Amputerade drömmar

5
308
Bild från Gaza.

Denna artikel har skrivits av Gunnar Olofsson, som är medlem i förbundsstyrelsen för Palestinagrupperna i Sverige. En av många artiklar av honom som jag fått publicera.


I södra Gaza lever Naziha Alyan (38 år), fram till 14 maj i år en rätt ordinär palestinsk kvinna som framlevde sina dagar med att på familjens jordbruksegendom ordna försörjningen för sin familj. Den dagen bar hon, som så många gånger tidigare, vatten till de demonstranter som sedan 30 mars varje vecka demonstrerat vid gränsen mot Israel mot avspärrningen och för rätten att återvända från sin flyktingtillvaro. ”Jag såg att militären skjutit många och siktade på oss igen” berättar hon. ”Jag vände om för att lämna området, men kände en stark smärta i höger ben och föll ihop”. Kulan som träffade var av en typ som exploderar i vävnaden, och på sjukhuset tvingades man amputera Nazihas ben strax nedom knähöjd.

Tidigare, när demonstrationerna började, hade Nazihas bror Suhaib (32 år) fått sitt högra ben amputerat ovan knähöjd efter att ha blivit träffad när han försökte hjälpa en skjuten ung kvinna. ”Min bror och jag brukade arbeta och stödja våra familjer” säger Naziha. ”Han är gift med fem barn, och som du ser har vi blivit oförmögna att arbeta”. Naziha besväras av ständig värk, och har börjat få problem med minnet. ”Dessutom måste jag städa huset genom att kravla omkring på golvet”.

Varken Naziha eller Suhaib var i närheten av stängslet mot Israel när de blev beskjutna av den israeliska arméns prickskyttar. De var obeväpnade och utgjorde inget hot mot de israeliska soldaterna. Det här är en historia som de delar med många andra som drabbats av våldet.

Sedan demonstrationerna i Gaza startade har närmare 220 personer dödats och runt 18.000 skadats av attacker från israelisk militär. Enligt den israeliska människorättsorganisationen B´Tselem är det en order om i princip fri eldgivning som ligger bakom de många offren – en order som ifrågasatts av humanitära organisationer men fått klartecken ända upp i Israels Högsta domstol.

Kvinnliga soldater i Israels Defence Forces (IDF).

B´Tselem har intervjuat 406 personer, varav 63 (15%) under 18 år, som skadats av skarp eldgivning under demonstrationerna. 167 (41%) hade sårats i omedelbar närhet till gränsen mot Israel medan 237 (58%) blivit skjutna på längre avstånd inne i Gaza. 200 (84%) av de som befunnit sig på avstånd var skjutna i benen medan 30 (13%) träffats i arm eller huvud.

Många hade prickats av prickskyttar  medan de försökt hjälpa andra demonstranter som sårats, eller när de var på väg bort från området. Ingen var beväpnad med annat än stenar, brandfacklor och flygdrakar – eller ingenting alls. Skadorna var i många fall allvarliga, ibland således ledande till amputationer med livslångt handikapp.

De många sårade utgör en extra påfrestning på en sjukvård redan på gränsen till kollaps, och många sårade får helt enkelt inte den hjälp de behöver. Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) saknas i nuläget 226 nödvändiga läkemedel på sjukhusen i Gaza, medan ytterligare 241 beräknas ta slut inom en månad. 257 typer av förbrukningsmateriel har helt tagit slut. Bristen beror på den israeliska blockaden av Gaza, och situationen förvärras av att elektricitet bara finns tillgänglig en del av dygnet. Människor hindras också från att få hjälp på det palestinska Västbanken, en kort resa från Gaza.  Under oktober 2018 fick bara 66 av 283 sårade (23%) tillstånd att lämna Gaza för medicinsk vård.

Muhammad Abu Aker (26), Abdallah Qassem (16) och Muhammad Abu Hussein (13) är några av de som intervjuats av B´Tselem. Rapporten går att läsa på nätet. Om unga människor som fått sina drömmar bokstavligen amputerade och nu måste förlika sig med att framleva sina liv med mer eller mindre allvarliga handikapp.

Vem bär ansvaret för att det blivit så här? De som protesterar mot ett orimligt liv under avspärrning och förnedring? De som brukar oproportionerligt våld och trasar sönder obeväpnade människor med skarp eldgivning? Eller ger order om detta? De som står runt omkring och ser på? Hur länge tänker omvärlden, inte minst Sveriges regering, vänta innan man på allvar tar itu med situationen och ser till att blockaden av Gaza, och ockupationen av Palestina som helhet, upphör? Hur många fler måste dödas och lemlästas, få sin framtid ödelagd? Exakt vad väntar våra politiker på? Frågan kräver svar!

I kommentarsfältet har varje person ansvar för sin kommentar. Kommentarer som bryter mot kommentarsreglerna eller svensk lag kan tas bort eller ändras.

5 KOMMENTARER

  1. Särskilt på barnslakten som sionisterna utför. 54 barn har mördats av sionisterna. Enbart under detta år har 54 Palestinska barn mist livet av marktjuvarnas armé.

    https://www.presstv.com/Detail/2018/12/20/583437/Israel-children-Palestine-human-rights-Gaza

    Medan en hel värld firar jul och strävar efter fred, så snider sionisterna sina lömska planer om att roffa åt sig Jerusalem och det sedvanliga barna mördandet.

    https://www.globalresearch.ca/gaza-massacre-update-decent-humanity-will-boycott-apartheid-israel-and-all-its-supporters/5642583

  2. Israels premiärminister Netanyahu sa här om dagen att den israeliska armen är den mest moraliska armen i hela världen .
    Den israeliska armen begår många brott utanför lagens ram , Vi ser morden och massförstörelsen av den mest moraliska armen i världen .
    Denna armen som har det högsta moral i världen har dödat 216 palestinier och skadat 1400 av de demonstrerande i Gaza , de dödade barn , kvinnor , läkare och sjuksköterskor och över tusen palestinier fick amputera sina ben av de svåra skador de fick .
    Gazaborna lider av blockaden , förorening , arbetslöshet , bostad , mediciner och förnödenhet .
    Det är konstigt att den civiliserade omvärlden stödjer Israel

KOMMENTERA

Please enter your comment!
Please enter your name here