Mordet på Burkina Fasos Thomas Sankara – Afrikas Che Guevara

3
1437
Thomas Sankara

I kvälls-serien ”Aktuella artiklar för ett år sedan” återpubliceras denna artikel som är aktuell i högsta grad.
 

På Sveriges Radios Nyheters Rickard Myrenberg rapporterades på morgonen 27 maj 2022 att Burkina Faso har stora problem med terroristgrupper som al-Qaida och IS. Över 2000 människor har dödats sedan dess pga. detta och 1,7 miljoner har flytt sina hem. Militären har tagit makten. Så har det inte alltid varit! Denna ingående artikel bidrar till att förklarar en bitvis bedrövlig situation i Afrika . bl.a. till följd av insatser av länder och politiker som gärna förklarar sig vara demokratiska. Har någon hört talas om nykolonialism?

Denna artikel av Av Jeremy Kuzmarov har publicerats först på CovertAction Magazine 29 april 2022.

_________________________________________________________________

Mordet på Burkina Fasos Thomas Sankara (1987). Afrikas Che Guevara

Den 6 april 2022 ställdes Burkina Fasos före detta president Blaise Compaoré inför rätta, fälldes och dömdes i sin frånvaro till livstids fängelse för mord.

Det tog 35 år för rättvisan att hinna ifatt honom för att han mördat sin revolutionära socialistiska föregångare, Thomas Sankara (”Afrikas Che Guevara”), i en högerkupp 1987.

Hur lång tid kommer det att ta för rättvisan att komma ikapp CIA och dess motsvarande franska underrättelsetjänst, Direction générale de la sécurité extérieure (DGSE), för vad som verkar ha varit deras del i att skapa eller möjliggöra komplotten som störtade och dödade Sankara?

Som unga militärofficerare i Burkina Faso under 1970- och 1980-talen, var Thomas Sankara och Blaise Compaoré de bästa vänner. De två reste landet runt och spelade i ett musikband tillsammans och Sankaras föräldrar adopterade Compaoré, eftersom hans föräldrar hade dött när han var ung.

1983 lanserade Sankara och Compaoré en kupp mot Burkina Fasos militärregim av Jean-Baptiste Ouédraogo. Sankara blev president, och Compaoré hans ställföreträdare, deras förbund förblev orubbligt. Men fyra år senare stormade Compaoré och en grupp kommandosoldater en regeringsbyggnad där Sankara befann sig i ett möte och sköt honom på nära håll.

Enligt ett vittne som påstod sig befinna sig i rummet då, var det Compaoré – möjligen på uppmaning av sin fru Chantal, dotter till Elfenbenskustens ledare Houphouët Boigny – som avlossade skotten.

Vittnet, Momo Jiba, en medhjälpare till den liberianske krigsherren Charles Taylor, sade:

”Jag var precis där när Thomas Sankara sa ’eftersom du är min bästa vän, jag kallar dig min bror, och ändå mördar du mig’.”

När Compaoré hörde dessa ord ska han ha gjort en irriterad gest, sagt något till Sankara på franska och sedan avlossat det första skottet. Om han inte hade gjort det skulle en man vid namn Guengère, som senare blev försvarsminister, ha skjutit Sankara och blivit Burkina Fasos nästa president.

Oskiljaktiga vänner, Sankara och Compaoré kommer att se sin vänskap sluta tragiskt

Blaise Compaoré, höger, och Thomas Sankara, vänster. [Källa: bbc.com]

https://i0.wp.com/covertactionmagazine.com/wp-content/uploads/2022/04/amis-inseparables-sankara-et-compaore-verront-leu.jpeg?w=640&ssl=1

Försenad fällande dom

Den 6 april 2022 hann tiden och lagen äntligen ifatt Compaoré, som dömdes i sin frånvaro i Ouagadougou för att ha dödat Sankara och dömdes till livstids fängelse.

Hyacinthe Kafundo, Compaorés tidigare säkerhetschef, och general Gilbert Diendéré, en tidigare hög arméchef, med nära band till USA, fälldes också och dömdes till livstidsstraff.

Fem andra personer befanns skyldiga till en rad brott, inklusive för att lämna falska bevis, muta potentiella vittnen och för medverkan till att undergräva statens säkerhet. Tre befanns oskyldiga, inklusive läkaren, som anklagades för att ha skrivit på Sankaras dödsattest att han dog av naturliga orsaker.

Domen hälsades med jubel av Sankaras anhängare i rättssalen. Sittande nära skranket sa Sankaras änka Mariam Sankara, som nu bor i södra Frankrike, att rättvisan äntligen hade avkunnats.

Domarna har gjort sitt jobb och jag är nöjd. Naturligtvis önskade jag att de huvudmisstänkta skulle vara här, inför domarna, säger hon till Associated Press. ”Det är inte bra att människor dödar andra människor och stoppar utvecklingsprocessen för ett land utan att bli straffade.”

Under hela sitt 27-åriga styre, från 1987 till 2014, omintetgjorde Compaoré alla försök att undersöka omständigheterna kring Sankaras död, inklusive upprepade uppmaningar om att hans kvarlevor skulle grävas upp (Sankara hade begravts i en allmän grav), vilket bidrog till spekulationerna om Compaorés delaktighet i mordet.

Afrikas Che Guevara

Sankara, som anses vara den ”Afrikas Che Guevara”, var den ovanliga revolutionären som kunde omsätta sina ideal genom makten och påverka till en positiv förändring.

Staty av Sankara i Ouagadougou. [Källa: dw.com]

https://i0.wp.com/covertactionmagazine.com/wp-content/uploads/2022/04/burkina-faso-or-prozess-thomas-sankara-or.jpeg?resize=696%2C392&ssl=1

Han såg under sitt presidentskap till att det blev enorma ökningar av utgifterna för hälsa och utbildning, och främjade återplantering av skog, omfördelning av mark, vaccinationer och kvinnors rättigheter.

Endast 37 år gammal vid tiden för sin död, bröt han makten hos Mossi-hövdingar, som förkroppsligade det feodala och koloniala förflutna, och försökte skapa en ekonomisk union mellan Burkina-Ghana, med en ny valuta som skulle göra ett slut på beroendet av den franska francen.[1]

Sankara har dessutom

  1. knutit nära förbindelser med Kuba och andra revolutionära stater,
  2. förkastat ett strukturanpassnings-program från IMF, som skulle ha tvingat fram nedskärningar av sociala tjänster,
  3. krävt afrikansk skuldvägran, och
  4. försökt återuppliva FN:s New International Economic Order (NIEO), ett transnationellt styrnings-initiativ som försökte reformera den globala ekonomin för att omdirigera fler fördelar till utvecklingslä[2]

Burkina Faso uppskattades av utomstående makter på grund av dess innehav av sällsynta jordartsmetaller, inklusive koppar, zink, kalksten, mangan och fosfat- och guldbrytning, som Sankara försökte hålla under nationell kontroll.

Compaoré, däremot, privatiserade stora delar av Burkinabés gruvindustri och fortsatte den cykel av utländsk ekonomisk dominans och underutveckling från vilken Sankara försökte befria sitt land.

https://i0.wp.com/covertactionmagazine.com/wp-content/uploads/2022/04/burkina-faso-or-coup-map-capital-flag-governmen.gif?resize=696%2C577&ssl=1

Källa: Britannica.com

En rapport från Världsbanken från december 1988 hyllade talande nog den anmärkningsvärt höga standarden för finansiell förvaltning i Burkina Faso under Sankaras ledarskap, men noterade den växande förekomsten av korruption sedan Compaoré hade tagit öve.[3]

Compaoré, som beskrevs som ”kall och beräknande” med en ”smak för lyx” som han delade med sin fru, stod så nära fransmännen att, när han avsattes från makten 2014, evakuerade franska trupper honom med helikopter till Elfenbenskusten, där han fortfarande lever.

Högkvarter för U.S. Military and Surveillance Empire

En generation efter Sankaras död har Burkina Faso förvandlats till en amerikansk militär utpost och högkvarter för det amerikanska övervakningsimperiet i västra Afrika.

I september 2009 poserade USA:s president Barack Obama och First Lady Michelle med Compaoré och hans fru Chantal, på Metropolitan Museum of Art i New York. Vid den tiden arbetade flera dussin amerikanska militärer och entreprenörer i Burkina Faso.

President Barack Obama och First Lady Michelle Obama poserar för ett foto under en mottagning på Metropolitan Museum of Art i New York med Burkina Fasos president Blaise Compaoré och hans fru, First Lady Chantal Compaoré, i september 2009. [Källa: commons.wikimedia. org]

https://i0.wp.com/covertactionmagazine.com/wp-content/uploads/2022/04/a-group-of-people-posing-for-a-photo-description.jpeg?resize=600%2C400&ssl=1

Obama-administrationen gav mer än 35 miljoner dollar i säkerhetshjälp till Compaoré – även om Burkina Fasos säkerhetsstyrkor hade ett fruktansvärt register för brott mot mänskliga rättigheter.

AFRICOM tilläts under Compaorés styre öppna en ny övervakningsbas på Ouagadougou internationella flygplats, i ett hemligt program känt som Operation Creek Sand och ett hemligstämplat regionalt underrättelse-samarbetscenter, känt som Aztec Archer, etablerades också.

Amerikanska specialstyrkor arbetade tillsammans med chefen för Compaorés presidentgarde, Gilbert Diendéré, hans medbrottsling i mordet på Sankara, och fanns med på fältet i patruller mot islamiska rebeller, inbäddade i lokala trupper.[4]

Under 2018 och 2019 pumpade Trump-administrationen in 100 miljoner dollar i finansiering av ”säkerhetssamarbete” – motsvarande ungefär två tredjedelar av Burkina Fasos försvarsbudget för 2016 – vilket gör den till en av de största mottagarna av amerikanskt säkerhetsstöd i Västafrika.

 

AFRICOMs befälhavare Stephen J. Townsend, som mörklade krigsförbrytelser i Syrien, granskar Burkinabé-trupper under ett besök i Burkina Faso i september 2019. [Källa: Africom.mil]

https://i0.wp.com/covertactionmagazine.com/wp-content/uploads/2022/04/a-person-standing-next-to-a-group-of-people-in-clo.jpeg?resize=600%2C400&ssl=1

Detta stöd underblåste ökad instabilitet, när överstelöjtnant Paul-Henri Sandaogo Damiba, som deltog i minst ett halvdussin amerikanska utbildningsövningar, tog makten i en kupp i januari 2022.

Burkina Faso rankas i dag endast på plats 144 av 157 länder i livskvalitetsindikatorer som fastställts av Världsbanken, med 40 % av befolkningen som lever i fattigdom. Endast omkring en tredjedel av de vuxna i Burkina Faso är läskunniga och färre än 20 % av invånarna har tillgång till elektricitet.

”Det är mig de letar efter”

Dagen för mordet hade Sankara precis inlett ett möte med medlemmar av hans kabinett, när soldater stormade in. Enligt den ende överlevande, Halouna Traoré, förklarade Sankara: ”Det är mig de letar efter” och gick ut för att möta sina mördare, som dödade honom, tillsammans med tolv av hans medarbetare.[5]

Resultaten av obduktionen – som inte offentliggjordes förrän i oktober 2015 – bekräftade att Sankara hade mördats medan han höll upp armarna – i motsats till Compaorés påstående att Sankara hade skjutit först.

Den efterföljande radiosändningen, som tillkännagav Sankaras avrättning, hänvisade till honom som en ”förrädare mot revolutionen” och ”autokratisk mystiker” vars ”högförräderi” symboliserades av hans ”personalisering av makt” och ”användande av mysticism för att försöka lösa massornas problem.”[6]

De kommandosoldater som avrättade Sankara inkluderade Gilbert Diendéré, som senare skulle befordras till riddare av Hederslegionen, under ett besök i Frankrike i maj 2008 och under en kort tid blev statschef, efter att ha genomfört en kupp 2015.

Françafrique och avlägsnandet av en ”besvärlig man”

Under 1960-talet anförtrodde Frankrikes president Charles de Gaulle (1959-1969) Jacques Foccart uppdraget att hålla Västafrika under franskt inflytande, även i en era av avkolonisering.

Med smeknamnet ”Monsieur Afrique” skapade Foccart ett nätverk av kontakter under de Gaulle och Georges Pompidou (1969-1974), som organiserade övervakning över den fransktalande afrikanska regionen och antog hemliga aktioner och andra ”smutsiga knep”.

Detta skuggnätverk kallades ”la Françafrique” och var fortfarande i drift när Sankara dödades. Även om dess register fortfarande är hemligstämplade vet vi att franska agenter var närvarande vid tiden för mordet på Sankara och hade talat med amerikanska diplomater om ”destabiliseringsinsatser”.[7]

Frankrike hade före kuppen dragit tillbaka sitt ekonomiska stöd, i ett försök att sätta Burkina Fasos ekonomi i konkurs och provocera fram sprickor i den revolutionära ledningen,[8] och förstörde sedan inspelningar av avlyssning mot Compaoré dagen efter mordet.

På dagen för kuppen var Chantal Compaoré i Paris i sällskap av ambassadör Barry Djibrina, hennes mans länk till Foccart, och som uppenbarligen visste att något var på gång.[9]

Fransmännen hade velat avlägsna Sankara från de första dagarna av hans styre, eftersom han motsatte sig den nykoloniala modell, som gynnade franska intressen i Västafrika. Vid en mottagning under president François Mitterrands besök i Ouagadougou 1986, for Sankara ut mot den franska politiken i Afrika och sa:

Vi kan inte förstå varför banditer som Jonas Savimbi [angolansk krigsherre med stöd av CIA], mördare som Pieter Botha [Apartheid Sydafrikas ledare], har fått tillstånd att resa till Frankrike, ett så vackert och anständigt land. De färgade henne (Frankrike, ö.a.) med händer och fötter täckta med blod. De som tillät dem att begå sådana handlingar kommer att bära ansvar här och på andra håll i världen, nu och för alltid!

Dessa kommentarer gjorde Sankara till en märkt man. Mitterrand sa efteråt:

Jag beundrar [Sankaras] fantastiska egenskaper, men han är för rättfram; enligt min åsikt går han för långt”, och tillägger ”det här är en något besvärlig man, president Sankara.

Detta var exakt den uppfattning belgarna hade om en annan panafrikansk ledare, Patrice Lumumba från Kongo, som mördades kort efter att han offentligt kritiserat kolonialsystemet och antydde att belgierna inte hade varit goda styresmän.

Patrice Lumumba

USA söker också regimförändring

Amerikanska diplomater hade en syn på Sankara liknande Mitterands. En diplomat, John C. Baxter, utvisades från Burkina Faso för ”omstörtande aktiviteter”, som inkluderade ”samråd med regeringsfientliga konspiratörer”, möjligen medan han arbetade under officiellt skydd för CIA.[10]

Före mordet arbetade militärattachén vid den amerikanska ambassaden nära sin franska motsvarighet i Ouagadougou. USA:s militära utbildningsprogram hade gett tillgång till ”själva maktens centrum”, där den amerikanska ambassaden höll ett seminarium för högre militärofficerare, inklusive Compaoré. Utexaminerade från International Military Education and Training (IMET) var mestadels pro-Compaoré, inklusive Gilbert Diendérés bror Dominique.[11]

USA:s ambassadör Leonardo Neher (1984-1987), som hade arbetat i Kongo efter mordet på Lumumba, karakteriserade Burkina Faso under Sankara som ett ”mycket radikalt, mycket besvärligt land i Västafrika”, vars ledare [ledda av Sankara] ”hade en marxistisk vokabulär”. och var goda vänner med Qhaddafi [libysk ledare] och de stod på scenen överallt i världen och fördömde USA och imperialismen och ställde sig på Kubas och sovjeternas sida och med Nicaragua.”

Herman Cohen, tidigare biträdande utrikesminister för afrikanska frågor, berättade i en bok från 1995 att,

”Som medlem av den amerikanska ledningen anklagade jag Sankara för att försöka destabilisera hela regionen i Västafrika. Houphouët [Boigny] avfärdade mina farhågor med den nonchalanta kommentaren: ”Oroa dig inte, Sankara är bara en pojke.” Han kommer att mogna snabbt.Eftersom vi var ensamma insisterade jag på att Sankara skadade bilden av hela det franska samhället i Västafrika och så småningom skulle skada Houphouët själv.”[12]

Boigny

 

Det senare var oacceptabelt, eftersom Boigny länge betraktades som ett bålverk mot spridningen av panafrikanska och socialistiska rörelser i Västafrika, en lojal vän till utländskt kapital och en allierad i det kalla kriget.

Efter att Compaoré tagit makten utbildade och finansierade Reagan-administrationen Burkinabé-armén i ett försök att stabilisera hans styre. Detta trots ett skräckvälde utfört av Compaoré, vilket inkluderade arrestering, fängelse, tortyr och avrättning av Sankaras familjemedlemmar och anhängare.[13]

”Sankara var en socialist, så han var tvungen att försvinna”

2009 producerade den italienske filmskaparen Silvestro Montanaro en dokumentär, African Shadows, som involverade amerikanska och franska underrättelsetjänster i Sankaras dödande tillsammans med Compaoré.

Filmen innehåller intervjuer med två nära medhjälpare till den liberianske krigsherren Charles Taylor, som hade rekryterats av CIA för att störta den liberianska diktatorn Samuel K. Doe i slutet av 1980-talet.[14]

En av dessa medhjälpare, Momo Jiba, uppgav att hans chef [Taylor] hade sagt till honom att närma sig Sankara för att få hjälp att ta makten i Liberia i utbyte mot lukrativa affärsmöjligheter.

När Sankara förkastade idén träffade Taylor i Mauretanien en general vid namn Guengère, senare utnämnd till Burkina Fasos försvarsminister, Blaise Compaoré och Tchads president Idriss Déby, tillsammans med en vit fransman som förmodligen var en del av Foccarts nätverk.

Vid mötet beslutades att, för att Taylor skulle kunna använda Burkina Faso som en startramp för att föra krig i Liberia, måste Sankara elimineras och Compaoré bli president. Allt detta var en del av USA:s intresse i att kontrollera Burkina Faso, allt enligt Jibo.

Enligt Cyril Allen, en annan av Taylors främsta medhjälpare, sanktionerade amerikanerna och fransmännen planen att avlägsna Sankara.

Allen sa att:”Där fanns en CIA-agent och USA:s ambassad i Burkina Faso arbetade nära med Secret Service på den franska ambassaden och de fattade de avgörande besluten. Den franska underrättelsetjänsten beslutade att eliminera Sankara. Det är fakta.”

Prins Yormie Johnson, en annan tidigare medarbetare till Taylor, uppgav att CIA hade infiltrerat National Patriotic Front of Liberia (NPFL) och övertygat NPFL:s ledning och Compaoré om att Sankara måste mördas.

USA ville detta, bekräftade Allen, eftersom ”de var inte nöjda med Sankara. Han talade om att förstatliga sitt lands resurser för att gynna sitt folk. Han var socialist så han var tvungen att avlägsnas.”[15]

Jeremy Kuzmarov är chefredaktör för CovertAction Magazine. Han är författare till fyra böcker om USA:s utrikespolitik, inklusive Obama’s Unending Wars (Clarity Press, 2019) och The Russians Are Coming, Again, med John Marciano (Monthly Review Press, 2018). Han kan nås på: .

Noter

1     Brian J. Peterson Thomas Sankara: A Revolutionary in Cold War Africa (Bloomington, IN: Indiana University Press, 2021), 257. Sankara also promoted close ties between Burkino Faso and China, accepting a $20 million interest free loan from China for agricultural development.

2     See Ernest Harsch, Thomas Sankara: An African Revolutionary (Miami, OH: Ohio University Press, 2014.); Peterson, Thomas Sankara, 219. Sankara suggested that Africans did not have the means to pay back their debt, and that the loans had been issued with steep interest rates on the advice of Western financial experts who ultimately bore responsibility for the mushrooming of the debt.

3     Unlike many African leaders of the time, Sankara himself lived austerely. At his death Sankara is reported to have left his $450 salary, a modest sedan car, four bikes, 3 guitars, a fridge and a broken freezer.

4     Jeremy Kuzmarov, Obama’s Unending Wars: Fronting the Foreign Policy of the Permanent Warfare State (Atlanta: Clarity Press, 2019), 104; Craig Whitlock, “U.S. Expands Secret Intelligence Operations in Africa,” The Washington Post, June 13, 2012, https://www.washingtonpost.com/world/national-security/us-expands-secret-intelligence-operations-in-africa/2012/06/13/gJQAHyvAbV_story.html.

5     Only Halouna Traoré survived to tell the story of the killing. Peterson, Thomas Sankara, 291.

6     Elliott Skinner, “Sankara and the Burkinabe Revolution: Charisma and Power, Local and External Dimensions,” The Journal of Modern African Studies, 26, 3 (1988), 437.

7     Though intent on minimizing foreign involvement in the assassination, Peterson points to the presence in Burkina Faso of a French military officer tied to the Foccart network—thought to be General Jeannou Lacaze (aka “The Sphinx”), Francois Mitterand’s Chef d’Etat-Major for the armed forces—in the months before the assassination. Peterson, Thomas Sankara, 230.

8     Peterson, Thomas Sankara, 271.

9     Peterson, Thomas Sankara, 285.

10   Peterson, Thomas Sankara, 153. The CIA at the time was also involved in regime-change efforts in Ghana directed against Jerry Rawlings who was close to Sankara. President Ronald Reagan refused to meet with Sankara at the White House because a speech he gave before the UN General Assembly was considered to be too radical. Instead, Sankara visited Harlem where he was revered. Harsch, Thomas Sankara, 113, 114.

11   Peterson, Thomas Sankara, 276. Some of the pro-Compaoré officers “expressed longing for the old days of corruption because they utilized this as a means of supplementing their low salaries.”

12   See Herman J. Cohen, The Mind of the African Strongman: Conversations with Dictators, Statesmen, and Father Figures (Washington, DC: New Academia Publishing, 2015); Peterson, Thomas Sankara, 273.

13   See Peterson, Thomas Sankara, 294, 296. A resident of Ougadougou recounted in 2013 that, under the new post-Sankara order, “anyone who opposed Blaise was killed. Blaise’s men massacred people and traumatized the people, and we were afraid to speak out.”

14   See Jeremy Kuzmarov, “How the CIA Helped Ruin Liberia,” CovertAction Magazine, July 30, 2021, https://covertactionmagazine.com/2021/07/30/how-the-cia-helped-ruin-liberia/. The CIA had helped Taylor—who had been accused of embezzlement by Doe when he was a finance minister—escape from a county jail in Massachusetts in 1985.

15   Niels Hahn, Two Centuries of US Military Operations in Liberia: Challenges of Resistance and Compliance (Maxwell Air Force Base, AL: Air University Press, 2020), 121.

Featured image: Blaise Compaoré [Source: independent.co.ug]

The original source of this article is CovertAction Magazine

Copyright © Jeremy Kuzmarov, CovertAction Magazine, 20

Föregående artikelUkrainare som inte vill göra motstånd mot Ryssland eller lämna städer – ny undersökning
Nästa artikel”Sverige ansluter sig till USA:s härskarmakt – Natomedlemskapet är odemokratiskt och oklokt”
Global Politics
Globalpolitics.se är en partipolitiskt obunden, vänsterorienterad och oberoende analyserande debatt- och nyhetstidning med inslag av undersökande journalistik.

3 KOMMENTARER

  1. Alla som försöker bryta med det rothschildska och rockefellska penning/falskmyntarimperiet, hamnar i killzone; Napoleon, Lincoln, Jfk, Hitler, Stalin (trolig arsenikförgifning), Gadaffi, Saddam, Putin, Irans ledarskap, Nordkoreas o Kinas ledarskap, Maduro och tidigare Hugo Chavez som sa; nu har jag brutit med fariseerna

  2. Det är upprörande att läsa om enprocentens vidriga metoder att mörda och intrigera ! Inget hinder får stå invägen och fegt sopas alla spår igen av de verkliga mördarna ! Imperialismen , nykolonialismen måste på sikt bort från världens yta . Länge leve Sankara !

KOMMENTERA

Please enter your comment!
Please enter your name here