Väldiga folkliga protester i Honduras!

0
1014
Ingången till den vanligtvis välbevakade USA-ambassaden i Honduras´ huvudstad Tegucigalpa i dag, fredag den 31 maj 2019, i lågor. I april 1988 brändes USA:s konsulat och tre människor dödades av ambassadens krypskyttar. Hatet mot USA:s användning av honduranskt territorium i sitt krig mot sandinistregeringen i Nicaragua och USA:s stöd till diktaturen i El Salvador mot vänstergerillan FMLN samt dess permanenta inblandning av Honduras´ inre angelägenheter fick droppen att rinna över bägaren. Flera av de inblandade så som vänsterledaren Roger Gonzalez ”försvann” senare, ett av 200 offer för den statsterrorism som USA instruerade och tränade via honduranska militärer och poliser. Dödsskvadronen ”Bataljon 3-16” var ett sådant illustrativt exempel.

Nyligen publicerade jag en artikel av Dick Emanuelsson om Honduras ”USA:s skyddsling Honduras registrerar sin 25:e massaker 2019. Vem bryr sig egentligen?”. USA:s skyddsling Honduras registrerar sin 25:e massaker 2019. Vem bryr sig egentligen?Här inledningen till en ny rapport några dagar senare (31/5) av Dick.

Aftonbladet skrev 4/6 ”Protesterna mot Honduras president Juan Orlando Hernández fortsätter trots att han ändrat sig gällande nya, kontroversiella lagar.
Sedan nästan en månad tillbaka har honduraner demonstrerat i missnöje, och under de senaste veckorna har protesterna intensifierats.
Så sent som i förra veckan presenterade Juan Orlando Hernández nya lagar som man befarade skulle leda till privatiseringar av flera statliga verksamheter, vilket eldade på demonstranterna. På måndagen kom beskedet att de nya lagarna inte ska träda i kraft, men trots det samlades demonstranter på gatorna i flera städer i landet.”

Aftnbladet:

RT skrev igår kväll en artikel med titeln ”Etablerade media gillar protester för demokrati och fridom, om de inte sker i Honduras.”. Kanske man kan tänka på Venezuela? Mainstream media loves protests for democracy and freedom; unless they’re in Honduras.


TEGUCIUGALPA / 2019-05-31 / Vid lunchtid i dag fredag 31 maj, andra dagen av generalstrejk och protester med vägblockeringar på ett 30-tal platser i den centralamerikanska nationen, placerade ett antal maskerade män helt lugnt 6-7 bildäck vid den tillfälligt (Sic!) obevakade ingången till USA:s ambassad i huvudstaden Tegucigalpa och tände på. På taket rörde sig ambassadens krypskyttar sig oroligt men hade förmodligen problem att se något för den täta röken som steg mot dem.

Under hela eftermiddagen har det spekulerats om det är en grupp infiltratörer från den honduranska regimen eller en autentisk vrede mot USA:s politik mot Honduras som föranlett attacken. Den rubriceras som mordbrand och är ett allvarligt brott eftersom det riktades mot en diplomatisk legation som regleras enligt Wienkonventionen.

Att USA bryr sig minimalt om internationella regler och konventioner bekräftades efter att Trump tillät hans självutnämnde ”interimspresident” i Venezuela, Juan Guaidó, att ta över, helt i strid mot Wienkonventionen, Venezuelas ambassad i Washington. I FN är det president Nicolas Maduros regering som är den legitime medlemmen och har plats och där mer än 150 stater har diplomatiska förbindelser med Venezuelas regering, inte med Nickedockan Guaidó.

I dag har den andra dagen av generalstrejk mötts med en repression utav sällan skådat slag och i huvudstaden har regelrätta slag genomförts mellan demonstranter som, när de attackerats med tårgas har besvarat repressionen med det till buds enda vapnen, stenar. Det är uppenbart att regimen förlorar allt mer kontroll över situationen i landet som till stora delar är paralyserat på grund av vägblockaderna.

I dag har den andra dagen av generalstrejk mötts med en repression utav sällan skådat slag och i huvudstaden har regelrätta slag genomförts mellan demonstranter som, när de attackerats med tårgas har besvarat repressionen med det till buds enda vapnen, stenar. Det är uppenbart att regimen förlorar allt mer kontroll över situationen i landet som till stora delar är paralyserat på grund av vägblockaderna.

Anhöriga i Kommittén för de Försvunna under 1980-talet, då den starke mannen i Honduras var USA-ambassadören John Dimitri Negroponte protestererar framför USA-ambassaden i Tegucigalpa då Negroponte kom på ett besök för några år sedan. FOTO: DICK EMANUELSSON.

Det är denna situation som fick en oroad USA-ambassad att i morse publicera ett pressmeddelande som möttes med en autentisk vrede, en kommuniké som förlöjligades i de sociala nätverken. Det är mycket svårt att hitta någon som ser med sympati på den direkta permanenta inblandningen från USA:s sida i Honduras där de ser på honduranerna som om de inte vore vuxna självständigt tänkande människor.

Föregående artikelDärför får inte Assange utlämnas till USA
Nästa artikelNya Karolinska och – storbolagens skattebedrägerier.

KOMMENTERA

Please enter your comment!
Please enter your name here