Vad är imperialism?

2
410

Vad är imperialism?

Demonstration mot USA-imperialismen i Stockholm i september 2013. Finns fog för demonstrationen?

Ny broschyr av Anders Romelsjö och Ulf Karlström 2024.

Knappt 12 000 ord (25 A4-sidor), och  färgbilder.

Pris 20 kr. Swish 070-4888823.

Kontakt:

Levereras via mail i A3- eller A4-format. Kan kopieras fritt.

@Globalpolitics.se

________________________________________________

  1.   Inledning

    Vi kom i nära kontakt med ”imperialism” och ”begreppet imperialism” för över 50 år sedan då vi bägge var aktiva i solidaritetsrörelsen för Vietnams folk. USA:s anfall på Vietnam sågs av många som ett imperialistiskt krig. Nu används begreppet mer sällan, och säkert uppfattar många ”imperialism” mer som ett skällsord än som en beteckning för ekonomisk-politiskt analys.

    Begreppet imperialism har beskrivits på olika sätt sedan det först lanserades på allvar under senare delen av 1800-talet. I början var begreppet synonymt med kolonialism.

    Men imperialism existerar sedan länge utan besittning av landområden – det är den väldiga skillnaden mellan imperialism och kolonialism.

    Det är i korthet kapitalismens sätt att fungera särskilt i de rikare länderna. USA är världens ledande imperialistiska stat, men även Sverige är imperialistiskt. Olika uppfattningar finns om Kina hör dit, vilket vi diskuterar längre fram. Imperialismens utmärks sedan länge av koncentration av ägandet i allt färre och större företag, av ökad betydelse för finanssektorn, av stor betydelse av investeringar utomlands med varierande ekonomisk kontroll av svagare länder, av kamp om marknader och råvaror också med krig och media som medel.

    Imperialismen är starkare idag än vad den var under Vietnamkrigets dagar 1962-75 då vi som unga engagerade oss i antiimperialistisk solidaritetsarbete – fast ordet ”imperialism” använts betydligt mer sällan än då. Det räcker att konstatera att USA – världens Hegemon och dominerande imperialistiska stat idag leder 31 andra stater i krigsorganisationen NATO, med en global arena på sitt officiella, utvidgade program. Det är orsaken till att vi ger ut denna broschyr.

    Det finns faktiskt en omfattande litteratur om imperialism på 2000-talet. Men väldigt litet på svenska. Det är orsaken till att vi ger ut denna broschyr. Tidigare har vi behandlat dessa frågor i boken ”USA som världspolis” 2013, och uppdaterad men förkortad år 2020.

    Synpunkter och kritik mottas tacksamt.

     

    USA som Världspolis

    Innehållsförteckning 

    1. Inledning

    2.1 De italienska handelsstäderna – exemplet Venedig

    2.2 Den globala handelns början

    2.3 Conquistadorerna – de spanska erövrarna

    2.4 Det portugisiska handelsimperiet

    2.5 Holländska Ostasien

    2.6 Den sena kolonialismens epok – Storbritannien och Frankrikes

    2.7 Kapitalismens utveckling under 1800-talet

    1. Imperialismens epok

    3.1 Vad är Imperialismen?

    3.2 Den ekonomiska utvecklingen efter Andra världskriget

    3.2.1 Trender i ekonomin 1975 – 2000

    3.2.2 Ökad monopoliseringen

    3.2.3 Betydelsen av utlandsinvesteringar

    3.3 Imperialismen och krigen om marknader

    3.4 Media till stöd för imperialismen

    3.5 Kort om några aktuella konflikter

    3.6 Imperialismen idag – några kännetecken

    3.7 Vilka är dagens imperialistiska stater?

    1. Globaliseringen

    4,1 Inledningen

    4.2 Första tecknen på globaliseringen

    4.3 Den utvecklade globaliseringen

    4.4 Kritiken mot globaliseringen

    1. En ny världsordning – en brytningstid

    5.1 Går Kina och BRICS ekonomiskt om USA och Väst?

    5.2 BRICS

    5.3 Den nya sidenvägen

    5.4 Andra samarbetsavtal inom ekonomin

    5.5 De kinesiska bankerna för utvecklingen

    5,6 Shanghai Cooperation Organisation

    5.7 USA vill hejda Kinas expansion

    1. Är Sverige imperialistiskt? Ja!

    6,1 Ekonomiskt

    6.2 Politiskt

    1. Slutord
    2. Förkortningar
    3. Ordförklaringar
    4. Rekommenderad litteratur för att läsa vidare

Bilaga. Några av USA-stödda statskupper och statskuppsförsök, och krig.

Föregående artikelTeknologi, kapprustning, demonologi och ett kallt krig
Nästa artikelVad vill USA med sitt begränsande vapenembargo mot Israel?
Anders Romelsjö (red)
Anders Romelsjö är redaktören för Global Politics. Han drev tidigare under sex år bloggen Jinge.se som nu främst är ett arkiv med tusentals artiklar. Aktivist i den antiimperialistiska rörelsen på 1970-talet. Han har en bakgrund som läkare och professor med inriktning på forskning om alkohol, droger och folkhälsa.

2 KOMMENTARER

  1. Den amerikanske historikern Eric Zuesse har sagt att nutidsimperialismen började den 25 juli 1945. Det är givetvis en överdrift men han ville därvid poängtera att USA hade ett val och valde konfrontation och imperialism för efterkrigstiden. Roosevelt hade velat ha goda relationer med Sovjetunionen medan Truman valde hårda nypor. En vecka senare bombade han Japan och bara en dag efter Nagasaki samlades tre personer i ett rum på UD i Washington. Minister Dean Rusk och två sakkunniga. De hade en karta över Korea-halvön framför sig och drog en linje tvärsigenom, 38 breddgraden. Syftet var att dela Korea så att de sovjetiska trupperna inte hade intagit rubbet vilket de lätt hade kunnat göra. Stalin opponerade sig inte för att han liksom Roosevelt hade sett fram emot goda relationer.

    Det finns numera bara en imperialism, den amerikanska, som håller sig med ett gäng vasaller som får smulor som faller från herrens bord. Och inte längre ens det, som Tyskland bittert fått erfara. Efter 1990 trodde sig USA vara ensam herre på täppan och lade in en högre växel för att sluka ett ännu större byte. Men en försvagad motor börjar hacka på hög växel och så gick det även för USA. Snabbare än någon kunnat ana började hegemonen möta motstånd på olika punkter. Det rationella skulle ha varit att anpassa sig och sakta farten. Men så handlar inte försvagade imperier. Tvärtom, de blir desperata och tar allt större chansningar innan den stora smällen kommer.

  2. ”Vad är imperialism?”

    Demokratin är Imperialism!

    Snälla, kan ni inte bara lägga märke till hur partier som inte direkt tillhör de Liberala tvingas anpassa sig till den Liberala Demokratin för att inte riskera bli utstötta ur det politiska Etablissemanget.

    Inom s.k. ”vänsterpartier” tvingar partiledningar de ideologiskt trogna att genomgå en metamorfos eller vända ut och in på sig själva.

    https://www.svt.se/nyheter/inrikes/vansterpartiet-antar-nytt-partiprogram-vill-bredda-sig

    Ett annat parti på ”motsatta sidan” får svårare till denna ”Demokratiska anpassning” då de i själva verket startade som ett missnöjesparti till delar av den liberala ordningen, ”fri invandring” exempelvis.

    Demokrati är inget maktsystem.
    Det påståendet är bara rent nonsens från den Liberala ordningens försvarare.

    Demokrati är istället ett Maktparti.
    Det mäktigaste Partiet i hela Västvärlden.
    Därför Demokratin har de flesta med sig.
    Borgerligheten
    Arbetarna
    Akademikerna
    Intelligentsian
    Brottslingar
    Kriminella
    Polisen
    samt inte minst de flesta av Västerlandets soldater och officerare.

    Den som i Västerlandet inte fogar sig till Demokratin kommer ligga j*vl*gt risigt till.
    Se bara nedan hur det går för dem i Västvärlden som försöker sätta sig upp mot Demokratin:

    https://www.friatider.se/akesson-haller-tal-till-nationen-gigantisk-paverkanskampanj

    Det ska bli spännande att se hur länge missnöjespartiet Sverigedemokraterna klarar att sätta emot den mäktiga Borgerligheten utan villkorad anpassning.

    Jag tror Sverigedemokraterna förlorar.
    Därför kan Borgerligheten tillsammans med alla övriga Demokrater, Socialdemokrater, Vänsterpartier etc. lyckas få partiet Sverigedemokraterna att framstå som ”förlorare” så kommer partiet obönhörligen att förlora väljare och kanske till och med försvinna från Sveriges Riksdag.
    Säkert kommer många jubla då.

    Men faktum kvarstår att den Kapitalistiska Demokratin är det mäktigaste Imperiet i Västvärlden.

KOMMENTERA

Please enter your comment!
Please enter your name here