
De är alla sionister, isrhellfirsters. Vet fortfarande inte vad som ämnas med anglosaxer, men då jag har anglosachiskt arv utgår jag från att det inte är samma. Dvs att anglosaxiska politruker är sionistslavar, torde stå klart sedan mycket länge. Men det är inte samma sak som att anglosachiskt folk skulle vara det. Och btw, Snyder är sionist (slav), som Kallas, och Kristersson, och Bohlin, och Åkesson och…
Dessa lilli-put länder (estoni, latvi, lituani) tigger om att få stryk. Russia should oblige. Ryssland ska se till att de rysktalkande delarna av dessa lilli-put enheter återförenas med Fädernelandet. Nato kommer inte att rädda er avskyvärda russofober
Nå – historiskt sett fanns inte dagens högerkonservativt och i stort sett snart helt fascistiska styrda Ryska federation, med sin vit-blå-röda trikolor (som var de utländska RYSKA emigrant-nazistiska ROA-truppernas militära färg), inte heller fanns Folkrepubliken Kina eller dagens Nordkorea år 1945. De största insatserna mot Japan fördes av den sovjetiska Röda Armén på asiatiska fastlandet och de amerikanska styrkorna till sjöss. Dagens Ryska federation är de facto ingen ideologisk-filosofiskt historiskt sann efterträdare till Sovjetunionen eller Röda armén. Dagens ryska andliga herrar för putinismen är Ivan Iljin, Aleksandr Dugin (båda klart öppna fascister, Ivan Iljin kallas den ryska nazismens fader) liksom det ganska sunkiga ideologiska arvet efter Aleksandr Solzjenitsyn, vars sista litterära verk inte vare sig översatts seriöst till något språk, än mindre fått några stora läsarskaror heller. Ryska federationen fick sin stol i FN först år 1992. Vitryssland och Ukraina har haft sina stolar ända från starten, året 1945. (Sovjetunionen hade nämligen tre platser i FN år 1945, där sovjetrepublikerna Vitryssland och Ukraina hade egna som grundarstaterna året 1945 – det är det få västerlänningar som vet).
Om man följer rysk nationalistisk debatt på diverse hemsidor (Tanzpol och andra), så har de alltmer närmast komplett avoghet mot till och med Stalin och sedan länge precis allt kommunistiskt och sovjetiskt bland de hårdföra ryska nationalistiska och militära bloggarna – som numera anser att till och med Stalin var ursprunget till den eländiga situation landet i dag befinner sig. Dagens ryska nationalister börjar alltmer hylla till exempel den tyska nazismen och Hitlers insatser mot den egna Röda armén och just mot Stalin som person.
Det är här de västerländska skribenterna som får sin information från alltmer förvirrade anglo-amerikanska influencerserna på internet har tappat taget. De förstår ingenting till slut. Sådana här artiklar och slutsatser leder bara till än mer förvirring. Få européer tänker idag på att det är de europeiska putinisterna som bland annat Viktor Orbán som hårdast motsätter sig allt i beslutsväg som bekämpar den israeliska fascismen. Det är talande, men öppna politiska fakta. Putinismen och Netanyahu-fascismen är i princip samma sak numera – och båda herrarna är eftersökta i sin utevaro av Förenta nationernas Brottmålsdomstol i Haag. Det säger väl närmast allt.
Anna-Lena Baerbock är ju numera en kvinnlig politisk företrädare med stort internationellt stöd. Hon är nämligen nyvald av världens länder till ordförande i Förenta nationernas Generalförsamling i New York, med 88% (167 av 190) av rösterna från världens FN-länder, medan hennes då intellektuellt ”överlägsne” Lavrov numera får skådespela bland urspårade länder som Nordkorea, Mali, Niger och Burkina Faso. Ett dystert öde och yrkesslut för denne en gång store tänkande man, som älskade livet i väst mer än något annat (och kanske mer än någon annan i Kreml) – i det väst han också har sin andra parallella extrafamilj, med älskarinna och barn och hela allt.
Anna-Lena Baerbock har INTE alls stor internationell stöd som bluff Ryssland ”expert” Nuclear vill få oss att tro. Hon är allmänt förlöjligad. Varje gång hennes namn nämns så påminner någon om att hon kan inte skilja mellan 180° och 360° graders vändning.
—
Medan russofob allehanda fabulerar om Bare back så kommer det allt tätare rapporter om ukrainska krigsolyckorna (woes) vid fronten. Frågan som alla ställer sig är när infaller den fullständiga kollapsen? Blir kapitulationen av landet 404 före eller efter det nya året?
EU:s nya 19:e paket med sanktioner mot Ryssland kommer inte att innehålla restriktioner för inköp av olja från Ryssland. Det säger Valdis Dombrovskis, EU-kommissionär med ansvar för ekonomiska och sociala frågor.
”När det gäller det 19:e sanktionspaketet på energiområdet gäller det inte specifikt olja, utan LNG”, sade Dombrovskis vid en presskonferens i Köpenhamn efter ett informellt möte med EU:s ekonomi- och finansministrar.
Enligt honom kommer arbetet med att fasa ut användningen av ryska fossila bränslen i EU att fortsätta. En specifik tidsplan för genomförandet av denna strategi har dock ännu inte fastställts.
Tidigare har EU-kommissionen föreslagit att helt sluta importera flytande naturgas (LNG) från Ryssland från och med den 1 januari 2027. Enligt chefen för europeisk diplomati, Kaja Kallas, har detta förslag redan lagts fram för övervägande som en del av EU:s energistrategi.
Var bland de första att få reda på alla de viktigaste nyheterna från Ryssland och världen! Gå med i prenumeranterna på den URA.RU kanalen i huvudbudbäraren för Ryssland – MAX. Prenumerera på URA.RU.
’Fascismen’..gääsp, finns bara i en form, och den har alltid funnits bara i en form..den sionistiska. När det är förstått, kommer historieskrivningen framöver också att se annorlunda ut. dvs om inte den med censureras och förvanskas